Pågående forskningsprojekt | Externwebben

Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences

English Sök Meny

English Stäng/Close

Utbildning
- Startsida för Utbildning
  
  Startsida för Utbildning
  Tillbaka
  Program & kurser
  
  Startsida för /Utbildning/Program & kurser
  
  Tillbaka
  
  Program på grundnivå
  
  Program på avancerad nivå
  
  Nya vägar till yrkesexamen
  
  Fristående kurser
  
  Kurssök
  
  Forskarutbildning
  
  Ämnesområden
  
  Filmer med studenter
  Basår/Bastermin
  
  Startsida för /Utbildning/Basår/bastermin
  
  Tillbaka
  
  Naturvetenskaplig bastermin
  
  Skogligt basår
  
  Studera utomlands
  
  Bli en superhjälte
  Studier - så funkar det
  
  Anmälan och antagning
  
  Startsida för /Utbildning/Anmälan och antagning
  
  Tillbaka
  
  Viktiga datum
  
  Vanliga frågor och svar
  
  Behörighet
  
  Antagningsstatistik
  
  Terminstider
  
  Reservantagning
  Studentliv
  
  Startsida för /Utbildning/Studentliv
  
  Tillbaka
  
  Chatta med våra internationella studentambassadörer
  
  Campus och boende
  
  Studentkårer
  
  Stöd och kontakt
  
  Startsida för /Utbildning/Stöd och kontakt
  
  Tillbaka
  
  Träffa SLU
  
  Rättigheter och skyldigheter
  
  Funktionsnedsättning
  
  Studie- och karriärvägledning
Forskning
- Startsida för Forskning
  
  Startsida för Forskning
  Tillbaka
  Om forskning vid SLU
  
  Startsida för /Forskning/Framstående forskning
  
  Tillbaka
  
  Stora forskningsområden
  
  Forskning med genomslag
  
  Genusforskning vid SLU
  
  Forskningsinfrastruktur
  
  Försöksdjur och djurförsök
  Kunskapsbank
  
  Startsida för /Forskning/Kunskapsbank
  
  Tillbaka
  
  Aqua
  
  Forskare att fråga
  
  Publicerat vid SLU
  
  Startsida för /Forskning/Publicerat
  
  Tillbaka
  
  Fakta Jordbruk
  Akademiska steg
  
  Startsida för /Forskning/Akademiskt
  
  Tillbaka
  
  Forskarutbildning
  
  Disputationer och licentiatföreläsningar
  
  Docentföreläsningar m.fl.
  
  Nya professorer
  SLU:s framtidsplattformar
  
  Institutioner och fakulteter
  
  Centra och samverkansprojekt
Miljöanalys
- Startsida för Miljöanalys
  
  Startsida för Miljöanalys
  Tillbaka
  Miljöanalysprogram
  
  Startsida för /Miljöanalys/Program miljöanalys
  
  Tillbaka
  
  Fjäll/Arktis
  
  Skog
  
  Jordbrukslandskap
  
  Bebyggd miljö
  
  Sjöar och vattendrag
  
  Kust och hav
  
  Övergödning
  
  Giftfri miljö
  
  Klimat
  
  Försurning
  
  Biologisk mångfald
  
  Vilt
  Statistik, art- och miljödata
  
  Startsida för /Miljöanalys/Hämta statistik, art- och miljödata
  
  Tillbaka
  
  Datavärdskap på SLU
  
  Art- och miljödata
  
  Statistik
  
  Analysverktyg
  
  Öppna data från SLU
  
  Rapportera naturobservationer
  
  Startsida för /Miljöanalys/Bli medborgarforskare - rapportera naturobservationer!
  
