-
Antimikrobiell resistens och horisontell genöverföring i polymikrobiella samhällen
I detta projekt kommer ett modellsystem att utvecklas för att studera hur horisontell genöverföring i anaeroba mikrobiella samhällen påverkar uppkomsten av antibiotikaresistens.
-
Antimikrobiella kemikaliers inverkan på uppkomsten av antimikrobiell resistens i vattenmiljöer
Målet med det här VR-projektet är att förbättra vår kunskap om antimikrobiella kemikalier, och deras potentiella inverkan på uppkomsten av antimikrobiell resistens i vattenmiljöer.
-
ARAMIS – evolution hos akvatiska mikrober
Adaptiv radiering är en evolutionär process där nya arter bildas relativt snabbt. Ett exempel är framväxten av ett stort antal nya däggdjursarter efter att dinosaurierna dog ut. ARAMIS-projektet kommer att undersöka akvatiska mikrobers evolution för att öka vår förståelse för orsaker, mekanismer och konsekvenser av adaptiv radiering.
-
ARCTIC-BIODIVER – Fyller kunskapsluckor om biologisk mångfald i arktiska sötvattensekosystem
Arktiska sötvattensekosystem påverkas negativt av klimatförändringar, förändrad markanvändning, invasiva arter, ökad UV-strålning och utvinning av naturresurser. Forskningsprojektet ARCTIC-BIODIVER har som mål att underlätta utvecklingen av scenarier för förändrad biologisk mångfald i arktiska områden, inklusive konsekvenser för ekosystemtjänster.
-
Arktiska expeditioner: MOSAiC och Synoptic Arctic Survey
Forskare från institutionen för vatten och miljö deltar i två arktiska expeditioner som kommer att utöka vår kunskap om de centrala delarna av Norra ishavet, som är permanent istäckta och det minst studerade av de stora marina ekosystemen.
-
BlackBox – Granulerat aktivt kol som fungerande kemisk barriär och biofilter i dricksvattenberedning
För att kunna förvandla dagens granulerade aktiva kolfilter (GAC) till moderna och mer effektiva kemiska och biologiska barriärer behövs mer kunskap om de inneboende komplexa processerna.
-
CENTURION - Kumulativa effekterna av klimatförändringar och eutrofiering på sjöar
CENTURION fokuserar på två miljöproblem som hotar sjöars ekologiska status, klimatförändringar och övergödning.
-
Covid-19 i avloppsvatten
Viruspartiklar från Covid-19 följer med människors avföring och hamnar till slut i avloppsreningsverken. Analyser av avloppsvatten möjliggör därför upptäckt och övervakning av infektionsspridning i befolkningen utan behov av direkt interaktion med patienter.
-
Crosslink: Ökad förståelse för kopplingar mellan grön och blå infrastruktur
Crosslink är ett forskningsprojekt som syftar till att öka förståelsen för kopplingar mellan grön och blå infrastruktur. Dessa kopplingar är av stor betydelse för ekosystemtjänster såsom näringsämnesomsättning, översvämningsskydd och färskvattentillgång. Mänsklig påverkan i form av till exempel vattenkraft och jordbruk kan dock störa dessa kopplade ekosystem. Resultaten från Crosslink kommer kunna användas för att optimera förvaltningen av biologisk mångfald, ekosystemtjänster och mänsklig...
-
DAEMONS – Drivande processer och effekter av förändrad sammansättning av näringsämnen från källa till hav
Projektet ska undersöka flöden av kväve, fosfor och löst organiskt kol och hur förhållandet mellan dessa ämnen ändras från utlakningen i marken, via vattendrag och sjöar, ut i havet.
-
DiCyano – En smart digital plattform för hantering av cyanotoxinrisk i dricksvattenförsörjning och därutöver
DiCyano ska utveckla ett AI-verktyg som i god tid ska kunna varna dricksvattenverk för skadliga blomningar av cyanobakterier.
