SLU-nyhet

Nio FOU-projekt om ekologisk produktion får medel från Jordbruksverket

Publicerad: 19 april 2022

Nio nya försöks- och utvecklingsprojekt (FOU) får dela på 6,5 miljoner kronor för projekt som pågår 2022-2023. Två av projekten leds av Epok-anknutna forskare, Klara Löfkvist ska undersöka hur gröngödslingsgrödor kan användas i växthus och Niels Andresen kommer att ta fram kunskapsunderlag för ekologisk mjölkproduktion utan soja. Pengarna kommer från ett regeringsuppdrag som ska främja ekologiska livsmedel.

Ekologisk mjölkproduktion utan soja

Importen av ekologisk soja är problematisk för trovärdigheten i den ekologiska produktionen som strävar efter en hög självförsörjning med foder på så väl gårdsnivå som på nationell nivå. I projektet Fältförsök med ekologisk mjölkproduktion utan proteinkoncentrat ska Niels Andresen, HIR Skåne AB, skapa ett kunskapsunderlag för ekologiska mjölkproducenter i beslutsprocessen vid inköp av proteinfoder, samt lyfta värdet av att öka proteinförsörjningen från vallfoder och trindsäd. Det minskar behovet av foderinköp och ökar potentialen att förbättra lönsamheten på gården.

Den ekologiska kalvens potential

Kalvens första sex månader är en utmaning, och en god tillväxt visar ofta på ett gott hälsoläge och en ändamålsenlig utfodring under såväl mjölkperiod som efter avvänjning. Linnea Borgenvall, Gård & Djurhälsan, ska i projektet Öka lönsamheten genom att utnyttja den ekologiska kalvens potential under första halvåret öka kunskapen kring de ekologiska kalvarnas tillväxt och hälsa under deras första halvår genom att kartlägga rutiner i besättningar med väletablerad kalvhållning året runt.

Förbättrad proteinförutsägelse från fodergrödor

Att utveckla en snabb och korrekt metod för avkastning och kvalitet i vall och bete möjliggör även mer exakt gödsling och tidpunkt för skörd. Katarzyna Marzec-Schmidt, SLU, ska i projektetFörbättring av proteinförutsägelse från fodergrödor med multispektrala mätningar och maskininlärning utveckla teknik och modeller för prognos för avkastning och proteinhalt i vall och bete. Modellerna baseras på data från mätningar av olika ljusvåglängders reflektans. Genom att använda algoritmer för maskininlärning kan vi möjliggöra applikationer i satellit- och drönarbaserade beslutsstödsystem.

Behandling av åkerböna

Odlingen av åkerböna har ökat betydligt, men samtidigt har den drabbats av angrepp av olika svampsjukdomar och skadegörare, framförallt bönsmyg. I projektet Miljövänlig fröbehandling i åkerböna kommer Mariann Wikström, Agro Plantarum AB, att vidareutveckla ThermoSeed-tekniken (varm, fuktig luft) till åkerbönor där det finns ett stort behov av att sanera i första hand svampsmitta på utsäde, men även andra förekommande fröburna organismer.

Hållbar växtnäringsförsörjning med mellangrödor

På många ekologiska gårdar är grödornas kväveförsörjning en av de största utmaningarna. De ekologiska gödselmedel som finns på marknaden är alla av organiskt ursprung och är förhållandevis dyra. Kerstin Andersson, HIR Skåne AB, ska i projektet Mellangrödans potential för hållbar växtnäringsförsörjning inom ekologisk odling studera olika mellangrödors kvävelevererande förmåga till efterföljande vårsäd. Mål med försöket är minskat behov av inköp av organiska gödselmedel för ekologiska odlare och därmed minskad fosfortillförsel samt att förbättra grödors avkastning, kvalitet och ogräskonkurrerande förmåga. Mellangrödorna är utvalda för att samla kväve och/eller fixera kväve för att på så sätt bidra med kväve till efterföljande gröda.

Ökad kvävetillgång i raps

Platsbunden tillgång av kväve i höstraps kan öka genom samodling med kvävefixerande baljväxter som fryser bort under vintern. Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, får medel för att i ett fördjupat projekt utveckla ett koncept för ökad platsspecifik tillgång av växttillgängligt kväve där höstraps sås tillsammans med olika ettåriga frostkänsliga baljväxter. Projektet Ökad kvävetillgång med samodling av ettåriga frostkänsliga baljväxter i ekologisk höstraps ska ge ett underlag för lämpliga baljväxter och såtekniker för olika klimatområden.

Ekologisk växthusodling

Det nya regelverket för ekologisk produktion ställer nya krav på odling i växthus, som bland annat krav på växtföljd och växtmångfald. Det behövs nya odlings- och gödselstrategier för befintliga ekologiska växthusproducenter som odlar helårskulturer såsom tomat och gurka i uppvärmda växthus. I projektet Gröngödslingsalternativ i ekologisk växthusodling kommer Klara Löfkvist, HIR Skåne AB att undersöka hur gröngödslingsgrödor ska användas i helårsproducerande växthuskulturer på bästa sätt. Projektet ska utveckla och testa metoder som fungerar praktiskt.

Minskat handresningsbehov i sådda grönsaker

Handresningskostnaden för ekologiska odlare med sådda grönsakskulturer är betydande. Att hitta sätt att minska kostnaden för handrensning är prioritet för ekologiska grönsaksodlare, framförallt för sådda grödor som morötter, lök och rödbetor. Droppbevattning har en potential att kunna reducera mängden ogräs i sådda grönsakskulturer. Oskar Hansson, HIR Skåne AB, kommer att undersöka ogräseffekterna av droppbevattning enskilt och även i kombination med ogräsfri kompost över såraden i projektet Minskat handresningsbehov i sådda grönsaker med hjälp av droppbevattning och kompost.

Utvintrande mellangrödor i kombination med strimsådd

För att kontrollera fröogräs samtidigt som mellangrödorna levererar växtnäring till efterföljande huvudgröda och ökar kolinlagringen ska David Hansson, SLU, fördjupat undersöka hur utvintrande mellangrödor kan användas i ett system med strimsådd av radsådda grödor; lök, rödbeta alt. majs. I projektet Ekologiska radodlade grödor strimsås i utvintrande mellangrödor för ogräskontroll och kolinlagring ingår mellangrödorna oljerättika, honungsört, havre och alexandrinerklöver, vilka odlas i renbestånd eller i samodling med varandra.

Nyheten är hämtad från Jordbruksverkets Ekobrev

Fler projekt

Jordbruksverket har även beviljat medel till nio andra projekt som ska främja ekologiska livsmedel