SLU-nyhet

Ny kunskap om klimatförändringar i Arktis

Publicerad: 07 februari 2022
Fjällen i trakten kring Kiruna. Foto av Mats Hagwall, Unsplash.

Klimatförändringar har en mycket större inverkan på Arktis, än på många andra områden i världen. Detta säger Willem Goedkoop, forskare på institutionen för vatten och miljö, SLU. Han har tillsammans med forskarkollegor från samtliga arktiska länder skrivit artiklar om hur klimatförändringarna påverkar arktiska sjöar och vattendrag. Artiklarna publicerades i februari 2022.

I arktiska sjöar och vattendrag lever många unika arter. De är på olika sätt anpassade till de mycket kalla förhållanden och korta somrar som råder. Den förhöjda medeltemperatur som klimatförändringarna medför, påverkar i hög grad den arktiska floran och faunan. Detta har en grupp forskare kunnat konstatera genom ett unikt samarbete vilket haft som mål att utveckla övervakningen av den arktiska miljön. I februari 2022 publicerades tidskriften Freshwater Biology en specialutgåva som genom 13 olika artiklar speglar forskarnas arbete om den biologiska mångfalden i arktiska sjöar och vattendrag.

- Den här forskningen är viktig för att kunna följa hur klimatförändringar påverkar ekosystem, säger Willem Goedkoop.

Tillsammans med kollegan Joseph Culp från Kanada, har Goedkoop sedan 2010 lett sötvattengruppen av Circumpolar Biodiversity Monitoring Program inom CAFF (Conservation of Arctic Flora and Fauna). CAFF är en grupp som arbetar med biologisk mångfald, på uppdrag av Arctic Council. Tillsammans med forskare från de arktiska länderna har de studerat ekosystem i sjöar och vattendrag. Goedkoop fortsätter:

- Det är viktigt att kvantifiera förändringarna nu eftersom det finns en stor risk att mångfalden påverkas negativt framöver.

En av flera saker som forskarna kunnat dra slutsatser om, är hur organismer som lever i arktiska sjöar och vattendrag blir utkonkurrerade av arter som är anpassade för varmare förhållanden. Arterna som är anpassade till kalla vatten flyttar därför norrut, tills geografin sätter stopp för migrationen och det inte går att flytta längre. När de inte längre hittar förhållanden som passar, dör arterna ut. Motsvarande förändringar kan man också se på andra håll i världen enligt Goedkoop. Exempelvis arter i tropikerna som flyttar allt högre upp på berg.

Miljöövervakning i ett unikt internationellt samarbete

Forskarna började arbetet som ligger bakom de aktuella publikationerna med att göra en plan för hur arktiska sjöar och vattendrag ska övervakas, vilka arter som var mest lämpliga att bevaka och bestämma hur mätningar skulle ske. Utifrån detta samlade forskarna in en unik mängd data från över 9000 stationer. Den sammanlagda mängden data från flera olika länder, är viktig för de analyser som forskarna gjort. En lång tradition att ta prover på sötvatten med harmoniserade provtagningsmetoder, möjliggör jämförande av data. Mot bakgrund av detta blir trenderna för den biologiska mångfalden tydligare.

-  Sammanfattningsvis kan man säga att alla artiklar i specialutgåvan ger olika perspektiv på nuvarande förekomst av biodiversitet i sjöar och vattendrag i Arktis. Flera av artiklarna har också identifierat vilka faktorer som mest påverkar biodiversitet och organismsamhällen, säger Willem Goedkoop.

Fortsatt arbete med forskning om arktiska sjöar och vattendrag

En stor del av det arbete som ligger framför arbetsgruppen, handlar om att på olika sätt kommunicera sina resultat. Att ha en dialog om resultaten med de människor som bor i Arktis är viktigt. Willem Goedkoop understryker vikten av kunskapsutbyte:

-  Vi behöver hjälp av de som bor i de arktiska områdena och få ta del av deras uppfattning om de förändringar som sker. Det finns exempel på att blommor som inuiterna aldrig sett förut börjat växa efter att en fröbank kommit i dagen efter kollaps av en bergvägg. De lever med förändringarna och upplever dem på nära håll.

En annan viktig del i det fortsatta arbetet med att kvantifiera förändringarna i de arktiska områdena, är att samordna, utveckla och intensifiera miljöövervakningen. Idag finns det stora luckor i rumslig täckning och det är önskvärt med fler tidsserier för data. På så sätt kan förändringar upptäckas tidigt och åtgärder för arktiska sjöar och vattendrag kan vidtas.