Där ingen plog kan gå, där ska solpaneler stå

Tittar man på frågan ur ett större, samhällsekonomiskt perspektiv finns det fortfarande många ytor kvar att sätta solceller på innan det skulle behöva vara aktuellt att ta jordbruksmark i anspråk. Anders Larsson, universitetslektor vid Institutionen för landskapsarkitektur på SLU, är tydligt med sin inställning när det gäller hur vi bäst använder vår mark:

– Man kan ju inte producera mat på asfalt, men man kan sätta solpaneler på asfalt – så varför inte börja med det först? Vi har ju enorma ytor i Sverige med parkeringar, liksom vägar och hus där solceller kan placeras. I stället för att sätta upp solpaneler på jordbruksmark borde vi exempelvis ställa krav på att du inte får bygga ett nytt hus utan solpaneler, säger Anders Larsson.

Smartare användning av stadens ytor

Han menar att man borde kunna använda städernas ytor på ett smartare sätt som ger mer plats för bland annat lokal energiproduktion. Samtidigt ser han att det också finns vissa fördelar med att kombinera solcellsparker med jordbruk:

– Om man har solcellsparker på jordbruksmark i städernas ytterkanter kan man ju se det som att marken blir skyddad från exploatering för vägar och byggnader i kanske trettio år framåt. Så i en del fall kan det faktiskt finnas fördelar, säger Anders Larsson.

Han betonar också det finns en hel del energi som vi skulle kunna spara, och att det är något det skulle kunna vara mycket mer fokus på.

Kombinera produktion av solel och livsmedel

Sedan 2023 pågår ett projekt, Solbruk i Skåne, där forskare vid bland annat SLU tittar på hur solelsproduktion skulle kunna kombineras med odling (solsambruk). Det handlar både om vilka maskiner och grödor som passar bäst ur ett skånskt perspektiv, och att undersöka hur regelverk och stödsystem skulle behöva förändras för att el och jordbruksgrödor ska kunna produceras på samma mark.

– Vi vill även göra praktiska test och letar just nu efter någon lantbrukare som skulle vilja vara med i projektet. Det handlar om att vi vill undersöka hur grödorna och markförhållandena påverkas av solcellspanelerna och testa vilken design på solcellsanläggningen som fungerar bäst här, säger Daniel Nilsson som bland annat forskar om energisystem i jordbruket.

Bättre lönsamhet för den enskilda lantbrukaren?

I den rapport från projektet Solbruk i Skåne som kom i januari i år konstateras att det finns potential för ökad lönsamhet för de enskilda lantbrukarna när solceller kombineras med jordbruk. Daniel Nilsson pekar dock på att maskinerna kan behövas anpassas eftersom det blir alltför glesa rader med solceller med dagens upp till 36 meter breda maskiner.

– Vi har nyligen anställt en doktorand som ska titta på vilka maskinsystem som fungerar bäst i solsambruk. Det gäller att hitta en optimal lösning mellan odling och solpanelerna, säger han och nämner att det också är intressant att undersöka hur mikroklimatet under solcellspanelerna påverkar odlingen. Bland annat skulle skuggan under panelerna kunna vara en fördel i ett varmare och torrare klimat. 

Daniel Nilsson tar även upp möjligheten att ha bete vid solcellspanelerna. I den vägledning om anläggningar för solel på jordbruksmark som kom från Länsstyrelsen Skåne förra året framgår det dock att kombinationen solcellspaneler och betesmark i nuläget inte ses som solsambruk.

– Solsambruk kan också gynna den biologiska mångfalden, vilket är extra intressant i Skånes högintensiva jordbrukslandskap. Dessutom skulle solcellspanelerna kunna fungera som läskydd i till exempel äppel- eller vinodlingar, något som man jobbar mycket med i bland annat Tyskland, säger Daniel Nilsson. 

Väga olika samhällsintressen mot varandra

Att länsstyrelsen nu har svängt och ser positivt på lösningar som kombinerar jordbruksproduktion och solceller på samma mark beror bland annat på behovet av att skapa ett mer lokalt och mindre sårbart energisystem. Förhoppningen är att få till stånd mer förnybar elproduktion i Skåne, men utan att livsmedelsproduktionen påverkas.

– Elområde fyra är faktiskt det område i hela Europa som har lägst egen elproduktion i förhållande till konsumtionen. Samtidigt ska man inte glömma att Skånes lantbruk är bland Sveriges bästa. Det är ett dilemma som vi måste hantera, säger Daniel Nilsson.

Detta är något som även Anders Larsson instämmer i, och ger ett exempel:

– Jönköpings kommun har nyligen beslutat sig för att inte ta mer jordbruksmark i anspråk vid exploatering och hänvisar till ett gammalt ordspråk, där jag skulle vilja byta ut ”huset” mot ”solpaneler: ”Där ingen plog kan gå, där ingen lie kan slå, där ska solpaneler stå”.

Text: Nina Nordh