SLU-nyhet

En sked honung avslöjar biets liv

Publicerad: 23 augusti 2022
Honungsbi i blomma

Har du funderat på vilken roll ett bi egentligen spelar i sin miljö? Vilka blommor det livnär sig på, vilka mikrober som bor inuti biet och vilka sjukdomar som bina kan tänkas bära på. En ny studie ger en unik inblick i biets liv. Forskare från Finland och Sverige visar att ett bis aktiviteter kan utläsas i en sked honung.

Att beskriva arternas roller i naturen är knepigt. Hur ska man kunna följa efter individer för att hålla koll på vad de gör? DNA-studier ger forskarna en genväg! Forskarna har undersökt honungsprover från Nordeuropa och sett att binas livshistoria finns lagrad i deras insamlade matförråd. Genom att analysera DNA i honungen kan forskarna kartlägga binas samspel med växter, virus, bakterier, svampar och andra djur.

– Vi kan inte fråga bina var de har varit och vad de har gjort, men det berättar de för oss via sin honung. Det är coolt att vi kan lära oss så mycket om bisamhället, om bina själva och om vilka roller de spelar i ekosystemet, säger Helena Wirta, forskare på Helsingfors universitet och förstaförfattare till studien.

– Att kunna följa DNA-spåren och se vilka andra organismer dessa bin har träffat är ett viktigt steg för mig – och för alla andra som försöker förstå hur arter tillsammans bildar ekosystem och får världen att gå runt, säger Tomas Roslin. Han är professor i insektsekologi på SLU och medförfattare till studien. I sin forskning studerar han insekter världen över.

Honung från biodlare och affären

I den här studien använde forskarna 43 honungsprover från Sverige, Finland och Estland. En del prover fick de direkt från biodlare, men de flesta kom från affären.

Honungsbin livnär sig på nektar och pollen och av bara farten pollinerar de också växterna. Utifrån mängden DNA i honungsproven verkar de flesta honungsbin utnyttja odlade grödor som raps, klöver, äpple, körsbär och jordgubbar. Det innebär också att de är viktiga pollinatörer för dessa växter.

Samspelar med mikrober

En mindre känd roll för honungsbina är att de samspelar med mikrober. DNA från virus och bakterier utgjorde faktiskt majoriteten av allt DNA i honungen. Speciellt intressant är den stora mångfalden av mikrober. Ett exempel är att honungen ofta innehöll den bakterie som orsakar päronpest, en sjukdom som kan drabba både päron och äpplen. Men samtidigt dolde honungen mikrober som skyddar växter från sjukdomen, så bina själva bär på båda sorterna.

I honungen fann forskarna också DNA från många bakterier och svampar som orsakar sjukdomar hos honungsbin och andra insekter. Det tyder på att bin sprider dessa sjukdomar – och ger forskare tips på vilka sjukdomar som är viktiga att hålla koll på i olika regioner.

Dessutom bar honungen på DNA från många av de mikrober som lever inuti biet. Honungsbiet är ett hem för dessa organismer, men är också själva beroende av dem. I själva honungen uppträder bakterierna oftast i inaktiv form så honungen är inte farlig att äta.

– Det som gör honung till ett idealisk lagringsmedium för DNA är just dess antibakteriella egenskaper. Den höga sockerhalten bevarar DNA – precis som sylt med socker håller sig utan att förstöras av bakterier. Detta är det perfekta biologiska arkivet praktiskt upphällt på burk, säger Helena Wirta.

Växelverkan med miljön

Studien ger en inblick i hur många olika organismgrupper som honungsbin samspelar med och lägger grunden för vidare forskning om hur olika organismer växelverkar med sin miljö.

– Förhoppningsvis kan vi bli bättre på att förstå pollinatörernas allmänna roll i ekosystemet tack vare de ledtrådar som vi nu har spårat i honungen. Ett exempel är om honungsbin och någon annan pollinatör besöker samma typ av växt. Då är det också en plattform där de kan byta både trevliga och mindre trevliga mikrober med varandra, säger Helena Wirta.

Kontakt

Helena Wirta, Helsingfors universitet
helena.wirta@helsinki.fi
+358 40 590 98 98

Tomas Roslin, SLU
tomas.roslin@slu.se
 +4618 672 383

Vetenskaplig artikel

Wirta, H. K., Bahram, M., Miller, K., Roslin, T., & Vesterinen, E. (2022). Reconstructing the ecosystem context of a species: Honey-borne DNA reveals the roles of the honeybee. PloS one17(7), e0268250. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0268250

 

Flygande honungsbin.
Foto: Helena Wirta

Kontaktinformation