Pågående forskningsprojekt | Externwebben

ARAMIS – evolution hos akvatiska mikrober Adaptiv radiering är en evolutionär process där nya arter bildas relativt snabbt. Ett exempel är framväxten av ett stort antal nya däggdjursarter efter att dinosaurierna dog ut. ARAMIS-projektet kommer att undersöka akvatiska mikrobers evolution för att öka vår förståelse för orsaker, mekanismer och konsekvenser av adaptiv radiering.
ARCTIC-BIODIVER – Fyller kunskapsluckor om biologisk mångfald i arktiska sötvattensekosystem Arktiska sötvattensekosystem påverkas negativt av klimatförändringar, förändrad markanvändning, invasiva arter, ökad UV-strålning och utvinning av naturresurser. Forskningsprojektet ARCTIC-BIODIVER har som mål att underlätta utvecklingen av scenarier för förändrad biologisk mångfald i arktiska områden, inklusive konsekvenser för ekosystemtjänster.
Arktiska expeditioner: MOSAiC och Synoptic Arctic Survey Forskare från institutionen för vatten och miljö deltar i två arktiska expeditioner som kommer att utöka vår kunskap om de centrala delarna av Norra ishavet, som är permanent istäckta och det minst studerade av de stora marina ekosystemen.
BlackBox – Granulerat aktivt kol som fungerande kemisk barriär och biofilter i dricksvattenberedning För att kunna förvandla dagens granulerade aktiva kolfilter (GAC) till moderna och mer effektiva kemiska och biologiska barriärer behövs mer kunskap om de inneboende komplexa processerna.
CENTURION - Kumulativa effekterna av klimatförändringar och eutrofiering på sjöar CENTURION fokuserar på två miljöproblem som hotar sjöars ekologiska status, klimatförändringar och övergödning.
Covid-19 i avloppsvatten Viruspartiklar från Covid-19 följer med människors avföring och hamnar till slut i avloppsreningsverken. Analyser av avloppsvatten möjliggör därför upptäckt och övervakning av infektionsspridning i befolkningen utan behov av direkt interaktion med patienter.
Crosslink: Ökad förståelse för kopplingar mellan grön och blå infrastruktur Crosslink är ett forskningsprojekt som syftar till att öka förståelsen för kopplingar mellan grön och blå infrastruktur. Dessa kopplingar är av stor betydelse för ekosystemtjänster såsom näringsämnesomsättning, översvämningsskydd och färskvattentillgång. Mänsklig påverkan i form av till exempel vattenkraft och jordbruk kan dock störa dessa kopplade ekosystem. Resultaten från Crosslink kommer kunna användas för att optimera förvaltningen av biologisk mångfald, ekosystemtjänster och mänsklig...
DAEMONS – Drivande processer och effekter av förändrad sammansättning av näringsämnen från källa till hav Projektet ska undersöka flöden av kväve, fosfor och löst organiskt kol och hur förhållandet mellan dessa ämnen ändras från utlakningen i marken, via vattendrag och sjöar, ut i havet.
Dikesrensning i skogsmark och dess effekt på mobilisering av gammalt markbundet kol Detta projekt undersöker effekter av dikesrensning i skogsmark och huruvida det mobiliserar ett tidigare stabilt kollager.
Dikesrensning kontra våtmarksrestaurering – Effekter på kvicksilver i vatten Detta projekt ska studera hur två alternativa åtgärder då diken fungerar undermåligt i att dränera skogsmark, dikesrensning och våtmarksrestaurering, påverkar avrinningen av totala mängden kvicksilver och biotillgängligt metyl-kvicksilver. I ett omfattande fältförsök i Västerbotten och en synoptisk studie längst Norrlands kustland, kommer effekter av våtmarksrestaurering och dikesrensning utvärderas i både tid och rum.
DNA-streckkodning av kiselalger Utveckling av DNA-streckkodning kan förbättra övervakningen av bentiska kiselalger i Sverige, och leda till effektivare vattenförvaltning.
DRICKS - från råvatten till tappkran DRICKS är en centrumbildning för dricksvattenforskning vid Chalmers, SLU och Lunds tekniska högskola.
Effekter av klimatbetingad näringsutarmning av arktiska och alpina sjöar Effekterna av klimatförändringarna kan bli stora i alpina och arktiska sjöar, eftersom de ofta är artfattiga och känsliga för störningar.
Evidensbaserat beslutsstöd för våtmarkens hydrologiska ekosystemtjänster (EviWet) En anledning att anlägga samt restaurera våtmarker är motverka risken för torka och översvämningar. För att våtmarkerna ska kunna placeras rätt för att fylla denna funktion behövs dock mer kunskap om hur vatten mellanlagras i våtmarkerna.
