SLU-nyhet
Snödjupet stabilt i Vasaloppsspåret under 100 år
Publicerad: 11 februari 2022
Siljansfors försökspark i närheten av Mora har mätt snödjupet ända sedan år 1922, samma år som det första Vasaloppet kördes. Det genomsnittliga snödjupet den 1 mars har bara minskat från 43 cm till 38 cm under alla dessa år. Försöksparken är en del av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och används för skoglig fältforskning.
– Temperaturdata finns det gott om, medan man får leta efter snödjupsmätningar som har utförts under hela Vasaloppets historia, säger försöksledaren Ola Langvall.
År 1922 startades en klimatstation i Siljansfors försökspark, två mil sydväst om Mora, i ett samarbete mellan dåvarande Statens Skogsförsöksanstalt och SMHI. Siljansfors försökspark ingår sedan 1977 i SLU. Den har varit bemannad året runt sedan starten 1921. Samarbetet med SMHI avslutades 1990, och från 1991 driver SLU klimatstationen i egen regi. Siljansfors torde vara den enda klimatstation i Vasaloppets närhet som har en komplett serie snödjupsmätningar under hela Vasaloppets historia. Mätstationen ligger 240 meter över havet och har ett klimat som ungefär motsvarar det i Oxberg, som är startplatsen för Tjejvasan, Kortvasan och Halvvasan.
Snödjupet den 1 mars har i genomsnitt varit 41 cm i Siljansfors (röd trendlinje i diagram 1), men variationerna är stora från år till år. Vasaloppet ställdes in på grund av snöbrist år 1932, det enda år hittills utan snötäcke i statistiken från Siljansfors. Även 1990 ställdes Vasaloppet in på grund av snöbrist, men då var snödjupet ändå 10 cm. Under sammanlagt 21 av 100 vintrar har det varit kris med liten snötillgång (1930, 1933, 1935, 1938, 1943, 1949, 1952, 1961, 1971, 1973, 1974, 1975, 1976, 1989, 1992, 1993, 1997, 1999, 2005, 2020 och 2021), vilket är mer än var femte vinter. Dessa är dock relativt jämt utspridda över hela perioden. Den längsta perioden med snöfattiga vintrar, de sex åren 1971–1976, följdes direkt av den längsta perioden med stabila vintrar, de tolv åren 1977–1988. De snörikaste vintrarna under Vasaloppets historia var 1951, 1966, 1969, 1977 och 2018. Även om snödjupsmätningarna i Siljansfors visar en svag trend mot mindre snö på senare år, är den långt ifrån signifikant, dvs. det går inte att utesluta att det är en ren slump åt vilket håll trenden går.
– Det finns alltså inget som talar för att det kommer att vara en större brist på snö i Vasaloppsspåret i den närmaste framtiden i alla fall, mer än vad vi kan förvänta oss av med den naturliga mellanårsvariationen, konstaterar Ola Langvall.
Hur ser det då ut med temperaturförändringar sedan 1922? Temperaturen under februari månad från samma mätstation i Siljansfors visar en trend att månadsmedeltemperaturen har ökat från -7,9 °C år 1922 till -5,5 °C år 2021, men denna ökning är inte heller statistiskt signifikant (diagram 2). Under Vasaloppets hundraåriga historia har medeltemperaturen i februari varit över noll endast under åren 1989 och 1990, vilket sannolikt varit en stor anledning till att loppet inte har behövt ställas in mer än två gånger.
– Även för årets tävlingar, som inleds med Jubileumsvasan nu på lördag, ser det stabilt ut. För närvarande är snödjupet 27 cm i Siljansfors och långtidsprognosen talar för att snön ligger kvar och kanske till och med kommer att öka fram till övriga lopp under Vasaloppet som går längre fram, avslutar Ola.
– Att vintertemperaturerna har varit så stabila är glädjande, men när vi tittar på årsmedeltemperaturen, så har den stigit signifikant med 1 °C under de här 100 åren, vilket i sig är anmärkningsvärt, men det är en annan historia, avslutar Ola Langvall från Siljansfors.
Diagram 1. Diagrammet visar snödjupet den 1 mars under den 100-åriga perioden 1922–2021. Det genomsnittliga snödjupet har minskat från 43 cm till 38 cm under dessa år. Det minsta snödjupet uppmättes 1932 och det största snödjupet uppmättes 1951. Den röda trendlinjens så kallade P-värde är 0,52, vilket innebär att snödjupets förändring över tiden inte är statistiskt signifikant.
Diagram 2. Månadsmedeltemperatur i luften i Siljansfors i februari månad under åren 1922–2021. Den lägsta månadsmedeltemperaturen i februari uppmättes år 1947 och den högsta år 1990. Den röda linjen visar en trend att temperaturen har ökat från -7,9 °C till – 5,5 °C under de 100 åren. Trenden är nära statistisk signifikans (P=0,075).
Mer information
Ola Langvall, försöksledare
Enheten för skoglig fältforskning, Siljansfors
Sveriges lantbruksuniversitet
Ola.Langvall@slu.se, 070-600 52 26
Siljansfors försöksparks hemsida
Pressbilder
Diagrammen ovan får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka nedan för högupplösta bilder. Källa ska anges.
