Finns det tecken på anthelmintikaresistens hos renars inälvsparasiter efter behandling med ivermektin?

Senast ändrad: 29 april 2025
renar-utomhus-i-snö

Syftet med arbetet är att undersöka effekten av ivermektin på renens inälvsparasiter, inklusive eventuell anthelmintikaresistens och artsammansättningen i parasitsamhället före och efter behandling. Träckprov tas från 20 kalvar per sameby i fyra samebyar, både före och 14 dagar efter behandling med ivermektin.

Syfte

Syftet med arbetet är att undersöka effekten av ivermektin på renens inälvsparasiter, inklusive eventuell anthelmintikaresistens och artsammansättningen i parasitsamhället före och efter behandling.

Bakgrund

I renskötseln används ivermektin rutinmässigt för att behandla infektion med korm (Hypoderma tarandi), men preparatet påverkar även inälvsparasiter. I andra idisslare som får och nötkreatur finns väldokumenterade fall av anthelmintikaresistens mot ivermektin. Eftersom renar i ökad grad hålls i höga djurtätheter vid vinterutfodring, kan förhållandena för resistensutveckling börja likna de hos tamboskap. Det finns därför ett behov av att undersöka om tecken på resistens finns även hos ren.

Projektbeskrivning

Genomförande

Examensarbetet startar med fördel under andra perioden HT 2025. Studenten kan delta i fältprovtagning om projektet påbörjas under HT. Vid start VT-2026 fokuseras projektet på laboratoriearbete och dataanalys. Larvodling tar upp till två veckor, vilket möjliggör parallellt analys- eller kursarbete. Examensarbetet kan genomföras som 45 hp eller 30 hp (Projektet kan även kombineras med andra kurser parallellt).

Metod

Träckprov tas från 20 kalvar per sameby i fyra samebyar, både före och 14 dagar efter behandling med ivermektin. Proverna analyseras med McMaster-metoden för att räkna ägg (EPG), och larvodlingar genomförs för att odla fram parasitlarver. DNA extraheras från larverna för molekylär artidentifiering via sekvensering av ITS2-regionen (metabarcoding med Illumina). Data analyseras med bioinformatiska verktyg (DADA2) och artsammansättningen jämförs före och efter behandling. Resistens bestäms genom beräkning av fekal äggreduktion (FECR) enligt WAAVP:s riktlinjer för lantbrukets idisslare.

Förväntade resultat

  • Om det finns indikationer på anthelmintikaresistens mätt genom grad av äggreduktion (FECR).
  • Artsammansättning av nematoder före och efter behandling.

Specifikationer

Lämpligt för veterinärstudenter, husdjursagronomer och biologistudenter med intresse för parasitologi och/eller molekylärbiologi.


Kontaktinformation

Peter Halvarsson

Forskare vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF); enheten för parasitologi

Telefon: +4618672398
E-post: peter.halvarsson@slu.se