SLU-nyhet

Svamp - en nyckel för mat med kretsloppstänk

Publicerad: 02 september 2021
Fruktkroppar av ostronskivling

I samband med svampens dag, som i år infaller söndagen den 5 september, lyfter SLU-forskaren Malin Hultberg vid institutionen för biosystem och teknologi några aktuella exempel på hur svampar framöver kan spela en viktig roll för produktionen av hållbar svensk mat. Det handlar om att integrera svampodling i kretslopp för livsmedelsproduktion.

Bönor, svampar och grisar – svampodling som del i hållbar cirkulär matproduktion

Åkerböna är en gröda som många tror kan spela en allt viktigare roll för produktionen av vegetabiliskt protein för humankonsumtion. Ett av problemen med åkerböna är dock det skal som helst ska rensas bort när bönan ska bli mat för människor. I en ny artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Cleaner Production visar SLU-forskarna hur skalen kan fungera som substrat för odling av den populära matsvampen ostronskivling (Pleurotus ostreatus). Ett kilo åkerbönsskal (torrvikt) kan förväntas producera 1.1 kg ostronskivling (färskvikt). I kretsloppssteget därefter visar forskarna hur det av svampen nedbrutna substratet kan användas som ett bra proteinfoder för grisar, eftersom halten av antinutritionella ämnen sjunkit kraftigt. Studien demonstrerar potentialen i att ta tillvara restprodukter i kretsloppssystem för produktion av mat.

I stadens matavfall växer framtidens matsvampar

I ett pågående forskningsprojekt, Stadens matavfall blir ny mat, undersöker SLU-forskare med flera hur matavfall som brutits ner i  biogasprocessen i framtiden kan fungera som substrat för urban odling av bland annat ostronskivling och den asiatiska bladgrönsaken pak choi. Forskningen är interdisciplinär och behandlar förutom frågor om skördens kvantitet och kvalitet även frågeställningar om acceptans för odlingssystemet hos konsumenterna. 

Korallticka på tallriken?

Konsumtionen av odlad matsvamp har stigit kraftigt under 2000-talet. Ett nytt faktablad från SLU fokuserar på odling av korallticka, även kallad maitake (Grifola frondosa), en matsvamp som ännu inte är så vanlig i Sverige. Smaken på svampen beskrivs som nötaktig med en textur som påminner om kött. I studien bakom faktabladet har man undersökt hur denna asiatiska delikatess trivs med att växa på åtta tillgängliga svenska substrat såsom sågspån av björk och gran och pressrester av äpple. Syftet är att bidra till utveckling av en hållbar svensk produktion av maitake. Berikat sågspån av gran visade sig ha potential för odling av svampen och resterna efter odlingen skulle kunna användas för produktion av biobränsle. Bakom faktabladet står masterstudenten Anna Dahlin och forskaren Malin Hultberg vid institutionen för biosystem och teknologi.

Fruktkroppar av korallticka (Grifola frondosa)
Korallticka (Grifola frondosa). Foto: Malin Hultberg
Illustration av hur odling av fababönor ger skalrester vari det kan odlas ostronskivling. Efter odlingen kan substratet användas till grisfoder.
Figur: Malin Hultberg Foton: Jolin Währn, Emma Ivarsson och Malin Hultberg

Fakta:


Kontaktinformation

Malin Hultberg, universitetslektor och samverkanslektor
Institutionen för biosystem och teknologi, SLU                                                       
malin.hultberg@slu.se, 040-41 53 25, 073-023 15 74

Sidansvarig: ida.andersson@slu.se