Begreppet kolinlagring används ofta felaktigt. Det kan leda till missvisande slutsatser och överdrivna förväntningar på dess klimateffekt, enligt en ny studie från forskningsprogrammet EJP SOIL.
Utan tydliga definitioner av centrala begrepp i klimatarbetet riskerar vi att dra missvisande slutsatser när det kommer till strategier för att begränsa klimatförändringarna. Det visar resultat från en forskargrupp i EJP SOIL, ett forskningsprogram för hållbar och klimatsmart användning av jordbruksmarken.
Forskarna har analyserat 100 vetenskapliga artiklar om markkol för att ta reda på hur kolinlagring och liknande begrepp används. Det visade sig att endast fyra procent av artiklarna hade använt begreppet kolinlagring korrekt, enligt en vedertagen definition som bland annat grundar sig på IPCC. Dessutom likställde tretton procent av artiklarna kolinlagring med kollager, vilket är direkt felaktigt. Kollager är storleken på kolförrådet, medan kolinlagring är nettoupptaget av koldioxid från atmosfären.
-När man inte särskiljer begreppen kan det leda till att klimatpolitiska beslut inte leder till avsedda effekter vilket såklart är problematiskt, förklarar Thomas Kätterer, professor vid SLU och en av forskarna bakom studien.
Resultaten visade även att åtgärder som leder till kolinlagring ofta feltolkas. En åtgärd som syftar till att öka kolförrådet i kolrika marker leder ofta till en minskad kolförlust, som visserligen har positiv klimatpåverkan, men den skapar inte negativa utsläpp.
-Vi behöver skapa negativa utsläpp genom ändrad markanvändning och skötselåtgärder för att kunna kompensera för de antropogena utsläppen som finns kvar i atmosfären även efter vi har nått målet om netto-noll-utsläpp 2045, säger Thomas Kätterer.
Dessutom leder åtgärder för kolinlagring inte alltid till att begränsa klimatförändringarna, om man tar hänsyn till koldioxidläckage och utsläpp av andra växthusgaser. Effekten av en viss åtgärd på kolinlagringen minskar med tiden. Detta är viktigt att ha med sig när beslutsfattare och andra aktörer utvärderar effekten av klimatåtgärder, menar forskarna.
Forskarna föreslår en rad definitioner kopplat till kolinlagring i mark för att öka den gemensamma förståelsen av begreppen inom ramen för klimatarbetet (se tabell nedan). Förhoppningen är att det ska utgöra en grund för att i förlängningen utveckla klimatstrategier som faktiskt leder till att begränsa klimatförändringarna.
Begrepp |
Definition |
|
Kolinlagring i marken |
Överföring av kol från atmosfären, genom växter till marken, där det lagras in och bidrar till en global ökning av markens kolförråd |
|
Begränsing av kolförluster i marken |
En antropogen åtgärd för att minska förlusterna av organiskt kol i marken jämfört med ett status quo-scenario |
|
Negativa utsläpp |
Nettoupptag av koldioxidekvivalenter av växthusgaser från atmosfären |
|
Begränsning av klimatförändringar |
En antropogen åtgärd som minskar källorna eller ökar sänkorna av växthusgaser |
|
Lager av organiskt kol i marken |
Förrådet av organiskt markkol |
|
Ackumulering av organiskt kol i marken |
En ökning av kolförrådet i marken inom ett givet markområde över tid, eller jämfört med ett normalvärde (leder inte alltid till kolinlagring i marken eller begränsning av klimatförändringar) |
Tabellen ovan definierar olika begrepp kopplat till kolinlagring i marken som forskarna föreslår ska användas. Kanske kan de bidra till att skapa en gemensam förståelse och utgöra en grund för att utveckla klimatstrategier som leder till avsedd effekt.
 |
 |
EJP SOIL
Mellan 2020 och 2025 deltar SLU i det europeiska forskningsprogrammet EJP SOIL som bedriver forskning, utbildning, kapacitetsuppbyggnad och kommunikation för ett hållbart och klimatsmart brukande av jordbruksmarken i Europa. SLU deltar i sammanlagt 17 forskningsprojekt i programmet.
Thomas Kätterer, professor systemekologi
Institutionen för ekologi, SLU
thomas.katterer@slu.se 018-672425