Projektet Genomisk selektion i rödklöver kretsar kring växtförädling och övergången från att välja ut individer och populationer enbart baserat på hur de ser ut (fenotypbaserad selektion) till att också använda kunskapen om plantornas DNA och arvsmassa (genombaserad selektion). Inom projektet utvecklas nya metoder och arbetssätt. Det startade 2019 och kommer att fortsätta flera år framöver. Det bedrivs inom ramen för SLU Grogrund – centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor.
- Studien som vi har genomfört har kartlagt skillnader i generna mellan Lantmännens rödklöversorter, sorter från NordGen och vilda typer av rödklöver från hela Skandinavien. Resultaten visar att rödklövern vi använder för förädling idag har hög genetisk variation inom en sort. Kultiverat material och lantraser tillgängliga hos NordGen var genetiskt nära de sorter som Lantmännen arbetar med idag. Vill man tillföra ytterligare genetisk variation för att identifiera nya egenskaper kan vild rödklöver användas eftersom att de visade sig vara mest genetiskt olik kommersiellt odlade rödklöversorter, säger Johanna Osterman, doktorand vid institutionen för växtförädling vid SLU och huvudförfattare till den öppet tillgängliga vetenskapliga artikel där man kan läsa mer om den nya studiens resultat.
Ny kunskap används i utvärdering
Sammantaget visar resultaten att det går att ha fortsatt hög genetisk variation inom förädlingsprogrammen och att motverka problem med till exempel inavelsdepression.
- Nu vet vi mer om vilka genetiska förutsättningar vi har att arbeta med – vilka ”legoklossar” vi har att bygga med. Kunskapen vi tagit fram kommer att användas för att utvärdera vilka sorter, eller sorter av ett visst ursprung, som kan bidra med intressanta egenskaper i förädlingsprogrammen. Detta i syfte att jobba för de egenskaper man eftersträvar, såsom resistens mot klöverröta, som är ett av förädlingsmålen, fortsätter Johanna Osterman.
Rödklöver - viktig i vallen
Vall är Sveriges största gröda och rödklöver är en viktig del i vallen, bland annat eftersom den tillför högvärdiga proteiner i grovfodret, vilket bidrar till minskat behov av import av proteinfodermedel. Eftersom rödklöver är en ärtväxt etablerar den ett rotsystem med kvävefixerande bakterier som ger ökad bördighet och åkrarna behöver då inte kvävegödslas i samma utsträckning. Rödklöver är dock en art med relativt svag uthållighet, främst orsakat av svag motståndskraft mot sjukdomar såsom rotröta och klöverröta. Att finna lösningar på det problemet, och på så sätt öka möjligheterna för perenna odlingssystem, är något som tillhör fortsättningen på projektet.
Lyckosamma forskare
Cecilia Hammenhag vid institutionen för växtförädling är forskare i projektet. Tillsammans med Johanna Osterman har hon tagit DNA-prover från bladen på tusentals små rödklöverplantor.
- Vi skojade och sa att vi måste vara de mest lyckosamma människorna i världen eftersom vi stötte på så många fyrklöver under provtagningen. Att ta fram en sort med endast fyrklöver är dock inte ett av våra prioriterade förädlingsmål. Ett av de förädlingsmål vi jobbar för i projektet är bättre uthållighet, det vill säga bra avkastning under längre tid. Ett kommande steg är att identifiera delar av genomet/arvsmassan som är knutna till önskvärda egenskaper. En av de egenskaper vi letar efter genetiska markörer för är just uthållighet. Vi kan hitta det önskade växtmaterialet att förädla vidare på snabbare genom att använda de nya genombaserade metoderna, säger Cecilia Hammenhag.
Vässad växtförädling
Projektet löper vidare åtminstone till 2024. Det finns ett gediget växtmaterial att utgå ifrån - 532 sorter av rödklöver är nu etablerade i fält. Förutom SLU är Lantmännen, Lantbrukarnas Riksförbund och Hushållningssällskapet Sjuhärad partner i projektet.
- Rödklöver är en art med många väldigt goda egenskaper och som ingår i de allra flesta vallfröblandningar som odlas i Sverige. Med hjälp av projektet vill vi nu vässa vår växtförädling på Lantmännen med DNA-baserade metoder för selektion av de allra bästa populationerna av rödklöver. Det är viktigt att poängtera att de sorter som utvecklas med dessa nya metoder självklart kommer att utvärderas noggrant i riktiga fältförsök runt om i landet innan de ingår i våra vallfröblandningar som ska odlas på våra gårdar runt om i landet, säger Linda Öhlund, vallförädlare på Lantmännen.
Inom ramen för SLU Grogrund bedrivs även andra projekt som handlar om rödklöver.
- En annan utmaning inom rödklöver är att det är svårt att få fram utsäde. Därför har vi nyligen startat ett projekt som med moderna växtförädlingsmetoder ska titta på sambanden mellan rödklöverns fröavkastning och de bakomliggande genetiska faktorerna. Även inom vårt stora resistensförädlingsprojekt ingår rödklöver som gröda, säger professor Eva Johansson, programchef för SLU Grogrund.
Pressbild
(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om denna nyhet. Fotograf ska anges.)
Rödklövergenotypning, bild från växthus
Bildtext: Forskarna Mulatu Geleta Dida och Johanna Osterman tar reda på genetiken bakom egenskaperna hos rödklöver.
Foto: Cecilia Hammenhag.
Kontakt:
Johanna Osterman, 0735165201 johanna.osterman@slu.se
Cecilia Hammenhag, 0736138070 cecilia.hammenhag@slu.se
Mulatu Geleta Dida, 040-415593 mulatu.geleta.dida@slu.se
Eva Johansson, 040-415562 eva.johansson@slu.se
Linda Öhlund, 070-2502394 linda.ohlund@lantmannen.com
