SLU-nyhet

Naturvården behöver klimatanpassas

Publicerad: 05 oktober 2022
Utsikt över sjö.

Klimatförändringen leder till att större insatser behövs för att bevara biologisk mångfald. Vi bör skydda områden som är artrika i dag men också områden där arter kan leva när det blir varmare. Det är också viktigt att se till att arter kan sprida sig i landskapet. Forskare på SLU har gjort en sammanställning av forskning inom området som pekar ut viktiga strategier inför framtiden.

– Att skydda ett område räcker inte för att undvika konsekvenserna av klimatförändringar. Därför behöver vi anpassa områdesskyddet så att det gör stor nytta även när klimatet blir varmare, säger Thomas Ranius, professor i naturvårdsbiologi, SLU.

Råd till naturvården

De senaste decennierna har forskare försökt förstå hur fauna och flora påverkas av ett förändrat klimat och vad man kan göra för att motverka de starkt negativa effekter som ofta förutspås. För att kunna ge råd till naturvården har forskare på SLU sammanställt vilka förändringar av områdesskyddet som föreslås i vetenskapliga sammanfattningsartiklar.

1. Värna spridningen

Att bevara och förbättra förutsättningarna för arter att sprida sig mellan områden blir viktigare. När klimatet blir sämre inom en arts nuvarande utbredningsområde behöver arten kunna kolonisera nya områden för att överleva. Det blir också viktigare att kunna återetablera sig på platser efter stora störningar, eftersom de förväntas bli vanligare. Det kan till exempel vara fjärilar som dör ut från många platser under en torr och varm sommar, men som återetablerar sig igen under kommande år om de har överlevt på vissa platser och kan sprida sig mellan platser.

2. Prioritera skydd av stora områden

Ett varmare klimat ger nya argument för att hellre skydda få stora områden än många små. I ett större område varierar lokalklimatet mer och därför kan arter hitta lämpliga livsmiljöer där under en längre tid då det globala klimatet förändras. Dessutom är det större chans att åtminstone de centrala delarna förblir intakta även om kanterna utsätts för mer störningar; det kan vara bra till exempel för arter som är känsliga för uttorkning. Men forskarna är inte eniga: en del betonar istället fördelarna med många små områden. Till exempel blir det viktigare att inte lägga alla ägg i samma korg när risken för stora störningar ökar. För vissa arter kan dessutom spridningen genom landskap underlättas av att det finns flera små områden utspridda över landskapet.

3. Skydda överlevnadsplatser

För arter känsliga för pågående klimatförändringar kan klimatrefugier vara viktiga för den långsiktiga överlevnaden. Det beror på att även när det globala klimatet blir varmare går det inom klimatrefugier att på nära håll finna platser med liknande lokalklimat. Bergsbranter och bryn och andra gränser mellan olika livsmiljöer fungerar ofta som klimatrefugier. Sådana områden bör prioriteras när nya områden ska skyddas.

4. Ta i beaktande att livsmiljöer förändras snabbare

Klimatförändringar leder till att många livsmiljöer inte blir lika långlivade som tidigare. Man kan anpassa områdesskyddet till detta genom att inte bara skydda områden permanent, utan också ha tillfälligt skydd. Detta förslag är lämpligt främst för livsmiljöer i tidiga successionsstadier (det vill säga en kort tid efter störning) som på grund av naturliga processer snart förändras till något annat. Man kan också motverka utvecklingen genom att prioritera områdesskydd som bidrar till att livsmiljöer blir mera långlivade. Det kan man til exempel göra genom att satsa mer på att bevara skogar i sena successionsstadier (som fått utvecklas under en längre tid) eftersom ett varmare klimat bidrar till att de blir mera sällsynta.

5. Viktiga områden för framtiden

Man bör prioritera skyddet av sådana områden som är värdefullast för naturvården i framtiden, snarare än i nutid. Det kan man förutsäga med komplicerade modeller, men en enkel tumregel är att naturvärden ökar relativt sett mer i kallare områden, alltså i regioner längre norrut eller på högre höjd.

Klimatanpassning

De föreslagna förändringarna handlar alltså både om att fokusera mer på vissa av de strategier som naturvården använder i dag men också att tänka på nya sätt, vilket ofta kräver ny kunskap.


Thomas Ranius

– För att leva upp till uppsatta mål inom naturvården krävs mer omfattande insatser på grund av att klimatet förändras. Det beror på att det krävs mer insatser när man både ska bevara dagens livsmiljöer och områden som kommer att vara lämpliga i ett framtida klimat. När osäkerheterna blir större så krävs det också mer för att vara på den säkra sidan. Men variationen kan vara stor mellan olika artgrupper och ekosystem. Inte minst i ett nordligt land som Sverige skulle klimatförändringar kunna bidra till att det blir lättare att bevara vissa arter, säger Thomas Ranius.

Skog
Klimatförändringar leder till att områden i kallare regioner (i norr eller i bergstrakter) blir relativt sett värdefullare för naturvården. Foto: Thomas Ranius