SLU-nyhet

Många arter fortfarande okända – mångfalden kartläggs i jätteprojekt

Publicerad: 22 maj 2021
Kvinna tar jordprov.

De flesta arterna som vi delar vår planet med är fortfarande okända. Vi har också mycket att lära om hur arter samspelar med varandra och lever tillsammans. Nu arbetar forskare över hela världen med att kartlägga livet på jorden i det storslagna projektet Lifeplan. Fältarbetet koordineras från SLU. Det kommer att generera stora mängder data som ska analyseras med hjälp av AI och matematiska modeller. Helt säkert kommer projektet att hitta nya arter!

Mycket är okänt om den levande naturen: Vi vet att artsamhällen världen över förändras på grund av till exempel klimatuppvärmningen, mer intensivt jordbruk och skogsavverkning. Men hur ser artsamhällena ut idag och vilka processer formar dem? Det har vi dålig koll på, eftersom hela 80 procent av alla arter ännu är okända – en hopplös utgångspunkt om vi ska förvalta naturresurserna hållbart.

Det är där Lifeplan kommer in. För ett och ett halvt år sedan fick Tomas Roslin, professor i ekologi på SLU, 135 miljoner kronor tillsammans två andra forskare. Otso Ovaskainen, professor i matematisk biologi vid Helsingfors universitet och David Dunson, professor i statistik vid Duke universitet. Målet är att kartlägga och framförallt förstå livet på jorden.

Globalt projekt

Nu är projektet i full gång med lokala team i alla världsdelar.

– Det här är ett väldigt spännande projekt. När vi är ute i fält vet vi att hundratals andra människor i världen gör exakt samma saker som vi. Det är en viktig poäng i det här projektet, att data samlas in med standardiserade metoder och därför kan jämföras, säger Hanna Rogers, forskningsassistent.

Därför har alla länder samma utrustning. Den köptes in av lifeplan-teamet i Sverige och har sedan skickats till kollegorna runt om i världen. 

Samma metoder

Hur går det då till att samla in data om arter i så här stor skala? Jo på alla provplatserna finns:

  • Malaisefällor – en tältliknande insektsfälla - för flygande insekter.
  • Ett slags sugapparat (cyclone sampler) för luftburna partiklar som sporer från svampar och pollen från växter.
  • Jordprov för svampar
  • Viltkameror fångar in framförallt vilda däggdjur.
  • Ljudinspelning för fåglar men den kommer också att fång upp en del grodor och fladdermöss.

Sedan används DNA-teknik för att analysera vilka insekter och svampar som finns i proverna. Särskilt utvecklade datorprogram – eller AI – ska lära sig att känna igen djuren och lätena.

– För att lära upp datorn att hantera fågellätena ska vi samarbeta med fågelfantaster runt om i världen. De ska identifiera fåglar på inspelningarna för att datorn sedan ska kunna ta över, berättar Deirdre Kerdraon, koordinator för projektet.

Allt kommer inte med

Dessa metoder kommer att fånga in mycket av det som lever på en plats men inte allt.

– Alla projekt har sina begränsningar. En del insekter kommer att passera under radarn eftersom de inte fångas upp av Malaisefällan i så stor utsträckning. Det gäller till och insekter som inte flyger. Det som fångas är framförallt små tvåvingar (flugor och olika myggor) och steklar. Som tur är så är det också de grupper som innehåller flest arter, säger Deirdre Kerdraon.

Växter är inte heller med i projektet eftersom det är svårt att ta fram standardiserade metoder för dem. De kommer ändå in i viss mån in eftersom pollen fångas in. Däggdjur som lever i trädkronorna kommer för det mesta inte att synas på kamerorna men deras ljud kan fångas upp av inspelningsmanickerna.

I 53 länder finns 200 platser, inklusive 53 in Madagaskar and 45 in Norden. Lifeplan-teamet på SLU i Uppsala kommer att besöka sina 15 platser 250 gånger under de sex år som projektet pågår. I sol, i regn, i snö...

– Det är galet mycket data som vi kommer att samla in tillsammans. Man blir nyfiken på vad vi kommer att hitta. Kanske arter dyker upp på oväntade platser. Och helt klart kommer vi att hitta arter som hittills varit okända för vetenskapen, säger Hanna Rogers.

– Det allra viktigaste med projektet är att vi skall bli bättre på att förstå vilka krafter som formar naturens mångfald världen över, berättar Tomas Roslin. Om vi inte förstår orsakssammanhangen bakom dagens mönster, ja då står vi chanslösa när det gäller att förutsäga vad som händer när vi förändrar arternas livsmiljöer världen över.

Läs mer:

Reportage i Extrakt: Global jakt på nya arter

 

Två kvinnor i skogen framför tältliknande insektsfälla och en annan apparat.
En av platserna utanför Uppsala. Du ser Malaise-fällan och sugapparaten (cyclone sampler) . Foto: Anna Lundmark
Kvinna arbetar med insektsfälla.
Bianka Csitári tömmer insektefällan. Foto: Anna Lundmark
Kvinna arbetar med en apparat i skogen.
Deirdre Kerdraon arbetar med sugapparaten (cyclone sampler) som samlar in luftburna partiklar som sporer från svampar och pollen från växter. Foto: Anna Lundmark
Tre kvinnor går på skogsväg.
Deirdre Kerdraon, Hanna Rogers och Bianka Csitári på väg till en av sina provplatser. Foto: Anna Lundmark
Kvinna sätter upp en sak i ett träd.
Hanna Rogers sätter upp in en inspelningsanordning för att fånga upp till exempel fågelsång. Foto: Anna Lundmark

Kontaktinformation

Tomas Roslin, professor i insektsekologi
Institutionen för ekologi, SLU
tomas.roslin@slu.se 018-672383