SLU-nyhet

Miljonbelopp till SLU-forskare ska öka kunskapen om kolinlagring i jordbruksmark

Publicerad: 17 oktober 2022
åker i solsken
Jordbrukets klimatpåverkan kan minska med ökad inlagring av kol i jordbruksmark. Nya SLU-projekt finansierade av Formas ska undersöka hur en ökad kolinlagring kan ske. Foto: Mårten Svensson, SLU.

Tre forskare vid SLU tilldelas stora anslag genom forskningsrådet Formas satsning ”Kolinlagring som klimatåtgärd i jordbruksmark”. Flera kunskapsluckor i skärningspunkten klimat och jordbruk ska nu undersökas närmre och förhoppningsvis ge en del svar på hur jordbrukets klimatpåverkan kan minska.

Mängden kol som finns i världens jordbruksmark är enormt – i den första metern finns 1500 miljarder ton vilket är mer än den mängd kol som finns i atmosfären och all vegetation sammanlagt. Små relativa förändringar i markens kolhalt har därför stor betydelse. Vi kan påverka mängden kol som marken binder in och avger genom hur vi använder marken. Det har relevans för våra åtaganden gentemot klimatmålen i Parisavtalet, där en ökad kolinlagring i mark anses vara en effektiv åtgärd.

Med rätt kunskap kan vi alltså minska jordbrukets klimatpåverkan, men för att landa rätt i såväl utvecklingen av ny policy som brukningsmetoder krävs mer kunskap om flera aspekter av kolinlagring i jordbruksmark. Forskningsrådet Formas tilldelar nu totalt ca 8 miljoner till Thomas Kätterer, 4 miljoner till Mats Larsbo och 8 miljoner till Thomas Keller, för att öka kunskapen om centrala frågor kopplat till jordbruksmarkens kolinlagring.

-Det känns fantastiskt! Det är tre kompletterande och mycket viktiga projekt som ska genomföras. Det handlar bland annat om att få till bättre beräkningar av mängden kol i marken och bättre skattningar av hur mycket kol som jordbruksmarken kan lagra, säger Thomas Kätterer, professor i ekosystemekologi.

Forskning för att minska jordbrukets klimatpåverkan

Projekten startar nu i början av oktober. Två av dem pågår fram till 2026 och ett av dem fram till 2025. Flera olika aktörer i förvaltning och näringsliv kommer att involveras för att säkerställa en god förankring i verkliga förhållanden. Ett brett grepp har tagits om projekten, inte minst är framstående forskare från olika universitet och ämnesområden involverade.

-Flera olika aspekter av marken kommer att studeras i det arbete som jag kommer att leda där såväl fysik, kemi och biologi ingår. Det kommer leda till nya kunskaper om samspelet mellan organiskt material och markens struktur vilket är viktigt för att förstå varför vissa jordar verkar kunna binda mer kol än andra, säger Mats Larsbo, docent i biogeofysik.

-Vi är alla väldigt glada och tacksamma för den här möjligheten. Inom vårt projekt kommer vi att undersöka hur vi kan öka kolinlagringen med hjälp av växtrötter. Arbetet kommer också att öka kunskapen om strategier för att klimatanpassa jordbruket, säger Thomas Keller, professor i markmekanik och jordbearbetning.

En del av projekten kommer även öka kunskapen om hur vi kan lösa målkonflikter och hitta synergier mellan processer i marken som relaterar till jordbrukets klimatpåverkan. Det har inte bara betydelse för klimatet, utan spelar även en viktig roll för vår framtida produktion av mat och biobränsle.

Kontakt

Thomas Kätterer
Professor i ekosystemekologi
+4618672425, thomas.katterer@slu.se

Mats Larsbo
Docent i biogeofysik
+4618671238, mats.larsbo@slu.se

Thomas Keller
Professor i markmekanik och jordbearbetning
+4618671692, thomas.keller@slu.se


Kontaktinformation