Sedan starten av SKANDULV i januari 1999 har olika metoder använts vid insamlande av data men med fokus på information från sändarförsedda vargar. Här presenteras ett axplock av olika metoder.
Före radiosändarnas tid var det främst spårningar som lärde oss något om rovdjuren. Även idag är spårningar ett viktigt komplement för att utläsa flockkonstellation eller olika beteenden. Foto Camilla Wikenos
1/13
För att förse vargarna med sändare fångas de med hjälp av helikopter. Här har bedövningspilen träffat vargen som flyr efter ett skoterspår. Helikoptern tar höjd och observerar djuret under insomning. Foto Jon M Arnemo
2/13
Första åtgärder är kontroll av hjärtfrekvens, andning, syremättnad och temperatur. Foto Jon M Arnemo
3/13
Alfahanen får ett sändarhalsband. Pulsoximetern fäst i djurets tunga låter höra ett pip för varje hjärtslag. Foto Jon M Arnemo
4/13
Med GPS-sändarna levereras djurens positioner via GSM-nätet till mottagaren. Positions-noggrannheten ligger för det mesta på några få meter.
5/13
Vid predationsstudier besöks alla GPS-positioner där sändarvargarna stannat upp. På dessa platser hittas byten eller spår av legor. Foto Per Ahlqvist
6/13
Det är mars månad och vargparet i Hedbyn har jagat ifatt och dödat råbocken ute på sjöisen. Bara skinn och ben återstår. Foto Per Ahlqvist
7/13
Fältkameran placeras vid kadaver efter att vargarna lämnat det. Här har två kungsörnar hittat kadavret. 17 olika arter av asätare har vid en flerårig kamerastudie registrerats vid älgar dödade av varg. Foto Stealth Cam
8/13
För att kunna utvärdera vargarnas inverkan på bytespopulationerna görs spillningsinventeringar för att beräkna tätheter av älg och rådjur. Foto Håkan Sand
9/13
En relativt ovanlig form av varglya. Vanligare är att valparna placeras under ett stenblock och inte sällan föds de på marken under en gran. Foto Håkan Sand
10/13
En tre veckors vargvalp vägs och mäts. Den får också ett mikrochip placerat under huden. Det är samma förfarande som när man märker hundvalpar. Foto Johan Månsson
11/13
En spillning insamlad av länets naturbevakare analyseras i genetiklabbet vid Grimsö forskningsstation. Foto Mikael Åkesson
12/13
Med matematiska modeller görs förutsägelser för vargpopulationen. Det kan handla om överlevnadschanser vid olika populationsstorlekar, konsekvenser av inavelssituationen eller effekter av jaktuttag.
13/13
Kontaktinformation
Håkan Sand, forskare, projektledare Sverige Institutionen för ekologi, SLU hakan.sand@slu.se, +46 (0)581 69 73 24
Petter Wabakken, forskare, projektledare Norge Høgskolen i Innlandet, Evenstad petter.wabakken@inn.no, +47 624 30 840