SLU-nyhet

Framtiden ställer nya krav på hur vi odlar – och vad vi odlar!

Publicerad: 14 juli 2023
Uttorkad jord i ett vetefält.

Det torra vädret vi hade i maj och juni gör att skördarna blir låga i år. I medierna talas det om olika åtgärder för HUR vi ska odla. Minst lika viktigt är att vi förbereda oss på VAD vi kan odla i ett allt mer oförutsägbart klimat.

I juni började vi undra om det var ett nytt torrår, likt 2018, på väg. Sedan dess har det kommit en del regn, men torkan i maj och juni sätter ändå sina spår i form av lägre skördar i Sveriges och övriga Europas mat- och foderproduktion.

Redan i april indikerade spanska kollegor att olivoljan kommer att stiga avsevärt i pris under hösten 2023 på grund av den ovanligt tidiga, torra och varma våren i södra Spanien, som redan slagit ut årets veteskörd i det området.

Svenska lantbrukare har rapporterat om liknande låga skördeprognoser för vete, raps, ärtor och andra grödor vi odlar här. Första skörden av vall har bara gett 25-50 procent av normalskörden. Förutom ökade livsmedelspriser resulterar lägre skördar i mer import istället för ökad självförsörjning. En import som dessutom blir dyrare på grund av kriget i Ukraina eftersom kriget påverkar exporten från två riktigt stora veteproducenter; Ukraina och Ryssland. Hur ska Sverige nå sina mål om att öka självförsörjningen av livsmedel i ett alltmer oförutsägbart klimat?

Nya odlingssystem, förbättrad markstruktur, bevattningsdammar och annan infrastruktur är en del av lösningen. Tillgången till robusta grödor är en annan väldigt viktig del av denna lösning. Prognoser under senare år indikerar att nya sorter och grödor kommer att stå för mer är 75 procent av säkerheten i avkastningen från jordbruksproduktionen. Samtidigt kan bra val av vad vi odlar göra produktionen mer hållbar och minska jordbrukets påverkan på klimatet.

SLU Grogrund - ett centrum för samverkan inom växtförädling

SLU Grogrund är ett centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor som bidrar med kompetens och nya metoder för utveckling av nya sorter av grödor. Eva Johansson är professor i jordbruksvetenskap och SLU Grogrunds programchef. Vi ställer tre frågor till henne.

Programchef Eva Johansson. Foto.

Eva Johansson. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Vad gör SLU Grogrund som har med torka att göra?

Vi har ett antal projekt där tillgång till robusta grödor, med tolerans för yttre påfrestningar från klimat och skadegörare, utvärderas i vete, potatis, sockerbeta, äpple, korn, åkerböna, rödklöver, timotej, raps, rybs och ärta. Vi studerar rotsystemets storlek och utseende. Vidare studerar vi genetiken bakom växternas stresstolerans och motståndskraft mot sjukdomar. Vissa växter är bättre på att samverka med mikroorganismer än andra, det kan man också utnyttja i förädlingsarbetet för att ta fram sorter som bättre står emot yttre påfrestningar.

Hur jobbar SLU Grogrund?

Genom samarbeten i workshops mellan industri, akademi och samhälle, identifierar vi problemområden och behov av samverkan för att lösa dessa. Vid en sådan workshop, som vi hade i juni i år, identifierades behovet av ytterligare arbete gällande de odlade växternas torktolerans och biologiska mekanismer bakom denna egenskap.

Tillsammans vill vi bidra till att möjliggöra odling under framtidens förutsättningar där perioder av torka förväntas bli vanligare. I detta sammanhang är kunskaper om grödornas egenskaper och hur dessa kan identifieras genetiskt och fysiologiskt inom växtförädlingen viktiga.

På vår senaste workshop var vi ense om att behovet av ytterligare faciliteter för utvärdering av till exempel rotegenskaper är extremt viktiga. Det behövs också nya möjligheter för sortprovning för att se vilka sorter som är tillräckligt robusta.

Industrin och akademin avser att tillsammans arbeta för att bidra till samhällets behov av tåliga grödor som gör det möjligt att producera tillräckligt mycket livsmedel och foder i Sverige. Det sker genom SLU Grogrund, men vi behöver också fler finansieringsmöjligheter för detta.

Hur stor betydelse har växtförädlingen?

De senaste 50 åren har växtförädlingen bidragit med cirka 70 procent av den avkastningsökning som vi sett i västvärlden. Med en ökande befolkning att mätta på jorden, och skärpta krav på minskade insatsvaror (kemiska gödsel- och bekämpningsmedel), så är behovet av växtförädling för en hållbar produktion viktigare än någonsin.

Rötter som klarar extremväder

SLU Grogrund har flera projekt som studerar växters tålighet mot torka (se länkar nedan). Rotegenskaperna hos växterna är viktiga och har stor betydelse för säkrare skördar.

Martin Weih.

Martin Weih. Foto: Viktor Wrange

Martin Weih är professor i växtekologi och jordbruksgrödors ekofysiologi. Han koordinerar SLU Grogrundprojektet HeRo – Healthy Roots: Utveckling av verktyg för urval av sorter med fokus på rotsystemet. Vi ställer tre frågor till honom.

Vad går projektet ut på?

HeRo-projektet handlar om att ta fram kunskap som behövs för att utveckla sorter av grödor med bra rotsystem. Förutom för att kunna ta upp vatten under extrema väderförhållanden är rötternas hälsa viktig för näringsupptaget och för att grödorna ska kunna försvara sig mot växtsjukdomar. Med ett förändrat klimat kommer också nya typer av sjukdomsangrepp på växter.

Hur jobbar ni?

Mina forskarkollegor och jag samarbetar med växtförädlingsföretaget Lantmännen. Tillsammans tar vi reda på vilka rotegenskaper som det är viktigast för växtförädlare att fokuserar på. Tanken är att växtförädlare ska kunna göra urval av odlingssäkra sorter för svenska förhållanden med hjälp av genetiska markörer för friska optimala rotsystem. Vi har fältförsök på flera platser i Sverige. Till en början fokuserar vi på höstvete, men kunskaperna kommer även att bli användbara i växtförädlingen av andra grödor.

Vilka rotegenskaper är viktiga?

Om man kunde veta i förväg vad det ska bli för väder kommande år så skulle det vara lättare att säga vad lantbrukarna ska så för sorter av grödor och vad de bör ha för typ av rotsystem. Klimatets oförutsägbarhet är ett stort problem och vi behöver sorter som kan ge en hög och jämn skörd av god kvalitet vare sig det blir torka och eller mycket regn, varmt eller kallt.

Det finns en stor variation i hur olika sorter av grödor sätter rötter. Sorter som gror och börjar växa snabbt på våren kan vara viktiga om våren kommer sent eller om man inser sent att man behöver komplettera en misslyckad höstsådd med en vårsådd gröda.

Antalet små så kallade seminalrötter är viktigt för upptag av vatten och näring under grödans första veckor när den precis börjar växa. Vilka mikroorganismer som grödorna associerar sig med är också en viktig faktor som vi studerar med hjälp av DNA-sekvensering.


Kontaktinformation

Eva Johansson, professor
Institutionen för växtförädling, SLU
eva.johansson@slu.se, 040-41 55 62

Martin Weih, professor
Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU
martin.weih@slu.se  018-672543