Blå mat på rätt sätt är framtidens mat

Betydligt mer av det som vi fiskar skulle faktiskt kunna bli mat. En rapport från Jordbruksverket (länk) visar att en stor del av svensk fiskråvara inte blir till mat. Cirka 60 procent av sillen och 95 procent av skarpsillen gick 2021 till foderproduktion. Dessutom blir mycket spill. Av sillfiléer används cirka 40 procent av fisken medan cirka 60 procent går till olika biflöden. Här finns utrymme för innovation och nytänkande. Är kanske skarpsillsfärs en gammal rätt som är värd sin plats på framtidens matbord? Fortfarande importerar vi också ca 90 % av den odlade fisk vi äter. Här finns stora möjligheter att öka den svenska produktionen och främja konsumtionen av svenska råvaror.

Fiskodling i reglerade vattendrag

En ny rapport från SLU visar att det går att utnyttja de reglerade vattendragen i norr för fiskodling och samtidigt få positiva effekter för den biologiska mångfalden genom att fiskodlingen tillför näringsämnen till dessa annars näringsfattiga vatten. Forskare från SLU och Umeå universitet har inlett ett gemensamt arbete för att titta på potentialen i att odla fisk i norrländska kraftverksdammar. Läs mer i rapporten Fiskodling i norr, en livsmedelsproduktion med miljöpotential. 

Initiativet har lett fram till ett femårigt forskningsprogram i samarbete mellan SLU och producentorganisationen Matfiskodlarna. I programmet ska man undersöka hur röding och öring kan odlas på ett uthålligt vis i kraftverksdammar, utifrån biologiska, ekologiska och ekonomiska perspektiv. Läs mer om programmet här.

En del av livsmedelsstrategin

Ska vi möta rekommendationerna i NNR om att öka mängden fisk som konsumeras, måste den ökningen komma från hållbart fiskade bestånd. Kan vi samtidigt öka både produktionen, konsumtionen och hållbarheten? Den frågan ställer sig forskningsprogrammet Mistra Food Futures i rapporten ”Sverige och sjömaten – idag och imorgon”.

I SLU:s inspel till Livsmedelsstrategin 2.0 lyfts möjligheterna med vattenbruk, som kan ske i hela landet men med olika produktionsformer i olika regioner: från kassodling av röding och regnbåge i stora vattendrag och kraftdammar i norra Sverige till inomhusodling i recirkulerande system av varmvattens- och kallvattensarter på platser där kassodling inte är lämpligt. I marin akvakultur blir skaldjur och även alger allt viktigare. För att få en hållbar och ökad vattenbruksproduktion behöver vi: satsa på en mångfald av system och arter, öka kompetensförsörjning kring utfodring, fodervaror, reproduktion, avel, välfärd och hälsa och samtidig bredda vår kunskap till flera arter som kan ingå i Sveriges framtida vattenbruk. Men också integrera vattenbruk i regionala livsmedelssystem och öka regionernas självförsörjningsgrad, hållbarhet (genom större cirkularitet) och konkurrenskraft.

I forskningsprogrammets Mistra Food Futures inspel till en uppdaterad livsmedelsstrategi En tryggare och godare värld lyfts också den blå maten: ” Det finns en outnyttjad potential i ökad produktion av hållbar och hälsosam blå mat (djur, alger och växter från vattenbruk och fiske i sjöar och hav). Vi importerar i nuläget tre fjärdedelar av all blå mat. Men det finns potential för att öka inhemsk produktion och samtidigt öka den blå matens betydelse för omställning till ett mer hållbart livsmedelssystem. Mat från fiske och vattenbruk spelar en speciellt viktig roll om system med låg negativ miljöpåverkan premieras, exempelvis musslor, alger och små pelagiska arter, samt om blå mat ersätter en del av det röda köttet. För en hållbar expansion av vattenbruk i Sverige är det viktigt att stimulera en bred odlingsportfölj av ett flertal arter som lätt kan anpassas vid externa störningar som osäker import av insatsvaror. Det är också viktigt med förbättrade förutsättningar för inhemsk produktion av hållbart fiskfoder.”

Fodret en nyckelfråga

Fodret är en nyckelfråga för att åstadkomma hållbarhet i odling av fisk. Projektet ”Fem ton fisk i disk” är ett stort forskningsprojekt som leds av SLU tillsammans med Axfoundation och som har som mål att ta fram nästa generation odlad fisk från Sverige som bygger på kretslopp och miljövänligt foder. Fodret baseras på  baserat på miljövänligt och uthålligt producerade foderråvaror, framför allt restprodukter från livsmedelsindustrin som omvandlas till foder med hjälp av insekter och fermentering. Tillsammans med Örebro universitet studeras också hur fodret påverkar den odlade fiskens smak och kvalitet. En film från Axfoundation berättar mer om projektet: Cirkulärt foder gör svensk regnbågslax grön.

En annan rapport från Mistra Food Futures lyfter hållbarheten i sjömat. I studien har forskare vid Rise använt livscykelanalyser (LCA) för att studera utsläpp av växthusgaser från odling av regnbåge: Mistra Food Futures Report #13. Food Futures Report Greenhouse gas emissions of rainbow trout fed fromthe Baltic region evaluated using Life Cycle Assessment.

Syftet med studien var att jämföra klimatpåverkan mellan odlad fisk uppfödd på traditionellt foder av importerad soja och animaliska proteiner med ett nytt foder som till största delen baserades på nordiskt producerade råvaror som insekter, musslor, sjöpung och bondböna. Resultaten visar att det nya fodret kan mer än halvera utsläppen av växthusgaser och ändå bibehålla tillväxt och kvalitet i fiskodlingen. Genom att utfodra fisk med insekter som fötts upp på växtbaserade avfallsströmmar från livsmedelsindustrin kan cirkulariteten öka ytterligare.

Fiskvälfärd är också en del av hållbarheten

Vi får inte heller glömma djurvälfärden, både för fiskodlingar och havsfiske. Djurskyddslagen omfattar alla djur som hålls av människor, även fisk. Ändå förbises fiskens välbefinnande ofta på grund av bristen på artspecifika bestämmelser och för att de tidigare ansågs ha dåligt utvecklade sinnen. Nya studier har dock upprepade gånger visat motsatsen, och krafter jobbar nu för att skydda fiskar i samma utsträckning som andra djur. Läs mer i en policy brief från SLU Future Food: Fiskvälfärd och hållbar matproduktion

Mer om odlad fisk

Akvakultur (odling av fisk, skaldjur och alger) är globalt sett ett av de snabbast växande livsmedelsområdena och har en viktig roll att spela​ för matförsörjningen idag och i framtiden. Läs mer om kunskap och forskning från SLU på SLU Future Foods temasida om hållbar akvakultur.

Du kan också fördjupa dig i ämnet akvakultur genom avsnitt #29 av podden Feeding your mind från SLU Future Food. Lyssna här (eller i valfri poddspelare): Akvakulturens potential – och problem.

Akvakultur har stor potential att växa, eftersom vår planet täcks till mer än två tredjedelar av hav, sjöar och älvar. Dessutom kan akvakultur pågå i bassänger eller kraftverksdammar. Men akvakulturen omgärdas också av många utmaningar, som hållbarhet, smittorisker, djurvälfärdsfrågor och energiförsörjning. Läs mer i SLU:s kunskapsbank: Akvakulturens möjligheter och utmaningar.