  Tillbaka
  
  Kampanjer, medborgarforskning
  Håll dig uppdaterad om miljöanalys
  
  Startsida för /Miljöanalys/Håll dig uppdaterad om miljöanalys
  
  Tillbaka
  
  Miljötrender från SLU
  
  Miljötrender nyhetsbrev
  
  Seniora miljöanalysspecialister föreläser
  
  Kontakt
  SLU Miljöanalys
  
  Våra experter möter samhällets behov av aktuell kunskap om hållbar användning av ekosystemen med beslutsunderlag som belyser både användningen av naturresurser och miljökonsekvenserna av den. SLU är Sveriges största utförare av miljöövervakning. Vi möter de svenska miljömålen och de globala målen inom Agenda 2030 genom 12 miljöanalysprogram.
Samverkan
- Startsida för Samverkan
  
  Startsida för Samverkan
  Tillbaka
  Ingångar samverkan
  
  Startsida för /Samverkan/Ingångar samverkan
  
  Tillbaka
  
  Samverkanslektorer
  
  Forskare att fråga
  
  Centrumbildningar och samverkansprojekt
  
  Intresseområden
  
  Startsida för /Samverkan/Intresseområden
  
  Tillbaka
  
  Djur
  
  Natur
  
  Samhälle
  
  Skog
  
  Vatten
  
  Växter
  Samverkan i Sverige
  
  Startsida för /Samverkan/Samverkan i Sverige
  
  Tillbaka
  
  SLU:s framtidsplattformar
  
  Värt att veta
  
  Baltic Sea Science Center
  
  Hackatons på SLU
  
  Internationell samverkan
  
  Startsida för /Samverkan/Internationell samverkan
  
  Tillbaka
  
  SLU Global
  
  Internationella plattformar
  
  Global Challenges University Alliance
  
  SLU Holding - innovationer
  Samverka med studenter
  
  Startsida för /Samverkan/Samverka med studenter
  
  Tillbaka
  
  Examensarbeten – vad är det?
  
  SLU Alumn
  
  Startsida för /Samverkan/Alumnverksamhet - SLU Alumn
  
  Tillbaka
  
  Gå med i SLU:s alumnnätverk
  
  Alumner berättar
  
  Beställ studieintyg
  
  Vad händer på SLU? Prenumerera på nyhetsbrev
  
  Alumnrekrytering studenter
  Kompetensutveckling för yrkesverksamma
  
  Startsida för /Samverkan/Kompetensutveckling för yrkesverksamma
  
  Tillbaka
  
  Uppdragsutbildning
  
  Våra utbildningar
  
  Nyanlända
  
  Stöd SLU – donationer och fundraising
  
  Startsida för /Samverkan/Stöd SLU – donationer och fundraising
  
  Tillbaka
  
  Kontaktpersoner för donationer och fundraising
  
  Så här donerar du till SLU
Om SLU
- Startsida för Om SLU
  
  Startsida för Om SLU
  Tillbaka
  Organisation
  
  Startsida för /Om SLU/Organisation
  
  Tillbaka
  
  Organisationsschema
  
  SLU:s styrelse
  
  Universitetsledning
  
  Universitetsadministration
  
  Institutioner och fakulteter
  
  Centra och samverkansprojekt
  
  SLU söker en ny prorektor
  
  Kontakta SLU
  
  Startsida för /Om SLU/Kontakta SLU
  
  Tillbaka
  
  Chefer vid SLU
  
  Hantering av personuppgifter
  SLU-orter
  
  Startsida för /Om SLU/SLU-orter
  
  Tillbaka
  
  Uppsala
  
  Alnarp
  
  Umeå
  
  Skinnskatteberg
  
  Fakta, visioner och värderingar
  
  Startsida för /Om SLU/Fakta, vision och värderingar
  
  Tillbaka
  
  Siffror och fakta
  
  Universitetsrankningar
  
  Vision, verksamhetsidé, mål och strategi
  
  SLU och Agenda 2030
  
  Miljöarbete vid SLU
  
  Historik
  
  Remissyttranden
  
  Fördubblingsprojekt
  Pressrum
  
  Startsida för /Om SLU/Pressrum
  
  Tillbaka
  
  SLU och klimatet
  
  SLU-expertis inom områden med koppling till dagens corona-pandemi
  
  Östersjöexperter SLU
  
  Jobba på SLU
  
  Startsida för /Om SLU/Jobba på SLU
  
  Tillbaka
  
  Lediga anställningar
  
  Förmåner på SLU
  
  Euraxess
  
  HRS4R
  
  Akademiska högtider
  
  Inköp vid SLU
  
  Startsida för /Om SLU/Inköp vid SLU
  
  Tillbaka
  
  Fakturaadress och -hantering
  
  Rektorsblogg
  Det här är SLU – se en presentationsfilm om vår verksamhet.

