Vid de flesta slutavverkningar i Sverige utförs generell hänsyn för att i viss mån motverka de negativa effekterna av skogsbruket på skogens arter. Det gäller till exempel de arter som lever på död ved som många insekter, svampar och lavar gör. En viktig fråga är om det spelar någon roll var den generella hänsynen utförs – samlat eller utspritt.
Det som talar för att koncentrera hänsynen är att mer krävande arter då kan få en livsmiljö med tillräckligt mycket död ved. Det kan handla om planering inom ett hygge men också inom ett landskap. Till exempel att man satsar mer på hyggen i landskap där det finns skog med höga naturvärden.
Insekter i död ved
Kunskap om hur arter utnyttjar veden är viktig för att den generella hänsynen ska kunna förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald på ett effektivt sätt. Därför har forskare på SLU undersökt detta i flera studier, ofta med fokus på insekter.
– Insekter är ju en relevant grupp i detta sammanhang eftersom många föredrar solvarma miljöer. Vad man gör med död ved på hyggen är därför viktigt för dem, säger Thomas Ranius, professor i naturvårdsbiologi på SLU.
Studierna har bland annat visat att:
- Det var inga skillnader i antal vedinsekter i död ved på hyggen inom och utanför värdetrakter. Värdetrakter är landskap med en stor mängd värdekärnor, det vill säga skog med höga naturvärden. Det kan bero på att det är olika arter som är knutna till värdekärnor och till hyggen.
- Skalbaggar på ved 5-10 år efter avverkning gynnades av tillgång på död ved eller levande träd av rätt trädslag i närheten. Skalbaggar på ettåriga hyggen påverkades däremot inte. Kanske för att färsk ved är en kortlivad miljö och därför måste arterna där vara bra på att sprida sig. De som lever i murken ved kan oftare utnyttja samma plats i flera generationer.
- Större svartbagge, en rödlistad skalbagge som lever på solbelyst björkved, gynnades av att veden koncentreras inom hygget.
- Artrikedomen av vedskalbaggar på 3-5 år gamla hyggen påverkades av mängden död ved och arealen hyggesbränningar både inom hygget och i omgivningarna inom 1-2 km radie. Förklaringen kan vara att det behövs en större mängd död ved i omgivningen för att stötta en skalbaggsfauna som kan utnyttja bra förhållanden på hygget.
Vilken betydelse har det på landskapsnivå?
SLU:s studier visar att det omgivande landskapet kan ha betydelse för i vilken mån generell hänsyn är till nytta för vedskalbaggar. Den kan bli mera effektiv om mer död ved lämnas inom landskapsavsnitt med fler spridningskällor (där det finns mycket död ved eller stora volymer av levande träd). Då kan man göra mindre i andra landskapsavsnitt, där skogarna är så ensartade att det är svårt att skapa naturvärden genom generell hänsyn. Men landskapet förklarar inte all variation forskarna har sett. Det behövs mer forskning för att ringa in andra aspekter.
Hur ska man tänka när det gäller hänsyn inom hygget?
Större svartbagge.
Foto: Diana Rubene
För större svartbagge tycks koncentration av ved inom beståndet vara viktigt. Arten behöver björkved i koncentrationer som är större än man normalt lämnar på hyggen. Eftersom större svartbagge är en art som ingår i åtgärdsprogram bör man utföra riktade åtgärder för att säkerställa dess fortbestånd i norra Sverige. Däremot saknas studier av hur arter generellt påverkas av placeringen av död ved inom hyggen.
Kan man lämna mer död ved på alla hyggen?
– Träd som redan är döda vid huggningen är inte så lönsamma att sälja så de borde kunna lämnas kvar. Men det bygger på att det finns något att lämna och det varierar mycket mellan olika bestånd vilken slags död ved man kan få. Om det är ett likåldrigt bestånd med nästan bara tall så blir det ett ensartat utbud för insekterna, säger Mats Jonsell, samverkanslektor i skogsentomologi på SLU.
När död ved skapas av levande träd kommer ekonomin och behovet av träråvara in.
Fakta skog
Samlad eller utspridd hänsyn – spelar viss roll för vedlevande insekter av Thomas Ranius Mats Jonsell och Diana Rubene
