På 1970-talet introducerades den kanadensiska contoratallen på bred front i Sverige för att öka virkesproduktionen. Trots att det i dag finns mer än 600 000 hektar contortatall i Sverige har vi fortfarande liten kunskap om dess ekologiska effekter.
I ett storskaligt fältexperiment med 15 parade bestånd av contortatall (Pinus contorta) och svensk tall tall (Pinus sylvestris) har forskare nu undersökt contortaplanteringars påverkan på stackmyror.
– Vår studie visar att stackmyrorna trivs sämre i planteringar av den kanadensiska contoratallen än i planteringar av svensk tall, säger Therese Löfroth, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som lett studien.
Fler än 40 000 myror artbestämda
I studien har fler än 40 000 myror fångats in med fallfällor, som grävs ner i marken. De insamlade myrorna har artbestämts och forskarna har sedan jämfört arter och antal i de olika skogsbestånden. I samtliga bestånd har också myrstackar inventerats, samt observationer gjorts av myrornas jakt på mat upp och ned längs trädstammar.
– Vi såg att det fanns färre myrstackar i contortaskog än i vanlig tallskog. Det var också mindre spring av myror på contortaträdens stammar än på vår inhemska tall vilket tyder på att myrorna inte hittar lika mycket bladlöss att “mjölka” i contortaträden, säger Therese Löfroth.
När bladlössen uppe i trädkronorna suger i sig växtsaft producerar de samtidigt sockerrik avföring; honungsdagg som myrorna suger i sig direkt från lössen.
Även hästmyran väljer bort contortaskogen
Men hur är det med andra sorters myror än de vanligaste stackmyrorna, trivs de i contortaskogar?
Nej, andra myrarter som hästmyror och rödmyror verkar inte heller trivas där, vilket förvånade forskarna.
– Eftersom stackmyror är aggressiva och försvarar sina revir mot alla andra myror tänkte vi att om stackmyror inte trivs i contortaskog kanske andra myrarter kan trivas när de slipper aggressiva stackmyror. Detta visade sig vara fel och vi såg att alla slags myror trivdes bättre i vanlig tallskog, säger Therese Löfroth.
Sammanfattningsvis drar forskarna slutsatsen att vår inhemska tallskog är ett mer gynnsamt habitat för fler myrarter. Det beror troligtvis på att det är skuggigare och svalare i contortabestånd, det finns färre bladlöss som kan mjölkas på honungsdagg och de långa barren från contortatallen är inte bra byggmaterial i myrstackarna.
– För att gynna den biologiska mångfalden, och i det här fallet myrorna och arterna de är beroende av och som är beroende av dem, rekommenderar vi att man blandar upp contortaplanteringar med andra trädslag, alternativt inte planterar så stora områden med contorta, säger Therese Löfroth.
