SLU-nyhet
Vikten av att välja rätt hönshybrid till ekologisk produktion
Publicerad: 02 mars 2023
Inom ekologisk produktion lägger man hög vikt vid djurvälfärd, och genom att de djuren tillgång till utevistelse ökar man möjligheten till naturligt beteende vilket generellt är positivt för djurvälfärden. Men det är idag känt att olika hönshybrider är olika benägna att vara utomhus, vilket därmed också påverkar hur mycket utevistelsen faktiskt bidrar till ökad välfärd. I den här studien undersöktes därför hur väl anpassade två vanligt använda hybrider är för ekologisk äggproduktion, den bruna hybriden Bovans Brown, och den vita hybriden Delkab White. Fokus låg på att undersöka hur fåglarna använde rastgårdar men även andra välfärdsmått och produktion undersöktes.
De två hybriderna föddes upp och studerades separat under ekologiska förhållanden mellan 17 och 38 veckors ålder. Inhysningen innefattade bland annat tillgång till grovfoder och utevistelse. Under studien undersöktes bland hur rastgården användes, fjäderdräktens och fötternas kondition och produktion i form av antalet lagda ägg och äggkvalité.
Överlag så använde de bruna hybriderna rastgården i större utsträckning och var ute mer än de vita. De vita hybriderna var mer benägna att använda de gömslen som fanns på rastgården medan de bruna hybriderna konsumerade mer av den vegetation som växte på rastgården. Tidigare studier har visat att både social motivation och rädsla kan påverka användningen av rastgården. Att de vita hybriderna använde rastgården i mindre utsträckning och använde gömslen mer förklaras därför genom att de var mer rädda och inte ville sprida ut sig på samma sätt som de bruna hybriderna. Skillnaden i rastgårdsanvändningen tyder på att bruna hybriderna fick större utlopp för sina naturliga beteenden vilket också kan förklara att de hade bättre fjäderdräkt än de vita hybriderna eftersom ökat undersökande beteende bland annat kan motverka förekomsten av fjäderplockning. Traditionellt har vita hönsraser dessutom avlats mer för hög äggproduktion än de bruna raserna. Det har kopplats ihop med en lägre benägenhet att undersöka näringsfattiga fodermedel vilket kan förklara varför de vita hybriderna använde rastgården på ett annat sätt. De vita hybriderna hade dessutom fler sårskador på fötterna vilket kan kopplas till att de var inne mer och hade en mindre hygienisk ströbädd än de bruna hybriderna.
Vid en jämförelse av äggproduktion producerade de vita hybriderna mer och började lägga ägg tidigare än de bruna, vilket var förväntat. De vita hybriderna lade dock fler golvägg än de bruna vilket också det tros hänga ihop med social motivation hos rädsla. En hypotes var att de bruna hybriderna helt enkelt anpassade sig bättre till att använda redena jämfört med de vita hybriderna.
Forskarna drog slutsatsen att de bruna hönsen var bättre eller lika bra anpassade till ekologisk produktion än de vita hönsen i alla avseenden utom äggproduktion, där de vita hönsen producerade lite bättre. Sammanfattningsvis konstaterade man att en lämplig hybrid behöver kunna anpassa sig till den föränderliga miljö som de ekologiska produktionssystemen innefattar. Därför är det positivt med djur som visar mindre rädsla, vilket ökar användningen av rastgårdar och därmed leder till ökat naturligt beteende och förbättrad välfärd i flera avseenden. Om man vill använda Delkab White bör både skötsel och miljö anpassas till denna hybrid vilket exempelvis innefattar fler gömslen på rastgården.
Torun Wallgren