I pollen insamlat av honungsbin i sex jordbruksområden i Litauen, Norge och Sverige sommaren 2024 hittades totalt 58 olika bekämpningsmedel. Insektsmedlet indoxakarb utgjorde den högsta beräknade risken för bin sett till alla prover, trots att den varit förbjuden för användning som växtskyddsmedel sedan 2022.
- Insektsmedel är generellt mer toxiska för bin än ogräsmedel och svampmedel säger Mikaela Gönczi, föreståndare för SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB). Acetamiprid (verksamt ämne i t.ex. Mospilan) är den substans som uppvisade näst högst riskindex, vilket beräknas genom att vikta de uppmätta koncentrationerna mot substansernas toxicitet för bin. Den är en av få insektsmedel som fortfarande är godkänd för användning och vi ser en ökning i fyndfrekvens jämfört med tidigare svenska studier av pollen i samma region 2019-2021.
CKB har lett projektet tillsammans med forskare från Lunds Universitet och deltagare från Norge och Litauen. Projektet finansierades av den Nordiska arbetsgruppen för kemikalier, miljö och hälsa inom Nordiska ministerrådet, via Kemikalieinspektionen. Det huvudsakliga syftet med studien var att öka förståelsen kring pollinatörers exponering för bekämpningsmedel i norra Europa.
- Det finns ingen långsiktig miljöövervakning av bekämpningsmedel i landmiljön på motsvarande sätt som det gör för vattenmiljön där Naturvårdsverket finansierar den nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel som SLU bedriver. Det genomförda projektet tillsammans med tidigare och pågående studier hoppas vi ska kunna ligga till grund för en fortsatt miljöövervakning med fokus på risk för pollinerande insekter, säger Maj Rundlöf vid Lunds universitet. Ingen skillnad sågs mellan länderna för uppmätta halter och beräknad risk men det var stor variation mellan proverna. Ett samarbete med länder i norra Europa kring ett gemensamt miljöövervakningsprogram skulle vara värdefullt, fortsätter Maj.
De insamlade pollenproverna i studien analyserades för 173 olika bekämpningsmedel och nedbrytningsprodukter vid SLU och vid Lunds universitet gjordes en bildanalys för att bestämma pollenets växtursprung. Korsblommiga växter där odlad raps ingår var den vanligaste gruppen, följt av Sorbus-gruppen där äpple ingår. Områdena valdes ut för att representera hög användning av bekämpningsmedel som kan utgöra risk för bin. Raps- och äppelodling har i tidigare studier visat sig förekomma i högriskområden och var de huvudsakliga blommande grödorna i flera av de provtagna lokalerna.
Syftet med studien var också att undersöka möjligheten att använda övervakningsdata som en verklighetskoll av antaganden som görs inom riskbedömningen vid tillståndsprövning av bekämpningsmedel. Uppmätta halter i pollen av tre substanser jämfördes mot de beräknade standardvärdena som i dagsläget används inom riskbedömningen i den Norra Zonen i Europa. Jämförelsen indikerar att den nuvarande riskbedömningen för bilarver möjligen inte är så skyddande som antagits och i vissa fall skulle kunna underskatta exponeringen under fältförhållanden. Den metod som används inom Norra Zonen är en interimslösning till dess en reviderad europeisk vägledning har implementerats.