Lär känna LTV-fakultetens tre nya docenter!

Stort grattis till Therese Bengtsson, institutionen för växtförädling, Knut-Håkan Jeppsson, institutionen för biosystem och teknologi samt Christine Haaland, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning som den 11 november 2022 blev docenter vid LTV-fakulteten. 

Lär känna dem och få en inblick i deras forskningsområden nedan.

Tre snabba frågor till fil.dr. Therese Bengtsson, institutionen för växtförädling.

Vem är du och vad forskar du om?

− Jag är från början utbildad biomedicinsk analytiker vid Lunds universitet och doktorerade senare inom växtskyddsbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Sedan 2014 arbetar jag som forskare på Institutionen för växtförädling, Campus Alnarp.

− Min forskning är inriktad på att förbättra olika egenskaper såsom resistens mot sjukdomar och skadedjur i våra sädesslag. Till min hjälp använder jag mig av olika genetiska analysmetoder. Jag tittar även på andra agronomiskt viktiga egenskaper såsom tidighet avseende tillväxt, blomning och mognad, men även egenskaper som kommer vara av betydelse för att klara framtida nordiska odlingsförhållanden t.ex. tolerans mot torka.

− Min forskning sker i nära samarbete med andra forskare och växtförädlare i Norden och för närvarande leder jag bland annat ett projekt, CResWheat, som fokuserar på att förbättra egenskaper såsom resistens mot rost- och bladfläcksjukdomar, axgroning och tolerans mot torka i vårvete.

Vad är det mest spännande inom ditt forskningsfält just nu?

− Det händer mycket inom den teknologiska utvecklingen t.ex. när det gäller att ta fram nya metoder för att kunna göra effektivare och mer precisa urval i växtmaterial. Detta tillsammans med den snabba utvecklingen när det gäller metoder för att kartlägga individers arvsmassa öppnar upp oanade möjligheter.

− Runt om i världen finns det stora mängder insamlat växtmaterial (vilda släktingar och kultursorter) i s.k. genbanker. Detta material besitter en stor genetisk variation och utgör en viktig resurs för introduktion av ny genetisk variation i våra moderna sorter. Material från genbanker har varit relativt underutnyttjat av flera skäl men bland annat på grund av bristande genetisk information och karaktärisering av materialet. Den teknologiska utvecklingen kommer sannolikt att bidra till ett större nyttjande av genbanksmaterial.

Vad betyder utnämningen till docent för din framtida roll?

− Att utnämnas till docent är ju en bekräftelse på att jag självständigt kan bedriva forskning och innebär bland annat att jag får lov att vara huvudhandledare till doktorander. Docenttiteln är även viktig när det gäller att kunna konkurrera om forskningsmedel från internationella finansiärer eller större utlysningar. På så vis kommer utnämningen vara viktig för uppbyggnaden av min verksamhet och för att kunna bedriva självständig forskning.

Tre snabba frågor till agr.dr. Knut-Håkan Jeppsson, institutionen för biosystem och teknologi

Vem är du och vad forskar du om?

− Jag jobbar som forskare vid institutionen för biosystem och teknologi. Min grundutbildning är teknikagronom med byggnadsteknisk specialisering. Jag doktorerade inom ämnet Lantbrukets byggnadsteknik med en avhandling om luftmiljön i oisolerade djurstallar.

− Mitt forskningsområde handlar framförallt om djurens miljö och om ammoniakemission från djurstallar. Ett av de senaste projekten var att undersöka hur grisarnas termiska miljö under sommarhalvåret påverkar deras beteende, boxarnas hygien och ammoniakemissionen. När det blir för varmt i stallet för grisarna ändrar de sitt beteende i boxen och boxgolvet blir nedsmutsat av träck och urin. En nedsmutsad box ger större ammoniakemission vilket ger sämre luftmiljö för djur och djurskötare pga. högre ammoniakkoncentration i stallet. Det blir även en belastning på den yttre miljön eftersom utsläpp av ammoniak bidrar till bl.a. övergödning och försurning av känsliga ekosystem.

Vad är det mest spännande inom ditt forskningsfält just nu?

− Hur dagens och framtidens klimatförändringar påverkar djurens miljö och vilka tekniska åtgärder vi kan göra i djurstallarna för att motverka förändringarna. Exempelvis kan man erbjuda grisarna en möjlighet att fukta upp huden med vatten via en dusch vilket kyler grisarna när vattnet avdunstar från huden. Man kan även kyla grisarna genom att öka lufthastigheten i grisarna närmiljö. Ett antal projekt är på gång för att undersöka fler åtgärder. I ett längre perspektiv behövs förmodligen utveckling av nya system för att djurhållningen ska bli hållbar.

Vad betyder utnämningen till docent för din framtida roll?

− Jag får större möjlighet att medverka som handledare för forskarstudenter vilket blir intressant och spännande.

Tre snabba frågor till fil.dr. Christine Haaland, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning

Vem är du och forskar du om?

− Jag är ekolog och anställd som forskare på institutionen för landskapsarkitektur, förvaltning och planering på SLU Alnarp. Ursprungligen kommer jag från Tyskland där jag gick en grundutbildning i biologi vid Philipps Universität i Marburg som jag avslutade med ett diplom (motsvarande en master) i naturvårdsbiologi. Inom min grundutbildning var jag också ett år vid University of Essex som utbytesstudent. Efter avslutad grundutbildning var jag ett år praktikant vid Norsk institut för naturforskning (NINA) i Oslo och kom därefter till Alnarp. Här var jag doktorand 1997-2003 vid den dåvarande institutionen för landskapsplanering. Efter forskarutbildningen har jag jobbat som forskare, men jag arbetade också knappt ett år på länsstyrelsen i Skåne och var ett år som postdoc vid University of Fribourg i Schweiz.

− Jag forskar om biologisk mångfald och då främst kring dagfjärilar, men också humlor, både i jordbrukslandskap och urbana landskap. En del av min forskning ligger inom fältet landskapsekologi, där man bland annat studerar hur olika landskapsfaktorer påverkar biologisk mångfald. Jag jobbar också ofta i interdisciplinära projekt tillsammans med landskapsarkitekter och planerare kring frågor som rör multifunktionell grönstruktur och multifunktionella landskap. Drivkraften för min forskning är frågor kring bevarande av biologisk mångfald.

Vad är det mest spännande inom ditt forskningsfält just nu?

− Det som jag tycker är mest spännande är att fältet urban ekologi har utvecklats så snabbt de senaste åren. Frågor kring biologisk mångfald i urban miljö har lyfts och är mycket mer synlig nu än tidigare. Det gäller särskild för pollinatörer. En aspekt som jag tycker är intressant i samband med detta är utveckling av ekologisk design. Inom ekologisk design är målsättning att skapa urbana grönytor som främjar ekologiska processer och biologisk mångfald och som samtidig har höga rekreativa och estetiska värden.

Vad betyder utnämningen till docent för din framtida roll?

− Först och främst betyder det att jag kan vara huvudhandledare för doktorander och därmed också har nya möjligheter att söka externfinansierade doktorandprojekt. För det andra har jag möjlighet att vara med i betygsnämnder vid disputationer i Sverige.