Med över 35 års forskning om biologisk mångfald i jord- i skogsbruk inledde Jan Bengtsson, forskare vid institutionen för ekologi, med att illustrera den breda palett av åsikter om vad biologisk mångfald egentligen är. Just detta - att biologisk mångfald tolkas så pass varierat - försvårar arbete med att bevara mångfalden. Han betonade att klimatförändringar och biologisk mångfald måste diskuteras tillsammans, vilket nästa talare, Adam Felton, universitetslektor vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, instämde i.
Adam Felton guidade vidare åhörarna genom en beskrivning av olika åtgärder inom skyddad skog och produktionsskog. Han avslutade med budskapet att nyttorna måste vägas mot de unika förutsättningarna på respektive plats, och vad skogsägarna prioriterar.
Chloë Raderschall, postdoktor vid institutionen för växtskyddsbiologi, berättade om sina fältförsök med olika agroekosystem. Hon gav också en historisk återblick av hur jordbrukslandskapet har förändrats sedan 1960-talet, då dagens jordbruksmarker är större och mer ensidigt odlade, vilket utmanar mångfalden.
Christine Haaland, forskare vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, gav positiva besked om fjärilar efter den inventering hon gjorde 2019, som uppföljning efter 1997. Antalet fjärilar hade under denna period ökat men lite smolk i bägaren var att den vitfläckiga guldvingen har minskat med hela 80 procent under perioden 2015 till 2023. Hon berörde också frågan varför biologisk mångfald ofta kommer i skymundan för klimatfrågan.
– Ett stort problem är att kunskapen om olika arter inte finns kvar längre, plus att vi inte rör oss i områden där den minskade biologiska mångfalden syns. Vi märker klimatförändringarna, men inte den biologiska mångfalden. Det är lättare att engagera sig när förändringar syns, menar Christine Haaland.
Efter mingel och fika tog Lars Johansson vid för att berätta om metodiken Naturbruksdialog, som har utvecklats för att kunna föra konstruktiva samtal om framtida brukande med parter som har olika behov och bakgrund. Inom metodiken utgår man från platsen, till exempel en fastighet eller en trakt, och genom strukturerade samtal belyses värden, bestäms gemensamma mål och beslutas åtgärder. Naturbruksdialogen är utvecklad av Länsstyrelsen i Västra Götaland i samarbete med SLU Råd Nu, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket.
Anders Lunneryd kommer från Lundens gård utanför Trollhättan. På den ekologiska familjegården på knappt 300 hektar odlas bland annat flera kultursorter av spannmål. Sedan några år tillbaka utvecklas gården till ett skogsjordbruk (agroforestry), där ett tusental äppelträd planterats i rader på totalt 1,6 hektar av fälten. Med 20 meter mellan träden blir det tre drag med tröskan mellan äppelraderna.
– Min tanke med att odla perenna växter ihop med spannmålen var att med många olika arter på samma plats så uppnår man bättre balans och får ut större biomassa än ur en monokultur, med dess problem i form av patogener och skadegörare, säger Anders Lunneryd.
I stort är han mycket nöjd med satsningen, om än att några träd tagits av sork och några av fräsen. Han ångrar bara att han inte satte fler träd när han ändå höll på.
Carita Kjellberg är skogsägare med skog i nordöstra Skåne. Genom bilder och berättelser visade hon oss på konkret skötsel hon och familjen genomför för att bevara och utveckla naturvärden i en gammal hagmarksmiljö. Marken hade snabbt vuxit igen med sly när den inte längre betades av nötkreatur. Skötseln omfattar att varsamt röja sly, med särskild hänsyn till naturvärdesträd och blommande träd och buskar. Större ekar behövde frihuggas, gläntor och bryn återskapas. Stor vikt har lagts vid att behålla varierande inslag för att gynna olika arter. Faunadepåer med sly och död ved har skapats och vissa partier med orörda snår har sparats för fåglars trivsel.
Sist ut på programmet berättar Märta Johansson, ekologisk bonde från Karlkrona, om hur hon arbetat för att skapa biologisk mångfald i sin äppelodling. Hon beskriver en resa i tanken från att ”allt ogräs ska dö” till ett aktivt arbete för att bevara och öka biodiversitet i odlingarna. Mellan äppelträden sås blommande växter som ska gynna nyttodjur. Flera utmaningar finns i att hitta fröblandningar härdiga blommor och örter som inte blir problematiska ogräs i grönsaksodlingen bredvid – jag skulle aldrig plantera in blåklint!– samt blommor som inte står i vägen för praktiska moment som måste utföras. Det ska tex gå att köra i odlingen och klippas gräs. Som avslutning understryker hon vikten av ekonomisk bärighet för att kunna arbeta med biologisk mångfald.
– Forskningen kan ha goda idéer om vad som kan åstadkommas men i slutändan är det min praktiska vardag som odlare och den ekonomiska situationen som avgör vilka åtgärder som görs, säger Märta Johansson.
Text: Karin Montgomery /Johanna Grundström
