Läget för torskbestånden i svenska vatten är kritiskt och nedgången har pågått under lång tid. Torskbestånden har fiskats hårt i årtionden, men det är inte bara torskfiske som påverkar torskens nuvarande status och förmåga till återhämtning. En ny kunskapssammanställning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att en rad miljöfaktorer påverkar beståndens utveckling, men också att fiskeridödligheten är fortsatt hög.
Fiske riktat mot torsk har tidigare visat sig ha störst påverkan, men trots att det riktade torskfisket har stoppats eller minskats kraftigt i de hav som omger Sverige så ses inga tydliga tecken på återhämtning. Samtliga torskbestånd i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak uppvisar fortsatt dålig status.
- Starkt nedfiskade bestånd kan ibland återhämta sig mycket långsamt trots att fisket har stoppats. Samtidigt kan andra faktorer än torskfiske bromsa eller förhindra återhämtningen, säger docent Andreas Bryhn vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua). Han har lett sammanställningen som nyligen har publicerats i tidskriften Ocean and Coastal Management.
Faktorer som bifångster, övergödning och syrebrist, predatorer och miljögifter kan också påverka beståndens utveckling. Dessa faktorer blir särskilt viktiga att ta hänsyn till när bestånden är svaga.
Faktorer som kan påverka torskbeståndens utveckling. Illustration: Andreas Bryhn.
1/1
Sammanställningen beskriver även möjligheter och begränsningar med åtgärder som skulle kunna hjälpa torskbestånden.
- Att sätta fiskekvoter som följer beståndens status och övriga miljöförhållanden och att minimera bifångster av torsk i fiske efter andra arter ser vi som viktigast, säger Andreas Bryhn.
Bland övriga åtgärder finns: att minska påverkan från predatorer som exempelvis säl, skarv och vissa fiskarter, att skydda livsmiljöer där torsken växer upp, att minska negativ påverkan på havsbotten från trålning, att förbättra torskens födotillgång, och att sätta ut odlad ungtorsk.
- Om torsken ska kunna återhämta sig så räcker det troligtvis inte med de verktyg som idag används inom fiskförvaltningen. Det är dock svårt att förutsäga effekterna för torsken av de åtgärder som vi diskuterar. Därför poängterar vi att om nya åtgärder införs, så bör de läggas upp som forskningsstudier och följas upp noga, säger Andreas Bryhn.
Ladda ner artikeln konstadsfritt: “Which factors can affect the productivity and dynamics of cod stocks in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak?”
Andreas Bryhn, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, SLU
andreas.bryhn@slu.se, 010-478 41 52
Mattias Sköld, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
Fartygsenheten, SLU
mattias.skold@slu.se, 010-478 40 46, 070-537 87 74