SLU-nyhet

Covid 19 - och sen då?

Publicerad: 22 juni 2021

Mer än ett år efter pandemins utbrott syns verkningarna på ekonomin allt tydligare. Våra livsmedelssystem utmanades, klarade påfrestningarna men brast i krisberedskap. Hur framtiden ser ut hänger på vaccinet men den globala ekonomin är starkt påverkad med stigande råvaru- och fraktpriser.

När pandemin bröt ut oroad sig många för vilka konsekvenserna skulle bli för livsmedelsproduktionen. Stängda gränser hindrade säsongsarbetare, långa köer av lastbilar vid gränserna i Europa hindrade fria rörelser av varor som växtskyddsmedel mellan länderna. När smittotrycket ökade tvingades slakterier i vissa länder att stänga. I butikerna tömdes hyllorna på toapapper och konserver. Restaurangerna stängde och i stället lagades det mer mat i hemmen. Oron visade sig vara i stort sett obefogad. I alla fall på kort sikt.

Klarade påfrestningarna

Pandemin är en stor händelse och många forskare har intresserat sig för ämnet. I en litteraturgenomgång av nyare forskning som gjorts på uppdrag av Nordiska Ministerrådet visar det sig att livsmedelssystemet visade sig kunna hantera påfrestningarna på ett bra sätt. I flera fall för att de inte var särskilt hårt exponerade mot de problem och störningar som uppstod men också för att de visade sig vara flexibla och snabbt kunde vidta åtgärder för att hantera störningarna.

Samtidigt finns det tecken på att livsmedelssystemet utmanades av bristen på krisberedskap. Det gällde till exempel den tillfälliga bristen på insatsvaror och arbetskraft i början på krisen. Stängda gränser och restriktioner för transport av människor och varor stoppade, försenade eller förändrade transportvägar. Detta påverkade i sin tur distribution och leveranskedjor som hanterade livsmedel.

Förändrade vanor

Att restauranger stängde och hemarbetet ökade förändrade både konsumtion och produktion.  Restaurangbranschen stängde nästan ner helt medan livsmedelshandeln snabbt fick ställa om till e-handel och direktleveranser. Intresset för svenskproducerat och lokalproducerat har också ökat dramatiskt.

Effekter på sikt

Hur ser det ut idag då? Den globala ekonomin har påverkats på flera sätt under det senaste året. Det är inte säkert att allt har sin rot i pandemin, men kan ändå vara värt att fundera över. De ekonomiska stimulanserna har fortsatt, och utvecklats för att mildra effekter av ökad arbetslöshet och annan ekonomisk oro. Stimulanserna har lett till fortsatt låga räntor och god tillgång på kapital.  Råvarupriser har stigit kraftigt, t.ex. spannmål, soja, timmer och konstgödsel. Det är framför allt Kina som både bygger lager och bygger upp sin fläskproduktion vilket ökat efterfrågan dramatiskt.

Samtidigt har fraktpriserna i den globala handeln ökat kraftigt och påverkar nu tydligt priset på produkter som färdats över världen. I Sverige har vi sett en exempellös utveckling av fastighetspriserna på både privatbostäder, jord och skog. Ekonomin är stark men bygger på låga räntor och ekonomiska stimulanser.

Sätter spår för decennier

Det är långt kvar tills att hela världens befolkning har fått sitt vaccin, så än kan det hända mycket. Men just nu ser det ut som att vi i Europa snart kan återgå till ett mer normalt liv. Men den osannolika händelse vi har varit med om kommer ändå att sätta spår för decennier framåt.

Av Per Hansson

Sidansvarig: marianne.persson@slu.se