Studentwebb
Medarbetarwebb
Bibliotek
UDS
Sök personal

Institutionen för vatten och miljö

till toppnavigeringen
Om oss
- Startsida för Om oss
  
  Startsida för Om oss
  Tillbaka
  Kontakt
  
  Organisation och ledning
  
  Personallista
  Geokemi och hydrologi
  
  Startsida för /Om oss/Geokemi och hydrologi
  
  Tillbaka
  
  Forskande personal vid sektionen för geokemi och hydrologi
  
  Laboratoriepersonal vid sektionen för geokemi och hydrologi
  
  Sektionen för ekologi och biodiversitet
  
  Startsida för /Om oss/Ekologi och biodiversitet
  
  Tillbaka
  
  Personal vid sektionen för ekologi och biodiversitet
  
  Organisk miljökemi och ekotoxikologi (OMK)
  
  Startsida för /Om oss/Organisk miljökemi och ekotoxikologi (OMK)
  
  Tillbaka
  
  Personal på OMK
  Nyheter
  
  Kalendarium
  Vi bedriver ett aktivt miljöarbete för att öka vår positiva och minska vår negativa miljöpåverkan. SLU:s miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 14001.
Utbildning
- Startsida för Utbildning
  
  Startsida för Utbildning
  Tillbaka
  Grundutbildning
  
  Startsida för /Utbildning/Grundutbildning
  
  Tillbaka
  
  Lediga självständiga arbeten
  Forskarutbildning
  
  Startsida för /Utbildning/Forskarutbildning
  
  Tillbaka
  
  Forskarutbildningskurser
  Vill du lära dig mer om livet i sjöar och vattendrag?
Forskning
- Startsida för Forskning
  
  Startsida för Forskning
  Tillbaka
  Forskningsområden
  
  Startsida för /Forskning/Forskningsområden
  
  Tillbaka
  
  Biologisk mångfald
  
  Dricksvatten
  
  Långsiktiga miljöförändringar
  
  Miljögifter och växtskyddsmedel
  
  Miljöövervakning och verktyg
  
  Övergödning
  Pågående forskningsprojekt
  
  Genomförda forskningsprojekt
  
  Fokus på Mälaren
  Forskningsinfrastruktur
  
  Mark-, vatten- och miljödata
  
  LTER Sweden
  
  Sites vid SLU
  
  Startsida för /Forskning/SITES (Swedish Infrastructure for Ecosystem Science)
  
  Tillbaka
  
  Sites-nyheter
  Publikationer
  
  Startsida för /Forskning/Publikationer
  
  Tillbaka
  
  Avhandlingar
  
  Äldre publikationer
Miljöanalys
- Startsida för Miljöanalys
  
  Startsida för Miljöanalys
  Tillbaka
  Sjöar och vattendrag
  
  Startsida för /Miljöanalys/Sjöar och vattendrag
  
  Tillbaka
  
  Flodmynningar
  
  Trendvattendrag
  
  Trendsjöar
  
  Omdrevssjöar
  
  Integrerad KalkEffektUppföljning (IKEU)
  
  Kalkeffektuppföljning (KEU)
  
  Delprogram kiselalger
  Integrerad Monitoring (IM)
  
  Startsida för /Miljöanalys/Integrerad Monitoring (IM)
  
  Tillbaka
  
  Data
  
  Kontakter
  
  LTER Sweden
  
  Sensorer för högfrekventa mätningar i sjöar och vattendrag
  Bekämpningsmedel
  
  Startsida för /Miljöanalys/Bekämpningsmedel
  
  Tillbaka
  
  Data bekämpningsmedel
  
  SLU Vattennav
  
  Startsida för /Miljöanalys/VattenNAV
  
  Tillbaka
  
  Modeller
  
  Utbildning
  
  Publikationer
  
  Om oss
  SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön
  
  Startsida för /Miljöanalys/Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB)
  
  Tillbaka
  
  Om oss
  
  Vår verksamhet
  
  Riskbedömningsverktyg
  
  Publikationer
  
  Information om bekämpningsmedel i miljön
Publikationer
- Startsida för Publikationer
  
