Forskare studerar val av grödor med hjälp av svenska lantbrukares inrapporterade data

Lantbrukare har strategier för i vilken ordning de odlar grödor för att minska förekomsten av ogräs och angreppen av växtsjukdomar och förbättra nyttjandet av näringsämnen, och därigenom få högre och stabilare skördar. Särskilt viktigt är detta för ekologiska jordbrukare som inte använder syntetiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Förståelsen för olika växtföljder inom både ekologiskt och konventionellt jordbruk är viktigt för att kunna utforma odlingssystem som gynnar både den biologiska mångfalden och effektiviteten i produktionen.

Rafaelle Reumaux och hennes kollegor undersökte mångfald av grödor och växtföljd inom både ekologiskt och konventionellt jordbruk under ett årtionde, med hjälp av databasen Land Parcel Identification System (LPIS) som Jordbruksverket har hand om i Sverige. Forskarna analyserade följden av grödor som lantbrukare odlat i olika delar av Sverige och hittade intressanta mönster vad gäller de odlade växtarterna. Till exempel var stråsädesslag som höstvete vanliga i de mest produktiva områdena i söder, medan vallgrödor var vanligare i mindre produktiva områden.

• Studien visade också att växtföljderna varierade mer i de mest produktiva områdena där antalet olika grödor som odlades var fler än i mindre produktiva områden.
• Diversiteten av grödor var större på de ekologiska gårdarna , med en nio procent högre mångfald av arter jämfört med konventionella gårdar.
• De grödor som odlades året före ekologiskt höstvete var ofta vall eller baljväxter. I konventionell odling var förfrukterna till höstvete ofta spannmålsgrödor eller oljeväxter. För vårsäd var oftare ett annat sädesslag förfrukt.

– Vår studie ger värdefulla insikter om hur lantbrukare väljer grödor i olika områden. Att förstå dessa mönster kan hjälpa lantbrukare, rådgivare och beslutsfattare att fatta mer informerade beslut för en hållbar och effektiv växtproduktion, säger Rafaelle Reumaux.