SLU-nyhet

Olika åsikter om hur skogens biologiska mångfald bäst bevaras

Publicerad: 26 oktober 2023
Ryttare i skog, bild tagen från hästrygg.

Är det bäst att bevara biologisk mångfald i stora reservat eller genom hänsyn i den brukade skogen? En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att åsikterna om vad som är bäst varierar mellan olika intressenter beroende på deras syn på naturen.

Enligt skogsvårdslagen ska den svenska skogen brukas så att den långsiktigt producerar virke samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Skogen är också viktig som plats för rekreation i form av friluftsliv, jakt eller andra aktiviteter, som sportarrangemang. Trots att hänsyn till naturen tas i samband med skogsbruk, till exempel genom att man lämnar hänsynsytor och skapar högstubbar, så förekommer det konflikter om hur miljöhänsyn ska utformas och mer behöver göras för att förbättra livsvillkoren för den biologiska mångfalden.

I en nyligen publicerad studie har forskare från SLU och Södertörns Högskola undersökt hur representanter från skogsbolag, skogsägarföreningar, länsstyrelser och kommuner samt organisationer som sysslar med rekreation föredrar att miljöhänsyn placeras i landskapet.

– Studien visar att olika grupper har helt olika syn på hur miljöhänsyn ska fördelas i landskapet och motiverar sina åsikter utifrån olika perspektiv, säger Sonia Merinero, forskare vid SLU och Universidad Rey Juan Carlos, som initierade studien.

Respondenterna fick svara på frågor om de föredrog att skog skulle bevaras i många små eller några få stora reservat, i hänsynsytor på hyggen eller om omloppstiderna i skogsbruket skulle förlängas. De fick också ta ställning till om de föredrog att reservat eller hänsynsytor skulle vara koncentrerade på en plats i landskapet eller om de skulle vara jämnt utspridda.

Ekologiska teorier motiverar reservat

Att spara skog i stora och små reservat var alternativ som föredrogs av flera länsstyrelser, samt det skogsbolag och den miljöorganisation som deltog i studien. Dessa grupper motiverade sina val med att reservat skulle göra störst nytta för den biologiska mångfalden. Argumentationen byggde på ekologiska teorier om vad och hur mycket av olika miljöer som behöver sparas för att arter ska kunna fortleva i landskapet. Stora reservat nära varandra i landskapet motiverades med att då kan stora populationer av arter fortleva och sprida sig bättre mellan reservaten.

Att sprida ut hänsyn i landskapet genom att ha hänsynsytor på hyggen eller genom förlängd omloppstid föredrogs av markägarorganisationen, en organisation för rekreation och vissa kommuner. Motiven för denna strategi var att det var enkelt och rationellt samt att det blir rättvist mellan markägare. Andra motiv var att om hänsyn sprids jämnt skulle den kunna tillhandahålla ekosystemtjänster i närhet till människan.

– Denna kunskap är viktig för att kunna förstå och hantera konflikter i skogsbruket. Eftersom olika grupper tycker så olika är en kompromiss i form av en kombination av olika åtgärder troligtvis den bästa lösningen, säger Therese Löfroth.

Vetenskaplig artikel

Therese Löfroth/Sonia Merinero, Johanna Johansson, Eva-Maria Nordström, Emma Sahlström, Jörgen Sjögren och Thomas Ranius. “Land-sparing benefits biodiversity while land-sharing benefits ecosystem services”: Stakeholders’ perspectives on biodiversity conservation strategies in boreal forests. Ambio (2023). DOI: 10.1007/s13280-023-01926-0

Fakta:

Om studien

Genom att först skapa scenarier där resultatet av olika typer av naturhänsyn modellerades i ett skogslandskap och sedan presentera kartor över hur landskapet skulle se ut efter 100 år för olika grupper tog forskarna reda på vilken typ av naturhänsyn som olika intressegrupper föredrar.

En enkät skickades ut till 46 olika grupper och 23 svarade. Svaren sammanställdes och diskuterades utifrån vilka värderingar de olika grupperna hade.

Studien har finansierats av Formas (projektledare Johanna Johansson, Södertörns högskola; medsökande Thomas Ranius, SLU)