  Startsida för Publikationer
  Tillbaka
Datavärdskap
- Startsida för Datavärdskap
  
  Startsida för Datavärdskap
  Tillbaka
  Registersida
  
  Dataleveranser
  
  Recipientkontrolldata
  
  Underlag och verktyg för statusklassningar
  
  Externa biologiska data
  Ämnestransporter
  
  Belastningsberäkningar
  Rapporteringar
Laboratorier
- Startsida för Laboratorier
  
  Startsida för Laboratorier
  Tillbaka
  Vattenkemiska laboratoriet
  
  Startsida för /Laboratorier/Vattenkemiska laboratoriet
  
  Tillbaka
  
  Kvalitetsarbete
  
  Biologiska laboratoriet
  
  Startsida för /Laboratorier/Biologiska laboratoriet
  
  Tillbaka
  
  Växtplanktonanalys
  
  Bottenfauna
  
  Djurplanktonanalys
  
  Kvalitetsarbete
  
  Påväxtalger/bentiska kiselalger
  
  Laboratoriet för organisk miljökemi (OMK)
  Provtagningsmetoder
  
  Startsida för /Laboratorier/Provtagningsmetoder
  
  Tillbaka
  
  Vatten- och biotaprovtagning
  
  Påväxtprovtagning
  
  Siktdjup
  Forskningsinfrastruktur
Internt
- Startsida för Internt
  
  Startsida för Internt
  Tillbaka

Start EW
/
Institutioner
/
Institutionen för vatten och miljö
/
Forskning
/
Pågående forskningsprojekt

