12 miljoner till unikt forskningsprojekt: kan flyttade träd rädda framtidens skogar?

Projektet leds av Per Ola Hedwall, docent i skogsekologi vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU, i samarbete med Uppsala universitet, Stockholm universitet, och Södertörns högskola.

– Klimatet förändras i rasande takt, och vi borde egentligen ha börjat anpassa våra ekosystem för länge sedan. Många växtarter hinner inte sprida sig i samma takt som klimatet förändras, säger Hedwall.

Att flytta trädarter norrut

Assisterad migration innebär att människor aktivt flyttar trädarter till platser där de förväntas klara sig bättre i framtidens klimat. Det kan handla om att förflytta svenska arter som redan finns i södra Sverige längre norrut, eller att introducera trädslag från Centraleuropa, till exempel tysklönn, valnöt, tyskoxel och silvergran.

– Vi vill pröva att etablera dessa arter redan nu, ofta under befintliga träd som kan skydda dem mot frost och andra klimatrelaterade risker, förklarar Per Ola Hedwall.

I projektet har forskarna valt ut åtta lövträd som alla bedöms vara ekologiskt viktiga, bidra med värdefulla ekosystemtjänster och samtidigt producera virke av hög kvalitet. De arter som ingår är skogslönn, bok, fågelbär, ek, lind, tysklönn, valnöt och tyskoxel.

Risker och möjligheter

Att flytta arter är inte riskfritt. De kan vara dåligt anpassade till dagens klimat, riskera att sprida sig alltför kraftigt eller föra med sig sjukdomar.

– Samtidigt kan vinsterna bli stora. Vi kan få mer motståndskraftiga skogar som fortsätter leverera ekosystemtjänster och minskar risken för de klimatrelaterade problem vi redan ser, som stormfällningar och skadeangrepp på granskog, säger Hedwall.

Det som gör projektet unikt är dess helhetsgrepp: det kommer att analysera inte bara de ekologiska effekterna av assisterad migration, utan också de juridiska ramarna samt de sociala uppfattningar och hinder som kan påverka om sådana strategier kan genomföras i praktiken.

Mot framtidens skogsskötsel

För Hedwall är projektet också en personlig drivkraft.

– I dag pratar man ofta om små klimatanpassningar på marginalen, men de förändringar vi ser framför oss är inte små. Vi behöver tänka större. Det här projektet är bara början, och vi kommer att behöva ännu mer forskning framöver, säger han.

Om projektet lyckas kan det förändra sättet vi ser på skogsskötsel i Sverige – från försiktiga justeringar till mer proaktiva och långsiktiga strategier för framtidens skogar.