-
Dikesrensning i skogsmark och dess effekt på mobilisering av gammalt markbundet kol
Detta projekt undersöker effekter av dikesrensning i skogsmark och huruvida det mobiliserar ett tidigare stabilt kollager.
-
Dikesrensning kontra våtmarksrestaurering – Effekter på kvicksilver i vatten
Detta projekt ska studera hur två alternativa åtgärder då diken fungerar undermåligt i att dränera skogsmark, dikesrensning och våtmarksrestaurering, påverkar avrinningen av totala mängden kvicksilver och biotillgängligt metyl-kvicksilver. I ett omfattande fältförsök i Västerbotten och en synoptisk studie längst Norrlands kustland, kommer effekter av våtmarksrestaurering och dikesrensning utvärderas i både tid och rum.
-
DNA-streckkodning av kiselalger
Utveckling av DNA-streckkodning kan förbättra övervakningen av bentiska kiselalger i Sverige, och leda till effektivare vattenförvaltning.
-
DRICKS - från råvatten till tappkran
DRICKS är en centrumbildning för dricksvattenforskning vid Chalmers, SLU och Lunds tekniska högskola.
-
Effekter av klimatbetingad näringsutarmning av arktiska och alpina sjöar
Effekterna av klimatförändringarna kan bli stora i alpina och arktiska sjöar, eftersom de ofta är artfattiga och känsliga för störningar.
-
Evidensbaserat beslutsstöd för våtmarkens hydrologiska ekosystemtjänster (EviWet)
En anledning att anlägga samt restaurera våtmarker är motverka risken för torka och översvämningar. För att våtmarkerna ska kunna placeras rätt för att fylla denna funktion behövs dock mer kunskap om hur vatten mellanlagras i våtmarkerna.
-
FIBREM – karakterisering och behandling av fiberbankar
Fiberbankar är ansamlingar av sediment längs kusterna som byggts upp av industriella utsläpp av bland annat cellulosa. Fiberbankarna kan innehålla höga halter miljögifter. Målet med FIBREM är att utveckla metoder för att karakterisera fiberbankar och att testa effektiviteten av olika åtgärdsmetoder som utförs på plats.
-
Fokus på Mälaren
Sedan 2018 har SLU och Mälarens vattenvårdsförbund ett samarbete kring forskning och miljöanalys. Målet är att förbättra metoderna för övervakning och utveckla utbytet mellan forskning och samhällsintressen kring Mälaren.
-
Fosforläckage från sediment - gamla synder som utgör sista hindret för långsiktig restaurering av sjöar
För att i framtiden kunna lyckas med restaurering av internbelastade sjöar behöver kunskapen om internbelastning av fosfor öka.
-
FRESHBAR – Streckkodning av sötvattenorganismer för förbättrade bedömningar av biodiversitet
Projektet syftar till att vidareutveckla streckkodsbibliotek för nyckelgrupper bland sötvattenorganismer samt integrera och upprätta DNA streckkodsmetodik med nationell miljöövervakning av sjöar och vattendrag.
-
Fennoscandian Shield Genomic Database - den djupa biosfärens mångfald
Även flera kilometer under marken kan den biologiska mångfalden vara stor. Nya genetiska metoder har möjliggjort studier som visar att eukaryoter, bakterier, arkéer och virus påträffas i det som brukar kallas för den djupa biosfären, alltså habitat långt under markytan och havsbotten. Målet med det här projektet är att skapa en databas över den mikrobiella mångfalden i den djupa biosfären och att utforska processerna som skapar denna mångfald.
-
Genomljusning – Användning av sensorer för en förbättrad drift av dricksvattenverk
Genom att använda olika optiska, kemiska och fysiska sensorer i vattenreningsprocessen ska reningen av dricksvatten hämtat från ytvatten förbättras.
-
Hur påverkas cyanobakterier i sjöar av virus och svampar?