Antimikrobiell resistens och horisontell genöverföring i polymikrobiella samhällen I detta projekt kommer ett modellsystem att utvecklas för att studera hur horisontell genöverföring i anaeroba mikrobiella samhällen påverkar uppkomsten av antibiotikaresistens.
ARAMIS – evolution hos akvatiska mikrober Adaptiv radiering är en evolutionär process där nya arter bildas relativt snabbt. Ett exempel är framväxten av ett stort antal nya däggdjursarter efter att dinosaurierna dog ut. ARAMIS-projektet kommer att undersöka akvatiska mikrobers evolution för att öka vår förståelse för orsaker, mekanismer och konsekvenser av adaptiv radiering.
ARCTIC-BIODIVER – Fyller kunskapsluckor om biologisk mångfald i arktiska sötvattensekosystem Arktiska sötvattensekosystem påverkas negativt av klimatförändringar, förändrad markanvändning, invasiva arter, ökad UV-strålning och utvinning av naturresurser. Forskningsprojektet ARCTIC-BIODIVER har som mål att underlätta utvecklingen av scenarier för förändrad biologisk mångfald i arktiska områden, inklusive konsekvenser för ekosystemtjänster.
Arktiska expeditioner: MOSAiC och Synoptic Arctic Survey Forskare från institutionen för vatten och miljö deltar i två arktiska expeditioner som kommer att utöka vår kunskap om de centrala delarna av Norra ishavet, som är permanent istäckta och det minst studerade av de stora marina ekosystemen.
BlackBox – Granulerat aktivt kol som fungerande kemisk barriär och biofilter i dricksvattenberedning För att kunna förvandla dagens granulerade aktiva kolfilter (GAC) till moderna och mer effektiva kemiska och biologiska barriärer behövs mer kunskap om de inneboende komplexa processerna.
CENTURION - Kumulativa effekterna av klimatförändringar och eutrofiering på sjöar CENTURION fokuserar på två miljöproblem som hotar sjöars ekologiska status, klimatförändringar och övergödning.
Covid-19 i avloppsvatten Viruspartiklar från Covid-19 följer med människors avföring och hamnar till slut i avloppsreningsverken. Analyser av avloppsvatten möjliggör därför upptäckt och övervakning av infektionsspridning i befolkningen utan behov av direkt interaktion med patienter.
Crosslink: Ökad förståelse för kopplingar mellan grön och blå infrastruktur Crosslink är ett forskningsprojekt som syftar till att öka förståelsen för kopplingar mellan grön och blå infrastruktur. Dessa kopplingar är av stor betydelse för ekosystemtjänster såsom näringsämnesomsättning, översvämningsskydd och färskvattentillgång. Mänsklig påverkan i form av till exempel vattenkraft och jordbruk kan dock störa dessa kopplade ekosystem. Resultaten från Crosslink kommer kunna användas för att optimera förvaltningen av biologisk mångfald, ekosystemtjänster och mänsklig...
DAEMONS – Drivande processer och effekter av förändrad sammansättning av näringsämnen från källa till hav Projektet ska undersöka flöden av kväve, fosfor och löst organiskt kol och hur förhållandet mellan dessa ämnen ändras från utlakningen i marken, via vattendrag och sjöar, ut i havet.
DiCyano – En smart digital plattform för hantering av cyanotoxinrisk i dricksvattenförsörjning och därutöver DiCyano ska utveckla ett AI-verktyg som i god tid ska kunna varna dricksvattenverk för skadliga blomningar av cyanobakterier.
Dikesrensning i skogsmark och dess effekt på mobilisering av gammalt markbundet kol Detta projekt undersöker effekter av dikesrensning i skogsmark och huruvida det mobiliserar ett tidigare stabilt kollager.
Dikesrensning kontra våtmarksrestaurering – Effekter på kvicksilver i vatten Detta projekt ska studera hur två alternativa åtgärder då diken fungerar undermåligt i att dränera skogsmark, dikesrensning och våtmarksrestaurering, påverkar avrinningen av totala mängden kvicksilver och biotillgängligt metyl-kvicksilver. I ett omfattande fältförsök i Västerbotten och en synoptisk studie längst Norrlands kustland, kommer effekter av våtmarksrestaurering och dikesrensning utvärderas i både tid och rum.
DNA-streckkodning av kiselalger Utveckling av DNA-streckkodning kan förbättra övervakningen av bentiska kiselalger i Sverige, och leda till effektivare vattenförvaltning.
DRICKS - från råvatten till tappkran DRICKS är en centrumbildning för dricksvattenforskning vid Chalmers, SLU och Lunds tekniska högskola.
Effekter av klimatbetingad näringsutarmning av arktiska och alpina sjöar Effekterna av klimatförändringarna kan bli stora i alpina och arktiska sjöar, eftersom de ofta är artfattiga och känsliga för störningar.
