Storsatsning på framtidens foder för fågel, fisk och fläsk

Kan mjölmask, mussla, fluglarver och restprodukt från åkerböna ersätta konventionella foderråvaror?  

Fodret står för 50–85% av klimatutsläppen från matfågel, ägg, fisk och gris i Sverige, och består ofta av mat vi människor skulle kunna äta direkt istället. I projektet Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk undersöker nu Axfoundation och SLU tillsammans med 25 partners möjligheten att utveckla cirkulära, resurseffektiva råvaror för att skapa foder med låg klimat- och miljöpåverkan.

Under projektet kommer flera innovativa foderingredienser testas av forskare vid SLU. Särskilt intressanta ingredienser är amerikansk vapenfluga och mjölmask uppfödda på restflöden från livsmedelsindustrin, mykoprotein från svamp som matats med restströmmar från skogsindustrin, blåmussla från Östersjön som inte lämpar sig för humankonsumtion, och överskott/restprodukter från produktionen av koncentrat av svensk åkerböna. Dessa proteinfoderråvaror förväntas kunna ersätta flera ingredienser i konventionellt foder, exempelvis soja och fiskmjöl som har stora negativa effekter på klimatet och den biologiska mångfalden.

– De produktionsdjur vi arbetar med är fisk, gris och fjäderfä, vilket gör det till ett projekt som samverkar över djurslagen, något som inte hör till vanligheterna, konstaterar Hanna Carlberg, som är koordinator för SLU:s part i projektet. Det känns spännande att arbeta tillsammans med kollegor från institutionen för energi och teknik, där insekter som alternativt foder i livsmedelscykeln beforskas. Insekter som foderingrediens har en central roll i projektet, men vi arbetar även med flertalet andra klimatvänliga råvaror som exempelvis blåmussla från Östersjön. Projektet har stor potential att möjliggöra en mer klimatsmart livsmedelsproduktion genom nya foderråvaror.

 

– Det finns en enorm potential i att låta dagens avfall omvandlas till högvärdigt protein. Men i dagsläget får vi inte använda de stora biologiskt nedbrytbara restströmmarna som finns i samhället, till exempel matavfall från restauranger och hushåll. Det sätter den rådande lagstiftningen stopp för. Det omöjliggör en effektiv cirkulering av avfallet tillbaka in i livsmedelskedjan. Det vi nu gör i projektet är att utveckla system för hantering av tillåtna restströmmar till bland annat insekter, för att vara redo att skala upp när lagstiftningen hinner i kapp, säger Cecilia Lalander, som är docent i kretsloppsteknik och forskar på tekniker för säker återföring av resurser från avfall vid SLU.

SLU-forskarna arbetar med en bred palett av frågeställningar. För gris och fjäderfä ska nya foderråvaror testas för att utvärdera näringssammansättning och näringssmältbarhet. På så sätt kan man bättre förstå råvarornas potential. Därefter är målsättningen att gris, kyckling och ägg ska produceras på foder som innehåller dessa foderråvaror.

För fisk har man kommit ett steg längre. Där finns redan ett utvärderat foder som togs fram inom projektet Fem ton grön fisk i disk, och på vilket fisk odlades hos Älvdalslax. För fiskdelen i projektet ligger nu fokus på att förbättra metoderna i processen. Det kan exempelvis handla om olika/andra foderingredienser för att möjliggöra enklare hantering av vissa råvaror och skapa ett foder med målsättningen att skala upp och få till stånd en kontinuerlig produktion av odlad fisk ut till konsument.

– Det finns en efterfrågan på mer klimatvänliga foder till fisk, men dagens fiskfoderindustri är i huvudsak anpassad till storskaliga råvaruflöden. Vi vill underlätta för en bredare introducering av mer klimatvänliga foder genom forskning, samarbete och samverkan med aktörer i hela värdekedjan, säger Hanna Carlberg.

Forskare och aktörer från hela livsmedelskedjan samverkar

Projektet Framtidens Foder för Fågel, Fisk och Fläsk samlar forskare och aktörer från hela livsmedelskedjan, både svenska lantbrukare, fodertillverkare, livsmedelsgrossister, restauranger och aktörer inom dagligvaruhandeln. Ambitionen är att utveckla nya foderblandningar och i pilotskala använda dessa för att utfordra värphöna, matfågel och gris hos svenska lantbrukare. Köttet och äggen från pilottesterna kommer utvärderas sensoriskt och gastronomiskt. För fisk är ambitionen att ta klivet från pilot till större skala med kontinuerlig produktion och försäljning. Samtliga livsmedel från projektet planeras sedan att säljas både till restaurang och i butik.