Beredskap, omställning och matsvinn under årets Almedalsvecka

Utöver SLU:s eget arrangemang "Räcker maten? Räcker marken?" under Almedalsveckan i juli, deltog också forskare från SLU i flera andra arrangemang i Almedalen med koppling till livsmedelssystemet. 

Räcker maten? Räcker marken? Hur bygger vi en långsiktigt hållbar beredskap?

SLU:s budskap i Almedalen 2022 var att hållbarhetsperspektiven bör ta större plats när samhället bygger upp en ny beredskap. De två diskussionerna sker i skilda stuprör – men så borde de inte vara för båda frågorna handlar om fossilfrihet, livsmedelsproduktion, energi och insatsvaror. På Aktuell Hållbarhets scen arrangerade SLU ett samtal mellan Helena Hansson, professor i jordbruksekonomi, Göran Ericsson, professor i viltekologi och försvarsdebattören Patrik Oksanen. Samtalet leddes av Lars Laestadius, hållbarhetsstrateg.

Sammanfattning av seminariet: En gyllene chans – ställ om för beredskap och hållbarhet på samma gång

Se sändningen i efterhand: SLU i Almedalen: Räcker maten? Räcker marken? Hur bygger vi en långsiktigt hållbar beredskap? - YouTube (43 min)

I tider av kris  – hur håller vi kursen mot hållbar mat, vatten och skog?

Mistra arrangerade en egen träffpunkt i Almedalen, med en rad seminarier kring omställningen till ett hållbart samhälle. Forskningsprogrammet Mistra Food Futures som leds av SLU i samarbete med RISE och Stockholm Recilience Centre deltog i seminariet "I tider av kris - hur håller vi kursen mot hållbar mat, vatten och skog?"

Klimatkrisen liksom krisen för biologisk mångfald är ödesfrågor för mänskligheten. Vi behöver ställa om till mer hållbara samhällen och vi behöver göra det nu. Men hur fortsätter och accelererar vi en långsiktig omställning samtidigt som vi drabbas av andra akuta samhällskriser som pandemi och krig? 

Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid SLU och programchef för Mistra Food Futures poängterade att de stora problem vi ser inom livsmedelssystemet beror i grunden på att vi har ett ohållbart system. Hållbarhet och beredskap hänger ihop:

– Vi behöver fråga oss vad systemet ska klara av att producera. Vi pratar om ökad självförsörjningsgrad, men för vad och för vem? Självförsörjning av den kosthållning vi har nu? Eller en förflyttning mot en mer vegetabilisk kosthållning då vi har möjlighet att öka vår självförsörjning? Nu när vi ser akuta kriser finns risk att vi tappar det långsiktiga målet. Jag blir rädd ibland när jag ser förslag som låser fast systemet i gamla hjulspår. Vi lappar och lagar istället för att se hur ett nytt mer hållbart och resilient system kan se ut, sa Helena Hansson.

Mistras sammanfattning av seminariet

Se en inspelning av seminariet på YouTube (36 min)

Behövs det mer politik för att minska matsvinnet?

Matsvinnet.se – forum för minskat matsvinn arrangerade en diskussion med politiker från fyra olika riksdagspartier och företrädare för livsmedelsbranschen om matsvinn. Hundratusentals ton fullt ätbar mat slängs i Sverige varje år. Mat som på sin resa från jord till bord ger enorma växthusgasutsläpp, minskad biologisk mångfald, avskogning och vattenbrist i Sverige och globalt. Mat för många miljarder slängs. Det påverkar både hushållens och företagens ekonomi. 

SLU bidrog till diskussionen med preliminära resultat från det pågående forskningsprojektet ”Är matsvinn olagligt?”, som utförs vid Institutionen för energi och teknik vid SLU med bidrag från Ekolagen miljöjuridik. 

Läs mer om forskningsprojektet "Är matsvinn förbjuden resursanvändning?"

Panelen under var överens om att det finns ett behov av mer politiskt engagemang för att minska matsvinnet, att kyltemperaturen behöver sänkas till + 4 grader och att frågan angående mätning av svinn och krav på åtgärdsplaner tas vidare. Det framgick också att det råder stor och positiv enighet kring att matsvinnet behöver prioriteras mer från politiskt håll.