Evidensbaserat beslutsstöd för våtmarkens hydrologiska ekosystemtjänster (EviWet) En anledning att anlägga samt restaurera våtmarker är motverka risken för torka och översvämningar. För att våtmarkerna ska kunna placeras rätt för att fylla denna funktion behövs dock mer kunskap om hur vatten mellanlagras i våtmarkerna.
FIBREM – karakterisering och behandling av fiberbankar Fiberbankar är ansamlingar av sediment längs kusterna som byggts upp av industriella utsläpp av bland annat cellulosa. Fiberbankarna kan innehålla höga halter miljögifter. Målet med FIBREM är att utveckla metoder för att karakterisera fiberbankar och att testa effektiviteten av olika åtgärdsmetoder som utförs på plats.
Fokus på Mälaren Sedan 2018 har SLU och Mälarens vattenvårdsförbund ett samarbete kring forskning och miljöanalys. Målet är att förbättra metoderna för övervakning och utveckla utbytet mellan forskning och samhällsintressen kring Mälaren.
Fosforläckage från sediment - gamla synder som utgör sista hindret för långsiktig restaurering av sjöar För att i framtiden kunna lyckas med restaurering av internbelastade sjöar behöver kunskapen om internbelastning av fosfor öka.
FRESHBAR – Streckkodning av sötvattenorganismer för förbättrade bedömningar av biodiversitet Projektet syftar till att vidareutveckla streckkodsbibliotek för nyckelgrupper bland sötvattenorganismer samt integrera och upprätta DNA streckkodsmetodik med nationell miljöövervakning av sjöar och vattendrag.
Fennoscandian Shield Genomic Database - den djupa biosfärens mångfald Även flera kilometer under marken kan den biologiska mångfalden vara stor. Nya genetiska metoder har möjliggjort studier som visar att eukaryoter, bakterier, arkéer och virus påträffas i det som brukar kallas för den djupa biosfären, alltså habitat långt under markytan och havsbotten. Målet med det här projektet är att skapa en databas över den mikrobiella mångfalden i den djupa biosfären och att utforska processerna som skapar denna mångfald.
Genomljusning – Användning av sensorer för en förbättrad drift av dricksvattenverk Genom att använda olika optiska, kemiska och fysiska sensorer i vattenreningsprocessen ska reningen av dricksvatten hämtat från ytvatten förbättras.
Hur påverkas cyanobakterier i sjöar av virus och svampar? Syftet med detta projekt är att undersöka hur cyanobakterier i sjöar påverkas av bakteriefager och gisselsvampar, och vilken inbverkan det har på flödet av organiskt material i näringsväven.
ImprovAFish – kan fiskodlingars hållbarhet förbättras genom kontroll av interaktionen mellan fiskars foder, tarmflora och arvsmassa? Den typ av foder som ges till odlad fisk påverkar fiskarnas tarmflora, och tarmflorans sammansättning påverkar fiskens välfärd. Målet med ImprovAFish är att öka fiskodlingars hållbarhet genom att undersöka interaktioner mellan foder, tarmflora och fiskfenotyp.
IMPROVE – Mot ett förbättrat system för ekologisk riskbedömning av pesticidblandningar i vattenmiljön Växtskyddsmedel har positiva effekter på skörden av jordbruksgrödor, men leder också till föroreningar i vattenmiljön. Målet med IMPROVE är att ta fram mer kunskap om kombinationseffekter av växtskyddsmedel för bättre riskbedömningar.
Innovativa behandlingstekniker för mark och dricksvatten kontaminerade av PFAS Två projektet på institutionen siktar mot att leverera nästa generations tekniker för rening av mark och dricksvatten kontaminerade av poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS).
InSoMNiA – sodasjöars mikrobiella mångfald Sodasjöar är sjöar med pH-värden mellan 9 och 12, det vill säga starkt alkaliska sjöar. De kännetecknas ofta av snabbt föränderliga miljöförhållanden, vilket gör dem lämpliga för studier av mikrobers anpassning till klimatförändringarna. Sjöarna är också av intresse på grund av förekomsten av enzymer som är användbara för energisektorn och läkemedelsindustrin.
Interaktioner mellan växtplankton och bakterier i en föränderlig värld Växtplankton producerar hälften av syret på vår planet och är viktiga i näringsvävar i havet, samt i den globala kolcykeln. Detta projekt kommer att öka vår förståelse för interaktionerna mellan växtplankton och heterotrofa bakterier, samt kvantifiera kolflöden mellan dessa två organimsgrupper.
Kvicksilver i avrinnande vatten vid skogsavverkning Detta Formas-projekt syftar till att öka kunskapen om processer för bildning av den biotillgängliga formen av kvicksilver, metyl-kvicksilver, vid skogsbruk. Projektet studerar faktorer som gör vissa områden särskilt känsliga för kvicksilver-metylering och export av kvicksilver vid avverkning.
