Doktorandprojekt: U can move – samspelet människa-djur-natur

Ungefär femton procent av Sveriges befolkning är hundägare. En grupp som visat sig ha vissa fysiska fördelar - däribland lägre risk att dö i hjärtkärlsjukdomar - jämfört med resten av befolkningen.

Men varför då? 

– Det vet man faktiskt inte riktigt - och det är något som vi hoppas kunna reda på mer om nu! inleder Klara Smedberg, doktorand i projektet “U can move” vid SLU.

Varför mår då svenska hundägare fysiskt bättre - om det nu inte bara beror på motion?

Därför har forskargruppen med doktorand Klara Smedberg nu bestämt sig för att undersöka vilka andra svar som finns att hitta på frågan om varför hundägare verkar vara mer skyddade mot hjärt-kärlsjukdomar. Framgångsfaktorer för ett välmående liv, som förhoppningsvis framöver också skulle kunna appliceras för andra grupper - även de utan hund.

Projektet består av tre delar; två studier med träningsprogram för hundägare och hundar samt en rikstäckande enkätstudie.

 
Preliminära resultat från enkätstudien visar att hundägare känner sig mindre ensamma än befolkningen i stort - vilket även verkar gälla hundägare som bor själva med enbart sin hund.

Enkätstudien skickades under slutet av 2023 och början av 2024 ut till 2000 hundägare, med fokus på hälsa och levnadsvanor hos just svenska hundägare. De preliminära resultaten är många, och intressanta.

Fysiskt sätt visar det sig nämligen att hundägare i Sverige generellt:

• Har ungefär samma BMI som övriga befolkningen
• Har högt blodtryck i ungefär samma utsträckning som övriga befolkningen
  Men!

De tycks må psykiskt bättre.

Minskad stress, trötthet och ensamhet

Hundägare i Sverige är generellt mindre stressade, mindre trötta och känner sig mindre ensamma - än gemene svensk.

– Man pratar om att det pågår en epidemi av ensamhet i världen, med samma ökade risker som exempelvis rökning och stillasittande medför att drabbas av demens, hjärt- kärlsjukdomar och andra tråkigheter, säger doktorand Klara Smedberg.

Dessutom visar det sig att gruppen hundägare:

• Känner sig tryggare än genomsnittet att röra sig utomhus både med men också utan sin hund
• De vistas mer i naturen
• … och bor generellt närmare naturliga grönområden

Resultaten gäller båda könen och även de hundägare som bor i städer.

– Från första början startades projektet upp för att undersöka hur relationen människa-hund påverkar hälsa och välmående, men nu har även parametern miljö alltså kommit in i bilden, säger doktorand Klara Smedberg.

Som förväntat visade resultatet också att hundägarna var både mer fysiskt aktiva och mindre stillasittande än befolkningen i stort. Det verkar också som att de främst motionerar i naturliga grönområden tillsammans med sin hund, vilket tidigare har kopplats till både högre nivåer av fysisk aktivitet och till psykiskt välmående.

Grönområden i sig skulle alltså också kunna vara en viktig pusselbit till bättre rörelse och psykisk hälsa, fortsätter doktoranden.

Bättre kroppsbild - trots oförändrad vikt och BMI

I det första av två träningsprogram lät forskarna 22 hundägare med sina respektive hundar (en salig blandning av 17 (!) olika hundraser) genomgå ett åtta veckor långt träningsprogram. Deltagarna fick inledningsvis välja en målsträcka som de skulle klara av att springa med sin hund efter perioden. De flesta valde någon av de kortare sträckorna, 2km eller 5km, vilket tyder på att de inte hade någon direkt träningsvana sedan innan.

Flera av resultaten var intressanta - men ett av dem stack ut:

– Hundägarnas kroppsacceptans ökade, berättar doktorand Klara Smedberg.

Under mätningar innan och efter träningsprogrammet fanns ingen skillnad varken i BMI eller midjemått hos hundägarna, men trots det fick fler en bättre kroppsacceptans, utan att kroppen hade förändrats formmässigt.

Dessutom uppmättes en signifikant ökad livskvalitet hos deltagarna jämfört med innan träningsstudien.

Forskning - vägen mot framtida bostadsområden att må bra i

– På ett sätt kan det kännas så grundläggande att människor som har tillgång till natur, djur, rörelse och gemenskap mår bättre, eller hur? Men om det ska kunna användas på samhällsnivå, för att exempelvis påverka stadsplanering och hur man utformar städer, behövs “bevis” - och det är det vi genom forskningen kan ta fram och bidra med. En liten bit till i det gemensamma pusslet som kan ge oss en bättre och mer välmående framtid.

Doktorand Klara Smedberg är nu halvvägs in i projektets gång, med ytterligare 2-3 år kvar som doktorand. Till hösten 2024 planeras träningsstudien att göras om, men under lite andra kriterier än den första omgången. Allt för att uppnå allt mer tillförlitliga resultat.

– Vid projektets slut hoppas jag att vi bidragit till lite mer evidensbaserad kunskap om hur kontakt människa-djur-miljö kan bidra till ett mer hållbart sätt att leva och vilken typ av miljö människor behöver i sin närvaro, säger hon och fortsätter:

– Något som på längre sikt kan göra att framtida bostadsområden planeras och byggs med hänsyn till välmående, för att vi vet mer om samspelet människor-djur-natur. Jag hoppas få vara en liten bidragande del till något gott, avslutar hon.

Delta i studien med din hund - du också!

Mer om projektet kan läsas på projektsidan för “U can move!”. Där kan du också anmäla dig till den mer omfattande uppföljningen av träningsstudien "Upp och hoppa – sund med hund", med planerad start sent 2024. Skulle du vilja delta tillsammans med din hund? Kontakta doktorand Klara Smedberg direkt på klara.smedberg@slu.se.

Projektet planeras genomföras i tre delar, enkelt beskrivet som:

Träningsstudie 1 (pilotstudie): Med syfte att vetenskapligt utvärdera brukshundklubbens träningsprogram Upp och hoppa - sund med hund utifrån frågeställningen “kan träningsprogrammet öka fysisk aktivitet och välmående hos hundar och hundägare?”

Rikstäckande enkätstudie: Med fokus på levnadsvanor och hälsa hos svenska hundägare genom ett slumpmässigt urval från svenska hundregistret. Enkäten skickades ut till 2000 hundägare och uppföljande intervjuer planeras för.

Träningsstudie 2: Till hösten 2024 ska den första studien göras om, men i form av en randomiserad kontrollerad studie, ett förlängt träningsprogram från 8 till 12 veckor och med en kontrollgrupp. Samtliga ändringar är gjorda för ett mer tillförlitligt resultat. Förhoppningsvis kan även denna delstudie kompletteras med uppföljande intervjuer.

Projektmedlemmar

Doktorand i projektet är Klara Smedberg, tillsammans med en forskargrupp bestående av:

Erika Roman, huvudhandledare och professor i husdjurens neurofysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Anna Bergh, professor i rehabilitering inom djuromvårdnad vid SLU

Josefin Söder, postdoktor i metodutveckling inom hullbedömning vid SLU

Sören Spörndly Nees, forskare inom fysioterapi och beteendemedicin vid Uppsala universitet, UU.

Jan Eriksson, professor i klinisk diabetesforskning vid UU