Syftet med detta projekt är att undersöka hur cyanobakterier i sjöar påverkas av bakteriefager och gisselsvampar, och vilken inbverkan det har på flödet av organiskt material i näringsväven.
-
ImprovAFish – kan fiskodlingars hållbarhet förbättras genom kontroll av interaktionen mellan fiskars foder, tarmflora och arvsmassa?
Den typ av foder som ges till odlad fisk påverkar fiskarnas tarmflora, och tarmflorans sammansättning påverkar fiskens välfärd. Målet med ImprovAFish är att öka fiskodlingars hållbarhet genom att undersöka interaktioner mellan foder, tarmflora och fiskfenotyp.
-
IMPROVE – Mot ett förbättrat system för ekologisk riskbedömning av pesticidblandningar i vattenmiljön
Växtskyddsmedel har positiva effekter på skörden av jordbruksgrödor, men leder också till föroreningar i vattenmiljön. Målet med IMPROVE är att ta fram mer kunskap om kombinationseffekter av växtskyddsmedel för bättre riskbedömningar.
-
Innovativa behandlingstekniker för mark och dricksvatten kontaminerade av PFAS
Två projektet på institutionen siktar mot att leverera nästa generations tekniker för rening av mark och dricksvatten kontaminerade av poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS).
-
InSoMNiA – sodasjöars mikrobiella mångfald
Sodasjöar är sjöar med pH-värden mellan 9 och 12, det vill säga starkt alkaliska sjöar. De kännetecknas ofta av snabbt föränderliga miljöförhållanden, vilket gör dem lämpliga för studier av mikrobers anpassning till klimatförändringarna. Sjöarna är också av intresse på grund av förekomsten av enzymer som är användbara för energisektorn och läkemedelsindustrin.
-
Interaktioner mellan växtplankton och bakterier i en föränderlig värld
Växtplankton producerar hälften av syret på vår planet och är viktiga i näringsvävar i havet, samt i den globala kolcykeln. Detta projekt kommer att öka vår förståelse för interaktionerna mellan växtplankton och heterotrofa bakterier, samt kvantifiera kolflöden mellan dessa två organimsgrupper.
-
Kvicksilver i avrinnande vatten vid skogsavverkning
Detta Formas-projekt syftar till att öka kunskapen om processer för bildning av den biotillgängliga formen av kvicksilver, metyl-kvicksilver, vid skogsbruk. Projektet studerar faktorer som gör vissa områden särskilt känsliga för kvicksilver-metylering och export av kvicksilver vid avverkning.
-
LakePOPs – Förbättring av metoder för att upptäcka farliga kemikalier i Mälaren
Formasprojektet LakePOPs ska undersöka förekomsten av potentiellt hälsofarliga kemikalier i Mälaren.
-
MAP - De molekylära mekanismerna bakom interaktioner mellan pisksvampar och växtplankton
Pisksvampar (Chytridiomycota) är en grupp svampar med stor mångfald. En del arter infekterar akvatiska mikrober. Deras roll i akvatiska ekosystem tros vara viktig, men få studier har undersökt deras effekt på t.ex. algblomning.
-
MER-CLUB - Sanering av kvicksilverförorenade havssediment med hjälp av marina bakterier
Målet med forskningsprojektet MER-CLUB är att undersöka den i stort sett outforskade mångfalden av marina mikroorganismer som kan omvandla kvicksilverföroreningar till mindre farliga former, samt att studera hur dessa organismer kan användas för att sanera förorenade sediment.
-
SARS-CoV-2-exponering i Stockholms tunnelbana
SARS-CoV-2 antas överföras främst genom luften, men överföring via ytor kan ändå vara av betydelse. Syftet med det här projekt är att undersöka virusöverföring genom ytor i tunnelbanor och sjukhusmiljöer, samt att övervaka SARS-CoV-2 i sjukhusluft.
-
Mikrobiell kvicksilvermetylering i Östersjön
Målet med det här projektet är att öka kunskapen om bildandet av giftigt metylkvicksilver, och mikroberna som har en viktig roll när metylkvicksilveret bildas i Östersjön.