FIBREM – karakterisering och behandling av fiberbankar Fiberbankar är ansamlingar av sediment längs kusterna som byggts upp av industriella utsläpp av bland annat cellulosa. Fiberbankarna kan innehålla höga halter miljögifter. Målet med FIBREM är att utveckla metoder för att karakterisera fiberbankar och att testa effektiviteten av olika åtgärdsmetoder som utförs på plats.
Fokus på Mälaren Sedan 2018 har SLU och Mälarens vattenvårdsförbund ett samarbete kring forskning och miljöanalys. Målet är att förbättra metoderna för övervakning och utveckla utbytet mellan forskning och samhällsintressen kring Mälaren.
Fosforläckage från sediment - gamla synder som utgör sista hindret för långsiktig restaurering av sjöar För att i framtiden kunna lyckas med restaurering av internbelastade sjöar behöver kunskapen om internbelastning av fosfor öka.
FRESHBAR – Streckkodning av sötvattenorganismer för förbättrade bedömningar av biodiversitet Projektet syftar till att vidareutveckla streckkodsbibliotek för nyckelgrupper bland sötvattenorganismer samt integrera och upprätta DNA streckkodsmetodik med nationell miljöövervakning av sjöar och vattendrag.
Genomljusning – Användning av sensorer för en förbättrad drift av dricksvattenverk Genom att använda olika optiska, kemiska och fysiska sensorer i vattenreningsprocessen ska reningen av dricksvatten hämtat från ytvatten förbättras.
ImprovAFish – kan fiskodlingars hållbarhet förbättras genom kontroll av interaktionen mellan fiskars foder, tarmflora och arvsmassa? Den typ av foder som ges till odlad fisk påverkar fiskarnas tarmflora, och tarmflorans sammansättning påverkar fiskens välfärd. Målet med ImprovAFish är att öka fiskodlingars hållbarhet genom att undersöka interaktioner mellan foder, tarmflora och fiskfenotyp.
IMPROVE – Mot ett förbättrat system för ekologisk riskbedömning av pesticidblandningar i vattenmiljön Växtskyddsmedel har positiva effekter på skörden av jordbruksgrödor, men leder också till föroreningar i vattenmiljön. Målet med IMPROVE är att ta fram mer kunskap om kombinationseffekter av växtskyddsmedel för bättre riskbedömningar.
Innovativa behandlingstekniker för mark och dricksvatten kontaminerade av PFAS Två projektet på institutionen siktar mot att leverera nästa generations tekniker för rening av mark och dricksvatten kontaminerade av poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS).
Interaktioner mellan växtplankton och bakterier i en föränderlig värld Växtplankton producerar hälften av syret på vår planet och är viktiga i näringsvävar i havet, samt i den globala kolcykeln. Detta projekt kommer att öka vår förståelse för interaktionerna mellan växtplankton och heterotrofa bakterier, samt kvantifiera kolflöden mellan dessa två organimsgrupper.
Kvicksilver i avrinnande vatten vid skogsavverkning Detta Formas-projekt syftar till att öka kunskapen om processer för bildning av den biotillgängliga formen av kvicksilver, metyl-kvicksilver, vid skogsbruk. Projektet studerar faktorer som gör vissa områden särskilt känsliga för kvicksilver-metylering och export av kvicksilver vid avverkning.
LakePOPs – Förbättring av metoder för att upptäcka farliga kemikalier i Mälaren Formasprojektet LakePOPs ska undersöka förekomsten av potentiellt hälsofarliga kemikalier i Mälaren.
MER-CLUB - Sanering av kvicksilverförorenade havssediment med hjälp av marina bakterier Målet med forskningsprojektet MER-CLUB är att undersöka den i stort sett outforskade mångfalden av marina mikroorganismer som kan omvandla kvicksilverföroreningar till mindre farliga former, samt att studera hur dessa organismer kan användas för att sanera förorenade sediment.
Mikrobiell kvicksilvermetylering i Östersjön Målet med det här projektet är att öka kunskapen om bildandet av giftigt metylkvicksilver, och mikroberna som har en viktig roll när metylkvicksilveret bildas i Östersjön.
Mikroplasters påverkan på akvatiska ekosystem
Miljöeffekter av gasbildning i fiberbankssediment – fluxmätningar och röntgenstudier för bättre remedieringsteknik Vid tillverkning av papper och pappersmassa släpptes tidigare stora mängder cellulosa och träfibermaterial direkt ut i hav och sjöar, tillsammans med olika föroreningar. Materialet ackumulerades och bildade så kallade fiberbankar. De här fiberbankarna har identifierats som potentiella källor till spridning av organiska miljögifter i Östersjön.
Necromass – Bakteriers inverkan på små organiska kolföreningar i sjöar Sjöar är viktiga i den globala kolcykeln. Detta projekt kommer att undersöka hur bakterier, deras egenskaper och deras omgivande miljö påverkar vad som händer med små organiska föreningar i sjöar, vilket påverkar den globala kolcykeln och bildandet av växthusgaser.
