Nobelpriset i ekonomi 2022 - varför låter man inte bara bankerna gå i konkurs?

När allt fungerar som det är tänkt lånar företag och privatpersoner in pengar till bankerna som i sin tur lånar ut till företag och andra i samhället. Bankerna tar emot pengar från sparare som kan behöva sina pengar med kort varsel. Samtidigt lånas pengarna ut på längre sikt för investeringar i företag och boende. För att bankerna ska fungera måste det finnas ett förtroende mellan bankerna och de som sparar sina pengar där. Därför är det också viktigt att det finns regelverk som förhindrar vårdslös utlåning och att bankernas förluster är så små att de kan anses hanterbara.

Ändå händer det

Pristagarnas forskning tar sitt avstamp i den ekonomiska krisen som inträffade i det tidiga 1930-talet. Många har säkert hört historier om den Stora depressionen, som startade med en börskrasch 1929. Många förlorade allt de ägde. Bankerna stormades av oroliga sparare. En vanlig illustration av denna period är långa köer till banken med kunder som vill ha ut sina pengar. Många banker och företag gick i konkurs. I USA ledde det till 25% arbetslöshet och en lång väg tillbaka till ekonomisk balans. Lärdomen man drog var att staten skulle tagit större del i att stödja det finansiella systemet.

Ändå hände det igen

I mitten av 1980-talet drabbades återigen USA av en ekonomisk kris. Den här gången hamnade lantbruket i fokus. En kombination av stigande räntor, sjunkande produktpriser och sjunkande markpriser ledde till att rekordmånga banker gick i konkurs. Det gällde framförallt lokala banker vilket i sin tur ledde till att företag och boende på landsbygden drabbades hårt. De dramatiska händelserna skildrades bl.a. på film Vredens mark (1984). Civilsamhället ryckte också ut till stöd för lantbrukarna och dess familjer. Willie Nelson startade stödkonserten FarmAid som finns än idag, för att samla in pengar för att stödja lantbrukarna. Ett annat initiativ var PrairieFire Rural Action, en ideell organisation som riktade in sig på att stödja lantbrukarna och deras familjer som var under stor psykisk press och stress. Så småningom öppnades statens kassor och massiv finansiellt stöd ställdes till förfogande både direkt och via jordbrukspolitik.

Och ändå händer det igen i Sverige, 1990-1994

I Sverige ledde en olycklig kombination av avskaffade kreditmarknadsregler, valutaspekulation, kraftiga skattesänkningar, växande offentlig sektor till kris i de offentliga finanserna. Främst drabbades bank-, finans- och fastighetssektorn. Banker togs över av staten eller fick fusionera.

Nästa kris, 2008, var det dags för en ny global kris med sitt ursprung i USA och brister i finansieringen av bostadssektorn. Krisen var så omfattande att hela nationer stod inför hotet att ställa in betalningarna. Genom enorma insatser från det internationella samfundet och enskilda stater undvek man en stor internationell kris och begränsade de negativa effekterna på det finansiella systemet.

Vad kan man lära av historien?

Det vi lärt oss är att negativa effekter kan förebyggas genom statliga insättningsgarantier och beredskap för nödlån till krisande banker, och stater.

Bankernas roll som mellanhand mellan sparare och låntagare gör dem väl lämpade att bedöma låntagarnas kreditvärdighet och se till att pengarna används till bra investeringar. Det förutsätter dock genomarbetade regelverk och god regelefterlevnad för att bibehålla förtroende och tillit.

I bästa fall ger detta bättre möjligheter undvika allvarliga kriser kostsamma räddningsaktioner i framtiden. Eller?