SLU-nyhet

Studiecirkeln som medel för samverkan

Publicerad: 15 mars 2022
Människor i skogen lyssnar på kvinna som pratar i mikrofon framför ett plakat med text. Foto.

Ett av resultaten från projektet Ta ner himlen till jorden är studiecirkeln ”Skogen, klimatet och allt det andra”. Cirkelns studiehandledning går att nå via Studiefrämjandet och vänder sig till människor som känner att klimatfrågan är viktig men kanske tycker att den är för stor och svår att ta in. Tanken bakom studiehandledningen är att ge stöd till grupper som vill bidra till förändringar med utgångspunkt från den plats där de lever.

Luka Anic är verksamhetsledare på Studiefrämjandet i Västerbotten. Han tror att studiecirkeln har potential att göra skillnad just för att den kan samla människor med olika åsikter.

– Studiecirkeln är en folkbildningspedagogik som öppnar upp för människor med olika åsikter att samlas, lära av varandra och skapa en gemensam plattform för utveckling. Studiematerialet blir något att samlas kring och bidrar till att man kan mötas på ett respektfullt sätt, även om man tycker olika, säger han.

Anders Wigren, utvecklingsledare för natur- och friluftsliv på Studiefrämjandets riksförbund har varit med och utvecklat studiehandledningen ”Skogen, klimatet och allt det andra”. Han tror att den kommer att kunna bidra till att göra klimatfrågan mer konkret och greppbar. 

– Det här studiematerialet fokuserar på att man utgår från en plats och att det finns olika perspektiv på klimatförändringarna – man tycker ju inte lika bara för att man är på samma plats. Hittills har klimatfrågan varit teoretisk och de praktiska åtgärderna för anpassning till klimatförändringarna har inte börjat ske på riktigt ännu. Men när vi står inför tydliga klimateffekter kommer människor att behöva mötas och hantera dem tillsammans. Där kan studiecirkeln vara en väldigt bra arbetsform som ger möjlighet att prata, reflektera, återkoppla och utvecklas tillsammans, säger Anders Wigren.

För Luka Anic och Anders Wigren är folkbildningsrörelsen en självklar och central del av en fungerande demokrati. Studiecirkeln ser de som en väl beprövad metod för demokratiska och inkluderande samtal.

– Vi verkar i en tid då informationsflödet är extremt snabbt och överväldigande och min känsla är att ”informations-overflow” leder till polarisering – allt blir så snabbt och ytligt. Demokratiska samtal behövs verkligen. De måste förstås inte ske i studieförbundens regi. Det viktiga är att människor med olika perspektiv möts så att de kan röra sig framåt tillsammans, säger Anders Wigren.

– Ja, vi behöver verktyg som grundar sig i lusten att lära sig något man är intresserad av tillsammans med andra. Studiecirkeln är en bra metod för samverkan, säger Luka Anic.

Valet att berätta om forskningen i en studiecirkelform var delvis en konsekvens av pandemin säger Annika Mossing, kommunikatör inom projektet.

– Pandemin tvingade oss att tänka ett varv till om vad vi egentligen vill förmedla och eftersom det inte handlar om ett paket med fakta utan istället ett sökande efter perspektiv, gemensamt lärande och lokala förhållningssätt till klimatomställningen, så blev det en studiecirkel.

Samarbetet med Studiefrämjandet har gett mersmak och för forskarna och forskningskommunikatören är mötena med aktiva folkbildare på ”gräsrotsnivå” väldigt givande. Det är en ny form av forskningskommunikation där forskarna väljer att lita på att människor kan ta till sig och använda sig av forskningsprocessens utgångspunkter och verktyg och inte bara av färdiga resultat.

– Det är väl en sådan tilltro som skapar bra samhällen, säger Annika Mossing. Jag blir glad när en studiecirkelledare ställer frågan till vår projektgrupp; ”Vill ni ha något av oss sedan?” För svaret är ju ”Vi vill bara att ni försöker bidra till respektfulla, demokratiska samtal om hur vi tillsammans kan ta oss an framtiden”. Och det är ju på sitt sätt ganska storslaget, för det är att ta bildning och demokrati på allvar.

Text: Malin von Essen


Kontaktinformation