Många djur undviker området närmast vägen på grund av buller, vibrationer, ljus och föroreningar. Det kallas för vägeffektzonen. SLU-forskaren Manisha Bhardwaj och hennes kollegor har beräknat vägeffektzonen för fladdermöss. Studien är gjord i Australien men resultaten är relevanta för planering av vägar och insatser för att bevara biologisk mångfald även på andra platser.
Vägar är barriärer som gör att djur har svårare att röra sig genom landskapet och många blir skadade och dödade i trafiken. Men djuren påverkas också indirekt genom att livsmiljön närmast vägen är störd. Det har man sett för till exempel grodor, fåglar och däggdjur – och nu också för fladdermöss
- Vi använde ultraljud-detektorer för att inventera fladdermöss på olika avstånd från vägen. För sju av tio arter registrerade vi mindre aktivitet ju närmare vägen vi kom. Det pekar på att den vegetation som finns vid vägarna inte är något bra habitat, säger Manisha Bhardwaj.
Den totala vägeffektzonen varierande mellan 123 och 890 m för de olika arterna. De genomförde studien i ett landskap präglat av jordbruk med brist på träd där fladdermössen kan söka skydd och jaga insekter.
- Det här relevant för alla områden där det bara finns lite träd kvar och stor andel av dem finns nära vägen. I artikeln föreslår vi att alla framtida miljökonsekvensbedömningar inkluderar vägeffektzonen för känsligt vilt. Det är viktigt för att bevara tillräckligt med habitat av god kvalitet så att dessa arter kan fortleva i landskapet.
Insectivorous bats are less active near freeways, M Bhardwaj et al, PLoS ONE