Kontaktinformation
malin.elfstrand@slu.se, 018-671579
SLU-nyhet
Malin Elfstrand – ny professor i skogspatologi
Publicerad: 02 maj 2023
Malin Elfstrand är ny professor i skogspatologi vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi. Ett övergripande mål i hennes forskning är att förstå molekylära mekanismer som hjälper träd att försvara sig mot skadesvampar.
Malin Elfstrand studerade biologi vid Uppsala universitet och länge trodde hon att det var växtsystematik hon skulle arbeta med. Men det förändrades en regnig och blåsig septemberdag på Gotland.
– Vi gick en kurs i systematik och de andra studenterna klättrade nerför berget Grogarn för att se en sällsynt ormbunke som växer på en klipphylla. Här kände jag att det inte var värt att riskera livet i jakten på sällsynta arter. Efter det fokuserade jag på växtfysiologi och växtmolekylärbiologi i stället, säger Malin.
Att motverka skador på träd och bevara mångfalden
Den 1 maj började Malin som professor i skogspatologi vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU. Malins mål som professor är att generera ny kunskap som hjälper oss motverka skador och sjukdomar på skogsträd samtidigt som mångfalden i skogen bevaras.
– Jag ser fram emot att utveckla nya idéer och projekt, genom samarbeten inom gruppen och institutionen och med andra grupper vid SLU och vid andra universitet. Jag har alltid samarbetat mycket och jag tror att det är nyckeln till framgång. Jag tycker förstås också att jag som ny professor i skogspatologigruppen har ett specifikt ansvar för att hela gruppen, som varit en mycket framgångsrik forskargrupp vid SLU, fortsätter att blomstra.
Malin är född i Västervik och bor idag med sin familj i Uppsala. På fritiden tycker hon om att läsa, umgås med familj och vänner, baka, arbeta i trädgården och att ägna sig åt olika hantverk. Då och då plockar hon fortfarande fram en flora för att undersöka intressanta växter.
-
Malin Elfstrand i molekylärlabbet på institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi. Foto: Cajsa Lithell.
1/1
Forskargruppens betydelse för framgång
Efter studierna vid Uppsala universitet blev Malins nästa steg att doktorera vid institutionen för skogsgenetik vid SLU. År 2001 disputerade hon på sin avhandling om granens gener som är inblandade i försvar mot skadesvampar. Här visade hon att om man överuttrycker gener som kodar för defensin och peroxidas i transgen gran kan det öka granens förmåga att försvara sig mot rotröta.
– I efterhand kan jag säga att jag hade ett vansinnigt svårt och orealistiskt stort doktorandprojekt, men också en lika vansinnigt bra handledargrupp som uppmuntrade, stöttade och hjälpte mig att planera om när jag fastnade i en återvändsgränd. Utan dem hade jag aldrig fått till projektet. Jag skulle säga att det viktigaste jag lärde mig som doktorand var hur viktig forskargruppen omkring dig är för att du ska lyckas.
Malin arbetade som postdoktor i molekylära interaktioner mellan växter och arbuskulära mykorrhizasvampar i Schweiz vid Basels universitet. Efter det har hon varit postdoktor, forskarassistent och universitetslektor vid SLU och arbetat med interaktioner mellan växter och svampar.
Blandade grupper ger bättre inlärning
Malin gillar att interagera med studenter och har lagt ner mycket tid på att utveckla undervisningen på SLU:s program och kurser. På institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi har hon varit studierektor för grundutbildningen.
– Jag själv studerade inte på SLU och blev rätt förvånad över hur homogena studentgrupperna var när jag började undervisa här. Ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat är därför att bredda rekryteringen till SLU:s kurser. En mer blandad elevgrupp leder till intressantare diskussioner och bättre lärande för eleverna!
En förbättrad skogshälsa
Malin bedriver grundläggande och tillämpad forskning om fysiologiska och molekylära aspekter av interaktioner mellan träd och svampar med målet förbättra skogens hälsa.
– Under min karriär har min forskning rört sig mellan växters interaktioner med svampar som lever i symbios med växter till växters försvar mot skadesvampar. Jag har arbetat med ettåriga och fleråriga växter för att analysera genetisk variation och hur olika växternas svar på svampar kan se ut. Jag har också rört mig mellan grundläggande forskning driven av nyfikenhet till en tillämpad forskning driven av aktuella behov i samhället.
Ett övergripande mål för Malins forskning är förstå och utnyttja de molekylära mekanismer som ligger bakom växters förmåga att försvara sig mot skadesvampar.