SLU-nyhet

Forskare studerar val av grödor med hjälp av svenska lantbrukares inrapporterade data

Publicerad: 16 februari 2024
Porträttfoto av Rafaelle Reumaux.

I sin första vetenskapliga publikation visar doktoranden Rafaelle Reumaux hur man kan använda Systemet för identifiering av jordbruksskiften (Land Parcel Identification System) för att studera växtföljder. Hon har analyserat val av grödor inom både ekologiskt och konventionellt jordbruk, från norr till söder i Sverige.

Lantbrukare har strategier för i vilken ordning de odlar grödor för att minska förekomsten av ogräs och angreppen av växtsjukdomar och förbättra nyttjandet av näringsämnen, och därigenom få högre och stabilare skördar. Särskilt viktigt är detta för ekologiska jordbrukare som inte använder syntetiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Förståelsen för olika växtföljder inom både ekologiskt och konventionellt jordbruk är viktigt för att kunna utforma odlingssystem som gynnar både den biologiska mångfalden och effektiviteten i produktionen.

Rafaelle Reumaux och hennes kollegor undersökte mångfald av grödor och växtföljd inom både ekologiskt och konventionellt jordbruk under ett årtionde, med hjälp av databasen Land Parcel Identification System (LPIS) som Jordbruksverket har hand om i Sverige. Forskarna analyserade följden av grödor som lantbrukare odlat i olika delar av Sverige och hittade intressanta mönster vad gäller de odlade växtarterna. Till exempel var stråsädesslag som höstvete vanliga i de mest produktiva områdena i söder, medan vallgrödor var vanligare i mindre produktiva områden.

  • Studien visade också att växtföljderna varierade mer i de mest produktiva områdena där antalet olika grödor som odlades var fler än i mindre produktiva områden.
  • Diversiteten av grödor var större på de ekologiska gårdarna , med en nio procent högre mångfald av arter jämfört med konventionella gårdar.
  • De grödor som odlades året före ekologiskt höstvete var ofta vall eller baljväxter. I konventionell odling var förfrukterna till höstvete ofta spannmålsgrödor eller oljeväxter. För vårsäd var oftare ett annat sädesslag förfrukt.

– Vår studie ger värdefulla insikter om hur lantbrukare väljer grödor i olika områden. Att förstå dessa mönster kan hjälpa lantbrukare, rådgivare och beslutsfattare att fatta mer informerade beslut för en hållbar och effektiv växtproduktion, säger Rafaelle Reumaux.

LPIS-databasen baseras på vad lantbrukare rapporterar in i systemet när de ansöker om offentliga bidrag från EU.

– Rapporteringssystemet har förändrats över tid, vilket innebär att vi ibland hittar data med varierande upplösning och spårbarhet. I vår studie valde vi att välja en kvalitetsnivå där vi kan följa 40 procent av fälten under tio år, förklarar Rafaelle Reumaux.

Den stora potentialen med LPIS-data är att forskare kan få information om vad lantbrukare faktiskt odlar på sina fält.

– Vi får ögonblicksbilder av verkligheten och möjligheten att följa vad som odlas på fält över lång tid, till skillnad från fältexperiment som utförs för specifika ändamål oftast under kortare perioder.