-
Mikroplasters påverkan på akvatiska ekosystem
Mikroplast i sjöar och vattendrag kan påverka vattenlevande organismers tillväxt och överlevnad och ha negativa effekter på biologisk mångfald och viktiga ekosystemprocesser.
-
Miljöeffekter av gasbildning i fiberbankssediment – fluxmätningar och röntgenstudier för bättre remedieringsteknik
Vid tillverkning av papper och pappersmassa släpptes tidigare stora mängder cellulosa och träfibermaterial direkt ut i hav och sjöar, tillsammans med olika föroreningar. Materialet ackumulerades och bildade så kallade fiberbankar. De här fiberbankarna har identifierats som potentiella källor till spridning av organiska miljögifter i Östersjön.
-
Necromass – Bakteriers inverkan på små organiska kolföreningar i sjöar
Sjöar är viktiga i den globala kolcykeln. Detta projekt kommer att undersöka hur bakterier, deras egenskaper och deras omgivande miljö påverkar vad som händer med små organiska föreningar i sjöar, vilket påverkar den globala kolcykeln och bildandet av växthusgaser.
-
NEXUS – Betydelsen av kopplingar mellan vattendrag och ripariska ekosystem
Målet med NEXUS är att kartlägga de faktorer som styr akvatiska insekters bidrag till näringsvävar i kantzonen och att öka kunskapen hur insekternas bidrag påverkar terrestra ekosystem.
-
Optimerad utformning och placering av våtmarker
För att framtida anlagda våtmarker ska fånga så mycket fosfor som möjligt behöver kunskapen om internbelastningsprocesser av fosfor i våtmarker förbättras. Projektets syfte är att ta fram råd för optimerad utformning och placering av våtmarker som minskar internbelastningen av fosfor och ökar sedimentens värde som jordförbättringsmedel.
-
PEACE - plasmiders evolution och horisontell genöverföring
Gener överförs inte enbart genom fortplantning. Genetiskt material kan även spridas genom så kallad horisontell genöverföring, exempelvis via plasmider, DNA-molekyler utanför kromosomerna, vanliga i framförallt bakterier. Horisontell genöverföring påverkar bland annat spridningen av antibiotikaresistens.
-
PhytoRem - Sanering av PFAS från jord och grundvatten med hjälp av växter
Fytosanering är en teknik som extraherar miljöföroreningar ur grundvatten eller jord via växternas rotsystem. Detta projekt syftar till att utveckla fytosanering av PFAS i jord och grundvatten.
-
POPscreen – förutsättningslös screening av prover från Miljöprovbanken
Målet med POPScreen är att förbättra övervakning genom att utveckla screening-metoder och undersöka förekomst av organiska föroreningar i arkiverade biologiska prover.
-
REFINE – Förbättrad bedömning av effekter av klimatförändringar och övergödning på arktiska sjöar
REFINE-projektet fokuserar på de snabba förändringar som sker i näringsfattiga klarvattenssjöar i svenska fjällen och norr om norra polcirkeln.
-
Rening av svartvatten för användning som gödselmedel inom jordbruket
Detta Formas-projekt syftar till att bedöma fördelar och eventuella miljörisker med att använda svartvatten som gödselmedel inom jordbruket.
-
Restaurerade våtmarker - punktkällor för metanavgång och kvicksilvermetylering?
Detta projekt studerar om restaurering av dikade våtmarker i det boreala landskapet kan leda till negativa miljöeffekter i form av ökad metylering av kvicksilver, samt utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Genom en omfattande provtagning av orörda, dikade och restaurerade våtmarksobjekt kommer dessa biogeokemiska effekter att kartläggas både i tid och i rum.
-
Rich Waters - ett LifeIP-projekt
Rich Waters är ett EU-projekt som koordineras av Norra Östersjöns vattendistrikt med syfta förbättra vattenmiljön, främst i vattnet som rinner till Mälaren.