LakePOPs – Förbättring av metoder för att upptäcka farliga kemikalier i Mälaren Formasprojektet LakePOPs ska undersöka förekomsten av potentiellt hälsofarliga kemikalier i Mälaren.
MAP - De molekylära mekanismerna bakom interaktioner mellan pisksvampar och växtplankton Pisksvampar (Chytridiomycota) är en grupp svampar med stor mångfald. En del arter infekterar akvatiska mikrober. Deras roll i akvatiska ekosystem tros vara viktig, men få studier har undersökt deras effekt på t.ex. algblomning.
MER-CLUB - Sanering av kvicksilverförorenade havssediment med hjälp av marina bakterier Målet med forskningsprojektet MER-CLUB är att undersöka den i stort sett outforskade mångfalden av marina mikroorganismer som kan omvandla kvicksilverföroreningar till mindre farliga former, samt att studera hur dessa organismer kan användas för att sanera förorenade sediment.
SARS-CoV-2-exponering i Stockholms tunnelbana SARS-CoV-2 antas överföras främst genom luften, men överföring via ytor kan ändå vara av betydelse. Syftet med det här projekt är att undersöka virusöverföring genom ytor i tunnelbanor och sjukhusmiljöer, samt att övervaka SARS-CoV-2 i sjukhusluft.
Mikrobiell kvicksilvermetylering i Östersjön Målet med det här projektet är att öka kunskapen om bildandet av giftigt metylkvicksilver, och mikroberna som har en viktig roll när metylkvicksilveret bildas i Östersjön.
Mikroplasters påverkan på akvatiska ekosystem Mikroplast i sjöar och vattendrag kan påverka vattenlevande organismers tillväxt och överlevnad och ha negativa effekter på biologisk mångfald och viktiga ekosystemprocesser.
Miljöeffekter av gasbildning i fiberbankssediment – fluxmätningar och röntgenstudier för bättre remedieringsteknik Vid tillverkning av papper och pappersmassa släpptes tidigare stora mängder cellulosa och träfibermaterial direkt ut i hav och sjöar, tillsammans med olika föroreningar. Materialet ackumulerades och bildade så kallade fiberbankar. De här fiberbankarna har identifierats som potentiella källor till spridning av organiska miljögifter i Östersjön.
Necromass – Bakteriers inverkan på små organiska kolföreningar i sjöar Sjöar är viktiga i den globala kolcykeln. Detta projekt kommer att undersöka hur bakterier, deras egenskaper och deras omgivande miljö påverkar vad som händer med små organiska föreningar i sjöar, vilket påverkar den globala kolcykeln och bildandet av växthusgaser.
NEXUS – Betydelsen av kopplingar mellan vattendrag och ripariska ekosystem Målet med NEXUS är att kartlägga de faktorer som styr akvatiska insekters bidrag till näringsvävar i kantzonen och att öka kunskapen hur insekternas bidrag påverkar terrestra ekosystem.
Optimerad utformning och placering av våtmarker För att framtida anlagda våtmarker ska fånga så mycket fosfor som möjligt behöver kunskapen om internbelastningsprocesser av fosfor i våtmarker förbättras. Projektets syfte är att ta fram råd för optimerad utformning och placering av våtmarker som minskar internbelastningen av fosfor och ökar sedimentens värde som jordförbättringsmedel.
PEACE - plasmiders evolution och horisontell genöverföring Gener överförs inte enbart genom fortplantning. Genetiskt material kan även spridas genom så kallad horisontell genöverföring, exempelvis via plasmider, DNA-molekyler utanför kromosomerna, vanliga i framförallt bakterier. Horisontell genöverföring påverkar bland annat spridningen av antibiotikaresistens.
PhytoRem - Sanering av PFAS från jord och grundvatten med hjälp av växter Fytosanering är en teknik som extraherar miljöföroreningar ur grundvatten eller jord via växternas rotsystem. Detta projekt syftar till att utveckla fytosanering av PFAS i jord och grundvatten.
POPscreen – förutsättningslös screening av prover från Miljöprovbanken Målet med POPScreen är att förbättra övervakning genom att utveckla screening-metoder och undersöka förekomst av organiska föroreningar i arkiverade biologiska prover.
REFINE – Förbättrad bedömning av effekter av klimatförändringar och övergödning på arktiska sjöar REFINE-projektet fokuserar på de snabba förändringar som sker i näringsfattiga klarvattenssjöar i svenska fjällen och norr om norra polcirkeln.
Rening av svartvatten för användning som gödselmedel inom jordbruket Detta Formas-projekt syftar till att bedöma fördelar och eventuella miljörisker med att använda svartvatten som gödselmedel inom jordbruket.
