Antalet kor har minskat i Sverige sedan vi gick med i EU samtidigt som mjölkkonsumtionen har ökat. Frågeställningen belyses på många håll i Sverige, i debattartiklar och under aktuella seminarier. Mjölken har en viktig roll för vår egen krisberedskap och effekterna av den pågående förändringen förstärks av kriget i Ukraina. Obalansen är långsiktigt ohållbar och i ett forskningsprogram på SLU belyses hur hela mjölkens livsmedelskedja kan bli mer hållbar.
Ända sedan Sverige gick med i EU 1995 har mjölkproduktionen i Sverige minskat, som enda land i EU, samtidigt som den svenska konsumtionen ökat. Bland annat har antalet kor minskat dramatiskt i Sveland (ca 60%) och Norrland (ca 40%) sedan 1995. Svenska mjölkbönder beskrev på DN debatt 2022-04-05 att den svenska mjölkproduktionen kommer att tvärbromsa som en följd av de höga kostnaderna för insatsvaror, vilket skulle göra obalansen ännu större.
Samtidigt som det behövs åtgärder på kort sikt behövs en långsiktig utveckling av mjölkproduktionen i riktning mot en ännu mera hållbar produktion. Idisslarnas viktiga roll i ett cirkulärt livsmedelssystem betonas i en ny, omfattande vetenskaplig studie (se artikeln Circularity in animal production requires a change in the EAT-Lancet diet in Europe i Nature Foods).
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, bjöd i höstas in till seminariet Man saknar inte kon förrän båset är tomt - varför behövs mjölkproduktion i Sverige? KSLA föreslår att en ”mjölkkommission” bör tillsättas så snart som möjligt med syfte att öka produktionen utifrån den potential som finns för svensk mjölkproduktion. Möjligheter ska skapas för bönder att få full ersättning för de mervärden som redan finns i den svenska mjölkproduktionen. Mjölkens betydelse för svensk livsmedelsförsörjning och dess betydelse för vår krisberedskap lyfts också in i det åtgärdspaket som föreslås av KSLA.
– Det blev väldigt tydligt från seminariet att lönsamheten generellt måste förbättras, precis som artikeln i DN beskriver, men att ansvaret vilar på både det offentliga och branschen själva, säger Charlotte Hallén Sandgren som är kommittéordförande för ”Hållbar mat” på KSLA och som ansvarade för seminariet.
Hon menar också att det behövs mer forskning som stöttar de kortsiktiga åtgärderna som kommittén förslog, särskilt behövs forskning om hållbara affärsmodeller, som ger producenten en skälig ersättning.
I forskningsprogrammet Hållbar produktion och konsumtion av mjölk, som Margareta Emanuelson SLU koordinerar, pågår flera projekt som belyser hur olika delar av produktionen kan förändras i denna riktning.
Det är viktigt att få med alla hållbarhetsaspekter i livsmedelssystemet och att man inte suboptimerar. Livscykelanalyser (LCA) har använts i många år nu för att värdera produktionens miljöpåverkan, men metoden har stora brister då den inte klarar att värdera alla aspekter. I ett av projekten, som leds av Christel Cederberg på Chalmers, undersöker man olika sätt för att mäta flera miljöaspekter (positiva såväl som negativa) och diskuterar om och hur vi kan integrera olika metoder för att få en bättre helhetsbild av jordbrukets och matens miljöprestanda.
I ett annat projekt, som också tar ett helhetsgrepp vill forskarna, under ledning av Pernilla Tidåker på SLU undersöka hur indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan tillämpas i mjölkproduktion på olika nivåer för att styra mot en ökad hållbarhet.
En hållbarhetsaspekt, som studeras i ett av forskningsprojekten är kornas livslängd. Varför lever korna så kort tid, när vi vet att det i de flesta fall är lönsamt att öka den genomsnittliga livslängden? En omfattande ekonomisk analys görs nu för att ge bättre underlag för praktiska beslut.
– Vi måste dock försäkra oss om att fler äldre kor inte medför en sämre mjölkkvalitet. Därför undersöks också mjölkens egenskaper närmare i projektet, berättar Mikaela Lindberg SLU.
I ett annat projekt har man visat att fodereffektiva kor också släpper ut minst metan. Det allra bästa sättet att minimera metanutsläppen från idisslarna, utifrån vad man vet idag, är att ha koll på foderförbrukningen/ kg mjölk. Detta går hand i hand med bättre foderekonomi. Att variationen mellan kor är stor har Pekka Huhtanen på SLU och hans forskarkollegor visat.
– Det pågår alltså mycket forskning och utveckling som inom en snar framtid kommer till nytta för svensk mjölkproduktion och dess fortsatta utveckling i riktning mot mer hållbara produktionssystem. Under oktober arrangerar vi Mjölkveckan som blir ett fantastiskt tillfälle att diskutera de här frågorna. Forskare, mjölkbönder, rådgivare och näringen ses både digitalt och på mässan Elmia Lantbruk i Jönköping, avslutar Margareta SLU.
Forskningsprogrammet Hållbar produktion och konsumtion av mjölk förmedlar forskningsresultat kontinuerligt och kommer också att presenteras en hel del nya resultat från pågående forskning under årets Mjölkvecka, 17–21 oktober. Förutom ny forskning kommer mjölkproduktion och mjölkkonsumtion diskuteras med ett samhällsperspektiv av forskare, mjölkbönder, rådgivare och näringen.
Margareta Emanuelson
Margareta.Emanuelson@slu.se, 018-67 16 49, 0703-35 74 70