Metodik

Senast ändrad: 12 oktober 2020
Närbild på höstvete på en åker, foto.

Mark- och grödoinventeringen och den nationella jordartskateringen använder i stort sett samma metodik för provtagning och analys. Detaljerade metodbeskrivningar för respektive undersökning finns i separata dokument.

Provtagning

Jordprover har tagits i en provtagningsmatris där provpunkternas läge har bestämts av SCB. Nationella jordartskarteringens provpunkter utgör en förtätning och komplettering av provtagningsnätet för Mark- och grödoinventeringen. Provpunkterna omfattar åkermark i 17 län i södra och mellersta Sverige och provtätheten motsvarar ca ett prov per 200 ha för de båda undersökningarna tillsammans.

Matjordsprov med jordborr

Matjordsprov tas med jordborr inom en radie på 3-5 m från angiven koordinatpunkt enligt provtagningsplan. Om provplatsen är olämplig p.g.a. odlingshinder flyttas provplatsen maximalt 10 m och mot fältets mittpunkt. Jordprovet tas som ett samlingsprov baserat på minst 9 delprov (borrstick). Provtagningsdjupet är 20 cm. Om provet är fuktigt och inte kan levereras direkt till analyslaboratorium torkas det.

Provtagningar i olika omgångar

Provtagningen för Nationella jordartskarteringen genomfördes som en engångsundersökning under hösten 2011 (september - december) och hösten 2012 (augusti - november) av Hushållningssällskapen och Eurofins. Mark- och grödoinventeringen genomförs återkommande i s.k. omdrev. Det första omdrevet genomfördes 1988-1997, det andra 2002-2007 och det tredje som startade 2011 är ännu inte avslutat. I denna undersökning utförs provtagningen av Hushållningssällskapen.

Analyser

Matjordsproverna har i båda undersökningarna analyserats för kornstorleksfördelning, mullhalt, pH samt innehåll av lättlösligt fosfor, kalium, kalcium, magnesium, järn och aluminium. I Mark- och grödoinventeringen utförs även analyser av exempelvis innehåll av spårelement på prover från alvjord och gröda (spannmålskärna).

Analysmetoder och laboratorier

Statistikberäkning

I Miljödata-MVM kan data sökas ut per län, kommun eller huvudavrinningsområde. Data redovisas som statistik (medelvärde, medianvärde, standardavvikelse etc.) eller som enskilda analysvärden.

Om det finns färre än 10 värden för en parameter för det valda sökområdet eller om mer än hälften av värdena är under rapporteringsgränsen så visas inget resultat. Anledningen är att få mätvärden kan ge en missvisande bild av hur de ser ut inom det valda området. För att ladda ner data gäller samma villkor.

Sekretess

Provpunkternas exakta läge omfattas av statistiksekretess (24 kapitlet 8§ offentlighets- och sekretesslagen, 2009:400) vilket här innebär att provpunkternas läge är skyddat och att uppgifter i data som rör enskild markägares förhållanden inte får lämnas vidare till obehöriga. För forskning och statistiksammanställningar är det däremot möjligt att få tillgång till provpunkternas läge efter behörighetsprövning, se mer under Kontakt.

I Miljödata-MVMs kartsökningsfunktion representeras provpunkternas läge av s.k. RT90-rutor (50 x 50 km) för att markera var data finns.

Rapporter med detaljerad metodik

För en att få en detaljerad metodik för provtagningarna hänvisar vi till respektive undersöknings rapporter.

Mark och grödoinventeringen

Nationell jordartskartering


Kontaktinformation


Katarina Kyllmar, Forskningsledare
Institutionen för mark och miljö, SLU
katarina.kyllmar@slu.se, 018-672597

Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se