I mer än 25 år har skogsbruket lämnat generell naturhänsyn i samband med avverkning, till exempel högstubbar, vindfällen och gamla träd. Men det är fortfarande mycket vi inte vet om effekterna av åtgärderna och hur de bör utformas. Doktoranderna Delphine Lariviere och Albin Larsson Ekström hoppas reda ut några av frågetecknen.
Både Delphine Lariviere och Albin Larsson Ekström ser att frågor kring generell hänsyn blir allt viktigare inom skogsbruket. Enligt Delphine Lariviere är hänsynen ett viktigt verktyg för skogsbolag för att kompromissa mellan naturvård och produktion.
– Det är positivt att skogsbruket försöker nå en bättre nivå på naturvården och den hänsyn som lämnas blir allt viktigare i takt med de krav som ställs inom olika certifieringsstandarder. Generell hänsyn är ett viktigt steg i rätt riktning, men på sikt tror jag att det också kommer att behövas andra förändringar inom skogsbruket. Jag vill visa att generell hänsyn är en metod – men det är viktigt att komma ihåg att det inte är den enda metoden, säger hon.
Även Albin Larsson Ekström ser att kunskap om naturvård blir allt viktigare i skogsdebatten och tror att generell hänsyn kommer vara viktigt för att nå miljömålen kring skogar och biologisk mångfald.
– Många skogslevande arter missgynnas idag och det kommer krävas att hänsynen riktas så att den verkligen får effekt. Här finns möjlighet att verkligen planera hur hänsynen ska utformas så att den gör maximal nytta. Det är vår roll som forskare att ta fram den här kunskapen.
Läs mer HÄR