NEXUS – Betydelsen av kopplingar mellan vattendrag och ripariska ekosystem Målet med NEXUS är att kartlägga de faktorer som styr akvatiska insekters bidrag till näringsvävar i kantzonen och att öka kunskapen hur insekternas bidrag påverkar terrestra ekosystem.
Optimerad utformning och placering av våtmarker För att framtida anlagda våtmarker ska fånga så mycket fosfor som möjligt behöver kunskapen om internbelastningsprocesser av fosfor i våtmarker förbättras. Projektets syfte är att ta fram råd för optimerad utformning och placering av våtmarker som minskar internbelastningen av fosfor och ökar sedimentens värde som jordförbättringsmedel.
PEACE - plasmiders evolution och horisontell genöverföring Gener överförs inte enbart genom fortplantning. Genetiskt material kan även spridas genom så kallad horisontell genöverföring, exempelvis via plasmider, DNA-molekyler utanför kromosomerna, vanliga i framförallt bakterier. Horisontell genöverföring påverkar bland annat spridningen av antibiotikaresistens.
PhytoRem - Sanering av PFAS från jord och grundvatten med hjälp av växter Fytosanering är en teknik som extraherar miljöföroreningar ur grundvatten eller jord via växternas rotsystem. Detta projekt syftar till att utveckla fytosanering av PFAS i jord och grundvatten.
POPscreen – förutsättningslös screening av prover från Miljöprovbanken Målet med POPScreen är att förbättra övervakning genom att utveckla screening-metoder och undersöka förekomst av organiska föroreningar i arkiverade biologiska prover.
REFINE – Förbättrad bedömning av effekter av klimatförändringar och övergödning på arktiska sjöar REFINE-projektet fokuserar på de snabba förändringar som sker i näringsfattiga klarvattenssjöar i svenska fjällen och norr om norra polcirkeln.
Rening av svartvatten för användning som gödselmedel inom jordbruket Detta Formas-projekt syftar till att bedöma fördelar och eventuella miljörisker med att använda svartvatten som gödselmedel inom jordbruket.
Rich Waters - ett LifeIP-projekt Rich Waters är ett EU-projekt som koordineras av Norra Östersjöns vattendistrikt med syfta förbättra vattenmiljön, främst i vattnet som rinner till Mälaren.
RiskMix - Riskbedömning av kemikalieblandningar Exponering för kemikalier och kemikalieblandningar utgör en risk för miljön och människors hälsa. Att förstå riskerna för exponering för kemiska blandningar är därför viktigt. Det centrala fokuset för RiskMix är utvecklingen av RiskMix-strategin, en strategi för att uppskatta den ackumulerade toxiciteten och risken för exponering för komplexa kemiska blandningar.
SafeDrink - Dricksvattenkvalitet SafeDrink är ett Formas-projekt som handlar om hälsofarliga kemikalier i dricksvatten.
Sedimentbundet fosfor i jordbruksbäckar Ett forskningsprojekt om fosfor och övergödning med fokus på sediment i bäckar och vattendrag.
SITES - svensk infrastruktur för ekosystemforskning SITES - Swedish Infrastructure for Ecosystem Science - är en nationellt samordnad infrastruktur för terrester och limnologisk fältforskning. SITES sträcker sig över hela Sverige med olika ekosystem och klimatzoner, mellan jordbrukslandskap, naturskog, brukad skog, vattendrag, sjöar, högfjäll, fjällbjörkskog och myrar med de nio forskningsstationerna som noder.
Stadens matavfall blir ny mat Stadens matavfall blir ny mat är ett tvärvetenskapligt projekt om möjligheterna att använda restprodukter från biogasproduktion som gödsel.
SURVED – Skogsbränsleuttagets påverkan på markens närings- och surhetsstatus simulerad med HD-MINTEQ Nitratutlakning ska inkluderas i modellen HD-MINTEQ för att förbättra simuleringen av försurning- och övergödningspåverkan av skogsbränsleuttag.
Tidig upptäckt av organiska miljögifter i akvatiska ekosystem Varje år används cirka 300 miljoner ton konstgjorda (eller syntetiska) organiska ämnen vid tillverkning av industri- och konsumentprodukter. Stora mängder når sjöar, vattendrag och andra ytvatten, främst genom industriell verksamhet och genom avloppsvatten. Det här projektet syftar till att förbättra metoderna för att upptäcka organiska miljögifter.
TiRELeSS - Identifiering av jordar med låg bindningskapacitet för att minska fosforförluster Projektet ska ta fram en nationell riskkarta för jordar som riskerar hög utlakning av löst fosfor. Till skillnad från partikulärt bunden fosfor är den lösta fosforn alltid direkt tillgänglig för vattenlevande organismer.
Våtmarksrestaurering och dess effekt på brunifiering av ytvatten Detta projekt undersöker effekter av restaurering av tidigare dikade våtmarker och hur det påverkar den brunifiering av sjöar och vattendrag som ägt rum på många platser på norra halvklotet.

Loading…