-
RiskMix - Riskbedömning av kemikalieblandningar
Exponering för kemikalier och kemikalieblandningar utgör en risk för miljön och människors hälsa. Att förstå riskerna för exponering för kemiska blandningar är därför viktigt. Det centrala fokuset för RiskMix är utvecklingen av RiskMix-strategin, en strategi för att uppskatta den ackumulerade toxiciteten och risken för exponering för komplexa kemiska blandningar.
-
Rådgivningsverktyg för optimerad placering och storlek av våtmarker för långsiktig fosforretention
Målsättningen är att identifiera vilka faktorer relaterade till våtmarkernas storlek, form och placering som ökar retentionen av fosfor i våtmarker. Dessa faktorer ska sedan visualiseras och kommuniceras via kartor.
-
SafeDrink - Dricksvattenkvalitet
SafeDrink är ett Formas-projekt som handlar om hälsofarliga kemikalier i dricksvatten.
-
Sedimentbundet fosfor i jordbruksbäckar
Ett forskningsprojekt om fosfor och övergödning med fokus på sediment i bäckar och vattendrag.
-
SITES - svensk infrastruktur för ekosystemforskning
SITES - Swedish Infrastructure for Ecosystem Science - är en nationellt samordnad infrastruktur för terrester och limnologisk fältforskning. SITES sträcker sig över hela Sverige med olika ekosystem och klimatzoner, mellan jordbrukslandskap, naturskog, brukad skog, vattendrag, sjöar, högfjäll, fjällbjörkskog och myrar med de nio forskningsstationerna som noder.
-
Stadens matavfall blir ny mat
Stadens matavfall blir ny mat är ett tvärvetenskapligt projekt om möjligheterna att använda restprodukter från biogasproduktion som gödsel.
-
Förhindrande av spridning av antibiotikaresistenta gener och antibiotika från enskilda avlopp till grundvatten
Projektet STOP-ARG ska undersöka om det finns problem med föroreningar av antibiotika och bakterier med antibiotikaresistenta gener från enskilda avlopp .
-
SURVED – Skogsbränsleuttagets påverkan på markens närings- och surhetsstatus simulerad med HD-MINTEQ
Nitratutlakning ska inkluderas i modellen HD-MINTEQ för att förbättra simuleringen av försurning- och övergödningspåverkan av skogsbränsleuttag.
-
Tidig upptäckt av organiska miljögifter i akvatiska ekosystem
Varje år används cirka 300 miljoner ton konstgjorda (eller syntetiska) organiska ämnen vid tillverkning av industri- och konsumentprodukter. Stora mängder når sjöar, vattendrag och andra ytvatten, främst genom industriell verksamhet och genom avloppsvatten. Det här projektet syftar till att förbättra metoderna för att upptäcka organiska miljögifter.
-
TiRELeSS - Identifiering av jordar med låg bindningskapacitet för att minska fosforförluster
Projektet ska ta fram en nationell riskkarta för jordar som riskerar hög utlakning av löst fosfor. Till skillnad från partikulärt bunden fosfor är den lösta fosforn alltid direkt tillgänglig för vattenlevande organismer.
-
Utveckling av bedömningsgrunder för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer i sötvatten
I detta projekt utvecklar vi bättre bedömningsgrunder för försurning och övergödning åt vattenförvaltningen.
-
Våtmarksrestaurering och dess effekt på brunifiering av ytvatten
Detta projekt undersöker effekter av restaurering av tidigare dikade våtmarker och hur det påverkar den brunifiering av sjöar och vattendrag som ägt rum på många platser på norra halvklotet.
-
Växthusgasutsläpp från diken och dammar – påverkan från markanvändning (LEAF-PAD)
LEAF-PAD syftar till att förstå hur små, anlagda dammar och diken bidrar till utsläpp av växthusgaser och kollagring på lokal till global skala.
Loading…