Restaurerade våtmarker - punktkällor för metanavgång och kvicksilvermetylering? Detta projekt studerar om restaurering av dikade våtmarker i det boreala landskapet kan leda till negativa miljöeffekter i form av ökad metylering av kvicksilver, samt utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Genom en omfattande provtagning av orörda, dikade och restaurerade våtmarksobjekt kommer dessa biogeokemiska effekter att kartläggas både i tid och i rum.
Rich Waters - ett LifeIP-projekt Rich Waters är ett EU-projekt som koordineras av Norra Östersjöns vattendistrikt med syfta förbättra vattenmiljön, främst i vattnet som rinner till Mälaren.
RiskMix - Riskbedömning av kemikalieblandningar Exponering för kemikalier och kemikalieblandningar utgör en risk för miljön och människors hälsa. Att förstå riskerna för exponering för kemiska blandningar är därför viktigt. Det centrala fokuset för RiskMix är utvecklingen av RiskMix-strategin, en strategi för att uppskatta den ackumulerade toxiciteten och risken för exponering för komplexa kemiska blandningar.
Rådgivningsverktyg för optimerad placering och storlek av våtmarker för långsiktig fosforretention Målsättningen är att identifiera vilka faktorer relaterade till våtmarkernas storlek, form och placering som ökar retentionen av fosfor i våtmarker. Dessa faktorer ska sedan visualiseras och kommuniceras via kartor.
SafeDrink - Dricksvattenkvalitet SafeDrink är ett Formas-projekt som handlar om hälsofarliga kemikalier i dricksvatten.
Sedimentbundet fosfor i jordbruksbäckar Ett forskningsprojekt om fosfor och övergödning med fokus på sediment i bäckar och vattendrag.
SITES - svensk infrastruktur för ekosystemforskning SITES - Swedish Infrastructure for Ecosystem Science - är en nationellt samordnad infrastruktur för terrester och limnologisk fältforskning. SITES sträcker sig över hela Sverige med olika ekosystem och klimatzoner, mellan jordbrukslandskap, naturskog, brukad skog, vattendrag, sjöar, högfjäll, fjällbjörkskog och myrar med de nio forskningsstationerna som noder.
Stadens matavfall blir ny mat Stadens matavfall blir ny mat är ett tvärvetenskapligt projekt om möjligheterna att använda restprodukter från biogasproduktion som gödsel.
Förhindrande av spridning av antibiotikaresistenta gener och antibiotika från enskilda avlopp till grundvatten Projektet STOP-ARG ska undersöka om det finns problem med föroreningar av antibiotika och bakterier med antibiotikaresistenta gener från enskilda avlopp .
SURVED – Skogsbränsleuttagets påverkan på markens närings- och surhetsstatus simulerad med HD-MINTEQ Nitratutlakning ska inkluderas i modellen HD-MINTEQ för att förbättra simuleringen av försurning- och övergödningspåverkan av skogsbränsleuttag.
Tidig upptäckt av organiska miljögifter i akvatiska ekosystem Varje år används cirka 300 miljoner ton konstgjorda (eller syntetiska) organiska ämnen vid tillverkning av industri- och konsumentprodukter. Stora mängder når sjöar, vattendrag och andra ytvatten, främst genom industriell verksamhet och genom avloppsvatten. Det här projektet syftar till att förbättra metoderna för att upptäcka organiska miljögifter.
TiRELeSS - Identifiering av jordar med låg bindningskapacitet för att minska fosforförluster Projektet ska ta fram en nationell riskkarta för jordar som riskerar hög utlakning av löst fosfor. Till skillnad från partikulärt bunden fosfor är den lösta fosforn alltid direkt tillgänglig för vattenlevande organismer.
Våtmarksrestaurering och dess effekt på brunifiering av ytvatten Detta projekt undersöker effekter av restaurering av tidigare dikade våtmarker och hur det påverkar den brunifiering av sjöar och vattendrag som ägt rum på många platser på norra halvklotet.
Växthusgasutsläpp från diken och dammar – påverkan från markanvändning (LEAF-PAD) LEAF-PAD syftar till att förstå hur små, anlagda dammar och diken bidrar till utsläpp av växthusgaser och kollagring på lokal till global skala.

Loading…

Genvägar för dig som...

...vill bli student

...är SLU-student

...vill bli doktorand

...vill söka jobb

...vill rapportera om naturen

...är verksam inom SLU:s sektorer

Utvalda ingångar

Statistik, art- och miljödata

SLU-biblioteket

Universitetsdjursjukhus

Akademikonferens

Centrumbildningar och samarbetsprojekt

SLU i Sverige

Alla SLU-orter - kartor m.m.

Lediga anställningar

Sociala medier

Följ oss på LinkedIn

Följ oss på Facebook

Bloggar vid SLU

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Uppsala och Umeå. SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. • Telefon: 018-67 10 00 • Org nr: 202100-2817 • Kontakta SLU • Om webbplatsen