SLU-nyhet

Lyssna på forskarna – men tänk själv!

Publicerad: 15 maj 2024

Det är lätt att bli förvirrad i debatten om skogen och klimatet. Forskningen ger svar som ibland kan upplevas motstridiga. Men det ena eller andra behöver inte vara fel; svaren påverkas mycket av studiernas grundantaganden. Detta diskuteras i en rapport från forskningsprojektet Route to Paris.

Ska skogen bevaras som ett kolförråd eller är det bättre att bruka den och använda trä för att ersätta klimatskadliga material? Debatten idag har ett högt tonläge där olika ”skolor” står mot varandra. Frågan är inte minst aktuell i samband med EU:s propåer om att öka skogens kolupptag.

I rapporten ”Skogen och klimatet – vad säger forskningen?” ger författarna exempel på delvis motstridiga resultat kring i första hand frågan om skogen ska brukas eller bevaras.

Om syftet är ökad klimatnytta så finns forskningsresultat som stöder både aktivt brukande, att skogen ska bevaras och att avverkningen bör minska. En förklaring är vilka systemavgränsningar de olika studierna har haft. Avgränsningen kan vara rumslig – från ett enskilt träd via bestånd, fastigheter, regioner eller till och med globalt. På beståndsnivå betyder en kalavverkning att det under en tid saknas träd som kan ta upp koldioxid, men i ett landskap sker alltid ett nettoupptag av koldioxid så länge som tillväxten är högre än avverkningen. Avgränsningen kan också vara i tid. Är klimatnyttan på lång sikt det viktiga, eller är de närmaste årtiondena avgörande?

Frågan om substitution är också avgörande för beräkningar av klimatnyttan. Kan trä ersätta (substituera) mer klimatskadliga produkter? Hur substitution ska räknas är omdiskuterat och får stor påverkan på slutsatserna. Viktigt är också om man utgår från att konsumtionen ska fortsätta på dagens nivå, öka eller minska. Om avverkningen dras ner, ska virkesanvändningen också dras ner? Vid oförändrad konsumtion kanske en minskad avverkning i Sverige leder till så kallat läckage, dvs. att avverkningen ökar på en annan plats eller att industrier flyttas utomlands.

Trots att forskargrupper tvistar finns det oftast en samstämmighet om att kolsänkan ökar på kort sikt (några decennier) om vi slutar avverka. Den svenska skogen är välväxande som en effekt av tidigare skötsel, och kommer att fortsätta att öka sitt kollager under många decennier om den lämnas orörd. På längre sikt kommer dock kolsänkan i obrukade skogar att minska. Det beror på att trädtillväxten avtar med stigande ålder och att träd dör, stormfälls och får insektsskador vilket leder till nedbrytning och att kolet återgår till atmosfären. På lång sikt kan ett obrukat skogslandskap bli klimatneutralt, och till och med en nettokälla till koldioxid om det brinner mycket. Fortsätter skogen att brukas och skötas för hög tillväxt kan den leverera produkter åt samhället, och kolsänkan bestäms då främst av hur stor del av tillväxten som skördas.

Frågan är om vi har tid att vänta på det långsiktigt bättre utfallet med skötta skogar som bidrar till att både binda kol och ersätta fossila material? Eller om det är så akut att bromsa utsläppen idag att vi ska prioritera att bygga upp kolförrådet i skogen? Och hur gör vi om vi inte har tillgång till dagens träprodukter – byggnadsvirke, biobränsle, toalettpapper? Forskningen kan bidra med konsekvensanalyser, men det är politiken som måste fatta beslut.

Hannerz, M., Arnesson Ceder, L., Eriksson, A. & Lundmark, T. Skogen och klimatet - vad säger forskningen? Rapport Skog 2024:1. Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. 56 sidor. 

Fakta:

Route to Paris är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med syfte att undersöka och utveckla skogens roll i klimatomställningen. Projektet, som är finansierat av Formas, löper över åren 2022–2026 och är ett samarbete mellan forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Södertörns högskola, Umeå universitet, Lunds universitet och Högskolan i Borås.