Tillgång till utsäde i beredskapstider

Basen för vår livsmedelsförsörjning är en fungerande växtodling av såväl mat- och fodergrödor som trädgårdsväxter. En förutsättning för detta är att odlare i lantbruk och trädgård har en säker försörjning med rent och sunt utsäde. Detta var temat för seminariet Säker försörjning med rent och sunt utsäde som SLU Partnerskap Alnarp och SUF arrangerade den 8 maj 2025 i Alnarp.

Hård prioritering vid kris

Olof Warfvinge, Jordbruksverket berättade om hur verket hanterat utsädesfrågor i sitt uppdrag om stärkt livsmedelsberedskap vid en allvarlig kris. En utgångspunkt hade varit att fokusera på matgrödor som vete, raps och ärter för humankonsumtion och att det handlade om att klara en växtsäsong. Det utsäde som lagras skulle omsättas och utgöras av linjesorter, också i höstraps. Man hade valt bort lagring av utsäde av vallväxter, sockerbetor, fodersäd och potatis. Fodergrödorna ansågs ha en lägre prioritet vid en allvarlig kris och socker skulle vi kunna klara oss utan. I fråga om potatis kan utsäde tas från skörden för en decentraliserad produktion och utsädespotatis kan inte lagras, varför lager av växtskydd och gödsel ansågs viktigare. Beträffande köksväxter var ambitionen att utreda möjligheter för lagring av frö av bara två grödor – kålrot och morot. Under arbetet hade man haft utbyte med Beredskapscentralen i Finland.

Nationella utsädesreserver 

Maria Norén, utsädeschef inom Lantmännen, talade om de nya beredskapsodlingar som Lantmännen nu introducerat för att bättre kunna klara utsädesförsörjningen efter besvärliga skördeår som 2018 och 2023. Genom att fältbesiktiga reservodlingar skapas möjlighet att ta in dessa till utsädesanläggningarna, om det blir problem med tillgången på grund av årsmånen. Med lägre krav på generationssamband och vattenhalt som likväl ligger inom EU:s krav för certifiering kan tillgängliga volymer ökas. Det här upplägget medför inga större merkostnader för reservodlingarna när de inte utnyttjas. I fråga om det nya utsädesdirektivet hoppades Maria på mer flexibilitet än vad som hittills hade visats när det gällde utlämning av utsäde innan analyser för certifiering hade redovisats och nationella undantag för 0-gräns för flyghavre i utsädet. Hon var också spänd på hur krav på ”sustainability” för godkännande av nya sorter ska tolkas.

Utsädesanalyser för att säkerställa kvalitet

Jesper Broberg, VD för Frökontrollen i Örebro, började med att berätta om C A Hagendahl som etablerat sig som utsädeshandlare i mitten av 1800-talet och därefter grundat först en station för frökontroll i Örebro och därefter Mellansvenska Utsädesföreningen 1887. Denna hade ett par år senare gått samman med sin sydsvenska motsvarighet till Sveriges Utsädesförening. Jesper berättade om arbetet vid Frökontrollen i Örebro som huvudsakligen handlar om lantbrukarprover för användning av eget utsäde. Han gav oss också möjlighet att testa våra kunskaper om frö genom att försöka bestämma vilka arter som fanns i sju prover. Det var bara en deltagare i mötet som hade alla rätt!

Ovälkommen inblandning av ogräs och invasiva arter

Kristina Forsberg, ordförande för Sveriges Fröodlare (SFO), var orolig för alltför låga krav på renhet från problematiska ogräs för certifiering av vallfrö. Hon tog förekomst av renkavle som exempel och visade på hur inblandning inom de gränsvärden som är uppsatta kan leda till helt oacceptabel spridning av renkavle vid omläggning av vallar. Kristina menade att det borde vara 0-gräns för ogräs som renkavle. Hon var också bekymrad över effekter av odling av blomsterfrö i fältkanter och rent av hela fält. Med importerat frö kan detta leda till etablering av ogräs som vi definitivt vill undvika.

Importberoende för köksväxterna

Per Andersson, VD för Olssons Frö, fokuserade på behov av lagring av köksväxtfrö ur beredskapssynpunkt. Han menade att detta borde diskuteras på EU-nivå och inte nationellt eftersom förädling av köksväxter är så koncentrerad till Nederländerna och att fröproduktionen huvudsakligen sker i Frankrike och Italien. Produktionen i Sverige är helt beroende av importerat frö som dessutom är hybridsorter i de flesta grödorna. De äldre bra linjesorter som odlades tidigare finns inte ens bevarade på NordGen, om någon skulle vilja och ha kompetens för att ta upp en fröproduktion. Per visade också hur distributionen av köksväxtfrö till yrkesodlare hade förändrats från slutet av 1980-talet till idag.

Begränsning av bekämpningsmetoder

Anna Redner, LRF Växtodling, berättade om situationen för användning av kemisk bekämpning av ogräs som renkavle och hönshirs i utsädesodlingar av stråsäd. För renkavle ser vi en ökad förekomst av resistens mot de verksamma substanser som fortfarande är registrerade för användning hos oss. Det leder till frågan om hur odlare ska kunna kontrollera renkavle framöver i sin utsädesproduktion. I fråga om betningsmedel som är nödvändiga komplement till termisk behandling är situationen än mer besvärlig med avregistrering efter hand av de medel som används idag. Detta kommer att leda till stora problem med utsädesburna smittor som inte kommer att kunna hanteras. Det kan ifrågasättas om den negligerbara exponering som kemisk betning medför ska behöva innebära avregistrering för också denna användning, inte bara för behandling av grödor i fält. I vart fall kommer den här utvecklingen att innebära ett ökat tryck på resistensförädling och utveckling av precisionsbekämpning.

Samlade intryck

Från den diskussion som följde noterades:

• Tillgång till drivmedel är kanske den viktigaste frågan för beredskap.
• Oro för avregistrering av kemiska betningsmedel.
• Ökat medvetande om behovet av en bättre beredskap under det senaste året, men verkstad saknas.
• Det behövs politiska beslut för en förbättrad beredskap där resurser avsätts.
• En avvägning mot miljöaspekter är nödvändig, jfr avregistrering av betningsmedel.
• På ett års sikt kan det kanske bli en ketchupeffekt med konkretisering av lager, beredskapsodlingar och avreglering av NGT-sorter – eller annars händer inget förrän det blir en allvarlig kris.

/Anders Nilsson