SLU-nyhet

Hur viktiga är granbarkborrarnas skelettskogar för naturvården?

Publicerad: 16 mars 2023

Granbarkborrarna är ekosystemingenjörer och skapar livsmiljöer för andra arter. Under senare år har granbarkborren dödat stora mängder gran i Sverige och Centraleuropa och med den pågående klimatförändringen förväntas skadorna öka. Bör en del av dessa skelettskogar stå kvar för den biologiska mångfaldens skull? Det ska forskare på SLU studera i ett nytt projekt.

Ungefär 25 procent av de skogslevande arterna är beroende av död ved för sin överlevnad. Därför utgör bristen på död ved i dagens brukade skogar ett allvarligt hot mot biologisk mångfald.

Stora mängder av de träd som granbarkborren har dödat står fortfarande kvar i skogen och grupper av dödade granar som granbarkborren har lämnat formar så kallade skelettskogar. I dagsläget är det okänt i vilken utsträckning sådana skelettskogar främjar biologisk mångfald.

–  Vi har fått forskningsanslag från Brattåsstiftelsen, Carl Tryggers Stiftelse och Skogssällskapet för att studera i vilken mån granar dödade i granbarkborreutbrott utgör en viktig livsmiljö för arter beroende av död ved, säger Thomas Ranius, professor på SLU.

Jämföra olika naturvårdsåtgärder

Han ska tillsammans med Anders Dahlberg, Joachim Strengbom och Martin Schroeder studera hur mångfalden av vedlevande svampar och vedskalbaggar skiljer sig mellan granbarkborredödade träd och granhögstubbar som har skapats i samband med avverkningar. Projektet ska ge svar på hur kostnadseffektivt det är att lämna skelettskogar som naturvårdsåtgärd jämfört med att skapa högstubbar vid slutavverkning.

De ska också undersöka vilken betydelse det har om skelettskogarna ligger i naturreservat eller om det finns andra områden med höga naturvärden i landskapet.

Värde för biologisk mångfald

–  Eftersom projekten inkluderar de två artrikaste vedlevande grupperna kommer de tillsammans att betydligt förbättra kunskapen om de ekologiska konsekvenserna av stora granbarkborreutbrott och vilket värde som skelettskogar har för biologisk mångfald, säger Thomas Ranius.

Att lämna kvar skelettskogarna riskerar inte att öka angreppen av granbarkborre eftersom de redan har lämnat de döda träden. Främsta skälet till att man kan vilja avverka framför allt större skelettskogar är att det påskyndar framväxten av ett nytt bestånd, vilket gör att markens förmåga att producera virke utnyttjas bättre.

Fakta:

Projekt som får bidrag från Skogssällskapet.

Från SLU är det också:

  • Tree-covered peatlands: separating carbon sinks from carbon sources, Joshua Ratcliffe, SLU. I projektet används tefrokronologi (en dateringsmetod som använder sig av vulkanisk aska) för att öka kunskapen om dikade torvmarkers effekter på klimatet.
  • Se svampen i din skog, SLU, Anders Dahlberg. I projektet kommer en webbapplikation tas fram där skogsägare kan se vilka mykorrhizasvampar (såväl ätliga som naturvårdsintressanta) som kan finnas på den egna skogsfastigheten och hur de kan komma att påverkas av skogsbruksåtgärder.
  • Radarmätningar av vatten i skogen, Henrik Persson, SLU. Projektet ska undersöka hur radarmätningar kan användas för att studera skogens vattencykel, vilket är en del av ett större samarbete där även atmosfärs- och klimatförändringar studeras.
  • Populationen levande och döda träd i Sverige och hur den har påverkats under 100 år av föryngring, tillväxt, avverkning och naturlig mortalitet, Anna-Lena Axelsson, SLU. Genom Riksskogstaxeringen finns stora mängder data insamlad de senaste hundra åren. Med projektet vill man bidra med fördjupad kunskap om bland annat hur skogens ålder, trädslagssammansättning och mängd död ved förändrats under det senaste seklet. Projektet kan bidra med information om hur uppföljningen av miljömålet Levande skogar kan fördjupas.
  • Mapping risk for wind and snow damage with state-of-art remote sensing in Sweden, Inka Bohlin, SLU. En bättre kartering av risk för vind- och snöskador gör det möjligt att anpassa skogsskötseln i områden med hög risk. Syftet med projektet är att ta fram en generell riskmodell för vind- och snöskador, anpassad för svenska förhållanden, med riskkartor för utvalda studieområden.
  • Mikrobiell medicin från granskogen för bekämpning av gråmögel i plantskolor, Johan Stenberg, SLU. Granplantor i plantskolor angrips ofta av gråmögel, och de kemiska fungicider som tidigare använts behöver fasas ut. I projektet testar hur nytto-jästsvampen Aureobasidium pullulans, som finns naturligt på granar, kan användas för att skydda granplantor mot angrepp.
  • FRAS II, Framtidens skogsskötsel i Södra Sverige 2. SLU, i samarbete med Skogforsk och Linnéuniversitetet, startar upp en ny omgång av programmet för skogsskötselforskning med södra Sverige i fokus. Skogssällskapet är en av flera finansiärer från näringslivet.