SLU-nyhet

Två UPSC postdoktorer tilldelas indiskt repatrieringsbidrag

Publicerad: 12 april 2021
Vikash Kumar på vänstra sida (foto togs av Sunita Kushwah) och Jay Prakash Maurya på högre sida (foto togs av Santosh Govind Khokarale)

Ramalingaswami-anslaget är mycket prestigefyllt i Indien. Endast 75 indiska medborgare från ett brett fält av områden inom naturvetenskap och teknik tilldelas repatrieringsbidraget i stor konkurrens år 2020/21. Vikash Kumar, som för tillfället är postdoktor vid UPSC, och Jay Prakash Maurya, som lämnade UPSC i slutet av 2019, är Umeåforskare som tilldelas varsitt anslag.

Anslaget delas ut till indiska medborgare som arbetar utomlands eller har återvänt till Indien senast ett år innan deadline för ansökan. Under fem år erhåller de en månatlig ersättning och ett forskningsbidrag för att bygga upp sin egen forskargrupp vid ett vetenskapligt institut, universitet eller i valfri relevant bransch i Indien. Målet är att locka högkvalificerade forskare som flyttat utomlands genom att erbjuda en attraktiv möjlighet att fortsätta bedriva forskning och utveckling i hemlandet.

- Detta anslag är verkligen en välsignelse för en ung forskare som ska starta sitt eget labb, särskilt vid indiska universitet där man i början får relativt sett mindre infrastrukturresurser för den forskning man vill bedriva jämfört med forskningsinstitut såsom exempelvis UPSC, säger Jay Prakash Maurya som är Assistant Professor vid Banaras Hindu University i Varanasi sedan februari 2020 och jobbade tidigare i Rishikesh Bhalerao:s grupp vid institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU.

- Detta inger ett stort förtroende att fortsätta med en vetenskaplig karriär. Att vara en av 75 utvalda innebär ett stort nöje att återvända till mitt hemland, och även ett stort åtagande att leverera och utmärka sig vetenskapligt, tillägger Vikash Kumar som jobbar vid institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet.

Vikash Kumar började i oktober 2014 som postdoktor i Ewa Mellerowicz´s grupp och forskade om cellväggens biosyntes. Sedan augusti 2019 arbetar han i Nathaniel Street´s grupp med fokus på analyser av barrträdsarvsmassan. Han planerar att nyttja repatrieringsbidraget vid Central University of Rajasthan för forskning om cellväggens uppbyggnad och roll i växters försvar under biotisk och/eller abiotisk stress.

- Vistelsen på UPSC gav mig möjlighet att lära mig om växtcellväggens biogenes och dess betydelse för växters tillväxt samt dess möjliga roll i utvecklingen av hållbara ekosystem. Att nu gå vidare till ett nytt lärosäte, Central University i Rajasthan, ger mig goda möjligheter för nästa karriärsteg. Jag kommer att minnas Umeå inte bara för min professionella utveckling, utan för familjens tillökning med två förtjusande döttrar (Aashima och Sai). Vi kommer att sakna den långa perioden med snötäcke i Sverige, förklarar Vikash Kumar.

Jay Prakash Maurya anslöt som postdoktor till Rishikesh Bhalerao’s grupp vid UPSC i augusti 2015 för forskning på fotoperiodisk kontroll av säsongsstyrd tillväxt. Han lämnade UPSC i slutet av 2019 för en tillsvidareanställning som Assistant Professor vid Department of Botany, Banaras Hindu University i hans hemstad Varanasi i Indien. Han planerar att stanna vid sitt nuvarande universitet och arbeta med både grundforskning och tillämpad forskning av vikt för jordbruket.

- Vid UPSC arbetade jag med poppel som är ett modellsystem för träd, vars arvsmassa inte är väl dokumenterad. Jag lärde mig många aspekter av bioinformatik och att arbeta med ett mindre beforskat arvsmassa. Jag kommer att fokusera min forskning på såddutveckling i Arabidopis, där arvsmassan är relativt enkelt och väl dokumenterad, samt på stamknölar i potatis, vars arvsmassan är polyploitt och ej så väl dokumneterad. Mina erfarenheter från de senaste åren kommer att spela en viktig roll för min framtida forskning, förklarar Jay Prakash Maurya.

Jay Prakash Maurya lyfte fram att hans tid vid UPSC inte bara förbättrat hans CV med högkvalitativa forskningsartiklar i high impact tidskrifter – en nyckel till att erhålla repatrieringsbidraget enligt honom själv. Det har även vidgat hans vetenskapliga nätverk med att knyta fler kontakter och nya vänner.

- Det känns bra att ha begåvade goda vänner som besitter en bred expertkompetens som jag kan tillgå, om jag så behöver. Jag och mina familjemedlemmar hade en bra tid i Umeå och vi saknar den svenska vintern mycket. Till och med min fru och barn talar om Umeå som ett paradis på jorden, och önskar återse det åtminstone en gång till i framtiden, säger Jay Prakash Maurya.

Mer information om Ramalingaswami anslaget (på engelska)