SLU-nyhet

Markägare testar hyggesfritt skogsbruk i nytt projekt

Publicerad: 21 juni 2022
Kvinna i ljus och solig skog. Porträttfoto.

Hyggesfritt skogsbruk stod i fokus för en exkursion, som arrangerades i Floda utanför Göteborg av Future Forests samarbetspartner Skogforsk. Exkursionen var uppstarten av ett nytt delprojekt om hyggesfria skogsbruksmetoder som görs inom projektet Adaptivt skogsbruk.

– Syftet med adaptivt skogsbruk är att med hjälp av en bred ansats minska osäkerheten om nya skogsbruksmetoder genom ökad kunskap och dialog, säger Jonas Cedergren, forskare vid Skogforsk, som var en av de ansvariga bakom exkursionen.

Projektet Adaptivt skogsbruk startades på uppdrag av regeringen 2013 och drevs till en början av Skogsstyrelsen och SLU. Sedan 2020 drivs projektet vidare av Skogforsk med finansiering från Formas.

Adaptivt skogsbruk är ett sätt att arbeta med förändringar i skogsbruket och utförs enligt en arbetsmodell som tagits fram av SLU, Skogsstyrelsen och Skogforsk. Modellen bygger på det adaptiva arbetssättet som utvecklades för förvaltning av naturresurser och för att hantera förändringar eller nya metoder för 50 år sedan.

Inom adaptivt skogsbruk beskriver deltagarna sina förhoppningar och farhågor med en ny åtgärd och identifierar kunskapsluckor. Den andra delen är en lärandedel där kunskapsluckorna undersöks och följs upp.

Stor nyfikenhet på hyggesfritt skogsbruk

I projektet kommer deltagarna att genomföra hyggesfria avverkningar på 3-5 hektar. Jonas Cedergren ser en stor nyfikenhet på hyggesfritt skogsbruk inom skogssektorn.
– Inställningen är mer positiv nu än när jag ledde ett liknande projekt mellan 2005 och 2008. Det ses som något som kommer, men man är osäker på i vilken omfattning och form. Inget man bara kan strunta i alltså, säger Jonas Cedergren.

Han ser också att förväntningarna skiljer sig åt mellan olika grupper kring vad som ska åstadkommas med det hyggesfria skogsbruket
– Det kan bli svårt att få samsyn. Frågan är om det ens är önskvärt, men man måste förstå varandra, säger Jonas Cedergren.

"Den adaptiva metoden är varken lätt eller snabb, men kan vara ett sätt att få intressentgrupper ur sina skyttegravar”

Han ser fler potentiella områden som skulle passa att testa inom ramen för adaptivt skogsbruk som viltanpassad skogsskötsel, energiskog eller stubbskörd.
– Ämnen där förhoppningar och farhågor är starka och varierar mellan intressenter, och där kunskapsluckor måste hanteras är ämnen som lämpar sig för den adaptiva metoden. Metoden är varken lätt eller snabb, och hur skulle den kunna vara det då den är avsedd för komplexa och kanske konfliktfyllda frågor. Den kan vara ett sätt att få intressentgrupper ur sina skyttegravar, säger han.

 

Exkursion i skogen. Foto.
Deltagarna fick mer information om det nya projektet kring hyggesfritt skogsbruk. Genom att testa nya eller alternativa metoder i halvstor skala innan de börjar tillämpas i det praktiska skogsbruket, hoppas forskarna skapa en brygga mellan forskningen och det praktiska skogsbruket. Foto: Caroline Rothpfeffer
Människor står och sitter på exkursion i skogen. Foto.
Uppslutningen blev högre än väntat och under dagen deltog ett fyrtiotal aktörer från myndigheter, forskning, skogsbolag, skogsägareföreningar, stift och naturskyddsföreningar. Foto: Caroline Rothpfeffer
Man tittar rakt fram. Porträttfoto.
– Skogsbruk handlar inte bara om träd. Det handlar nästan till större del om människor, säger Jonas Cedergren, forskare på Skogforsk som leder projektet om hyggesfritt skogsbruk. Foto: Privat
Kvinna i ljus och solig skog. Porträttfoto.
Jasmine Zhang är geograf och forskare vid institutionen för ekologi. Hon kommer följa projektet om hyggesfritt skogsbruk inom ramen för ett forskningsprojekt inom Future Forests. Foto: Anton Tjust

Samhällsforskare följer arbetet

På exkursionen deltog även Jasmine Zhang, geograf och forskare vid institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala. Hon arbetar med följeforskning kring delprojektet om hyggesfritt skogsbruk för Future Forests.
– Jag ska följa projektet ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv, med fokus på hur dialogprocessen bedrivs under hela förloppet. Det här var första mötet och jag observerade vilka som var intresserade, vad som var viktigt för deltagarna, vilket förhållningssätt Skogforsk har och vilka relationer de försöker bygga med deltagarna.

Även Jasmine Zhang upplevde att det finns ett stort intresse för hyggesfritt skogsbruk och några av deltagarna har redan börjat med det.
– Jag hörde också flera uttrycka att de länge pratat om det här och nu vill testa. Många uttryckte också en önskan om mer dialog och att möta varandra i hur man tänker.

Viktig arena för dialog om skogsfrågor

Hon ser det hyggesfria skogsbruket som en viktig arena för att engagera olika intressenter att diskutera skogsfrågor.
– Kan man verkligen upprätthålla en transparent, öppen och konstruktiv dialog mellan de olika intressenterna så är vi på väg mot ett adaptivt skogsbruk som potentiellt kommer att minska konflikter och öka hållbarheten inom skogsindustrin, säger Jasmine Zhang.

”Jag hoppas verkligen att projektet kan bli en mötesplats där man kan hitta öppenhet och ärlighet och vända osäkerhet till möjlighet.”

– På ett kanske naivt sätt känner jag mycket hopp och positiv energi från projektet och jag tror att det kanske speglar ett visst behov i dagens skogsbruk att man vill hitta ett sätt att få det att fungera. Jag hoppas verkligen att projektet kan bli en mötesplats där man kan hitta öppenhet och ärlighet och vända osäkerhet till möjlighet.

Exkursionen Hyggesfritt skogsbruk – nästa projekt inom plattformen Adaptivt skogsbruk arrangerades i Floda den 4 maj utanför Göteborg för markägare som var intresserade att delta i delprojektet Hyggesfritt skogsbruk.

Text: Teresia Borgman