Internationella naturvårdsunionen (IUCN) och Sverige lantbruksuniversitet har publicerat en policy brief om de indirekta drivkrafterna pollinatörernas nedgång. Hittills har EU främst fokuserat på direkta hot, men verklig förändring kräver att man tar itu med de underliggande orsakerna, menar forskarna.
Inom ramen för det projektet Safeguard (finansierat av Horizon 2020) organiserade IUCN, tillsammans med forskare från SLU, en workshop med EU-intressenter från olika politikområden. Syftet var att identifiera hinder för pollinatörsvänliga åtgärder inom EU. Forskarna genomförde också intervjuer med nyckelpersoner som är involverade i EU:s politiska program för pollinatörer.
Olika ideal
– Det var en utmaning att få tillgång till upptagna EU-aktörer och att bryta igenom institutionella stuprör. Samtidigt var det också otroligt givande att vi fick möjlighet att möta och lyssna till människor med så många olika perspektiv, berättar Florence Damiens, forskare på institutionen för ekologi, SLU, som ledde studien.
Studien identifierade sex centrala ståndpunkter som konkurrerar om inflytande över EU:s policyutveckling. Dessa speglar olika ideal om relationen mellan människa och natur, samt om vilken grad av institutionell och politisk förändring som krävs för att gynna pollinatörer – från status quo till en djupgående omställning.
– Varje ståndpunkt förespråkar olika politiska lösningar, stärker olika aktörer och prioriterar olika markanvändningsmetoder och pollinatörer. Vissa ståndpunkter går att förena genom förhandlingar, medan andra är fundamentalt motsatta, säger René van der Wal, professor i ekologi på samma institution, som också har bidragit till studien.
Ståndpunkter som gynnar flera pollinatörer
Vissa perspektiv fokuserar fortfarande på pollinatörer som sköts av människor (honungsbin och uppfödda humlor) och har svårt att erkänna den viktiga roll som vilda pollinatörer spelar. Andra fokuserar på sällsynta arter och tar ingen större hänsyn till människans roll. Däremellan finns flera ståndpunkter som uppmärksammar både odlade och vilda pollinatörsarter, motiverade av livsmedelssäkerhet, hälsa och välbefinnande, omsorg om marken eller biologisk mångfald.
– Ett viktigt konstaterande är att alla ståndpunkter inte är lika representerade. Vi ser att de som är gynnsamma för många olika pollinatörer fortfarande kämpar för att omsättas i politik inom EU, säger Florence Damiens.
Flera hinder
Under workshopen lyfte paneldeltagarna fram flera viktiga hinder: motvilja mot förändring, brist på ekologisk kunskap, bristande styrning, kortsiktighet, stuprörstänkande, avsaknad av prisvärda alternativ till bekämpningsmedel samt otillräcklig uppföljning. Perspektiv som grundar sig i omsorg om naturen var svagt representerade i diskussionerna, vilket påverkade utformningen av de föreslagna lösningarna.
Hur kan dessa utmaningar lösas?
– Lösningarna kräver sektorsövergripande arbete, främjande av dialog och delaktighet från olika intressenter, identifiering och hantering av maktobalanser samt en kombination av ekologisk och samhällsvetenskaplig kunskap i beslutsfattandet. Det är inte enkelt, men vi hoppas att vi genom att synliggöra problemen kan bidra till att de indirekta hoten mot pollinatörerna hanteras, säger Florence Damiens.
Policy Brief
Towards pollinator-friendly policy and practices: Worldviews, opportunities and barriers
Kontakt
Florence Damiens
Postdoktor vid Institutionen för ekologi
+46767654036
florence.damiens@slu.se
René van der Wal
Professor i ekologi
+4618672357
rene.van.der.wal@slu.se
