Siffror och fakta om SLU

• Den anslagsfinansierade utbildningsvolymen vid SLU var 4 393 helårsstudenter (hst) år 2022. Det innebär en minskning med 44 hst i för­hållande till föregående år, men 177 fler i förhållande till 2020. Regeringens mål för perioden 2022–2024 är minst 12 600 hst.
• SLU registrerade 987 nya studenter på utbild­nings­program som börjar på grundnivå (exklusive sam­arbeten med andra svenska universitet). Det är en minskning jämfört med 2021, och återspeglar ett minskat söktryck nationellt.
• På program på avancerad nivå registrerades 408 nya studenter 2022 (inklusive samarbeten med andra svenska universitet). Antalet registrerade på avancerad nivå hade en topp på 525 nya studenter 2020, och har därefter gått tillbaka till samma nivå som 2019.
• Antalet studieavgiftsskyldiga studenter 2022 motsvarade totalt 141 helårsstudenter, vilket är en liten ökning jämfört med 2021.
• Under 2022 utfärdade SLU totalt 1 153 examina till 965 studenter, vilket är en ökning jämfört med 2021.
• Under 2022 har SLU genomfört en extern utredning av hippologprogrammets framtida utveckling.
• Hösten 2022 utökades antalet nybörjarplatser på djursjukskötarprogrammet från 100 till 115, och på veterinärprogrammet från 100 till 110 platser.
• Jämställdhet och mångfald bland studenter har fortsatt varit i fokus, bl.a. har en strategi för breddad rekrytering och breddat deltagande beslutats under året. En avsikts­förklaring har initierats av SLU och signerats av flera aktörer inom gröna sektorn. Deltagarna förbinder sig att aktivt och gemensamt arbeta för att förbättra och synliggöra arbetet mot diskriminering och trakasserier.
• Årets kapitalförändring: 8 mnkr.

• Under 2022 antog SLU 116 doktorander, vilket är något fler än närmast föregående år. Under de senaste fem åren har SLU antagit i genomsnitt 113 nya doktorander per år.
• Antalet aktiva doktorander har minskat kontinuerligt de senaste fem åren. Trenden är samma även nationellt. Under 2022 hade SLU 535 aktiva doktorander, jämfört med 561 personer under 2018. Omkring 43 procent av de aktiva doktoranderna är utländska.
• Doktorandanställning är den dominerande försörjnings­formen, 82 procent av doktoranderna är anställda som doktorand. Antalet med stipendie­försörjning (11 personer) har minskat kraftigt under den redovisade femårsperioden. Resterande andel har andra former av anställning hos SLU eller vid externa organisationer.
• Under 2022 beräknades antal examina till 79,5 och detta är relativt lågt i relation till antal antagna doktor­ander under perioden 2013-2017. Under denna period antog SLU i genomsnitt 96 nya doktorander per år. Pandemin har självklart haft en effekt på genomströmningen under perioden, men även till exempel föräldraledigheter kan spela roll.
• Kvinnor är i majoritet både vad gäller andel av nyantagna doktorander (59 procent) och aktiva doktor­ander (59 procent). Även bland dem som tagit ut doktors­examen var kvinnorna i majoritet (54 procent).
• Bland doktoranderna var 84 procent av kvinnorna och 78 procent av männen anställda som doktorander. Bland övriga försörjningsformer finns vissa skillnader mellan könen, men eftersom det rör sig om små grupper där ett flertal av individerna kan ha en kombination av försörjnings­former är det svårt att dra slutsatser av skillnaderna.

K=Kvinnor
M=Män

• SLU:s vetenskapliga publicering (artiklar och reviews) minskade med 10 procent mellan 2021 och 2022. Nationellt har antalet publicerade artiklar minskat med cirka 6 procent. Under 2022 publicerades drygt 2 200 artiklar/reviews. Andelen vetenskapliga artiklar som tillhör de 10 procent mest citerade inom sina respektive ämnesområden uppgår till drygt 16 procent.
• År 2022 utgjorde extern finansiering 55 procent av de totala intäkterna till forskning och forskar­utbildning. Jämfört med 2021 har den externa finansieringen ökat med 116 mnkr (9 procent). Detta innebär också, beroende på finansiär, att en ökande andel av bas­anslagen används för medfinansiering; via institution, fakultet eller centrala medel.
• Den externa finansieringen kommer till största delen från forskningsråd och vetenskapliga stiftelser. Formas stod för drygt en fjärdedel av externfinansieringen.
• Intresset för att delta i EU:s ramprogram ligger fortsatt på en hög nivå. Under 2022 har 116 ansökningar med SLU-deltagande skickats in till EU:s ramprogram Horisont Europa. Av dessa är 24 koordinerade av SLU.
• Ett flertal forskargrupper och enskilda forskare vid SLU har framgångsrikt konkurrerat om prestigefyllda bidrag och utmärkelser under året.
• Årets kapitalförändring (forskning och forskarutbildning): 66 mnkr.

• Den långsiktiga ekonomiska trenden visar framför allt en ökning av den externa finansieringen, vilket speglar att SLU är en efterfrågad utförare av miljöanalys.
• Med Naturvårdsverket har ingåtts förnyad överens­kommelse om gemensamt arbete med Sveriges klimat­rapportering fram till 2032 och via SMHI har överens­kommits med Naturvårdsverket och Havs- och vatten­myndigheten att SLU inom ramen för myndighets­samverkan medverkar i Svenska miljöemissionsdata, Smed, under perioden 2023–2030.
• SLU:s miljöanalys har uppmärksammat 25 år som verksamhetsområde och Svenska Artprojektet 20 år.
• SLU använder en del av anslaget till miljöanalys för att stimulera miljöanalysens utveckling. Ett resultat av det är SLU:s miljödatakatalog som lanserats under året. Den innehåller information om de data från SLU:s miljö­analys som är öppet tillgängliga.
• Årets kapitalförändring: 0 mnkr.

• De fyra framtidsplattformarna SLU Future Food, SLU Future Forest, SLU Future One Health och SLU Urban Futures är fortsatt viktiga samverkansytor med aktörer utanför akademin.
• Under 2022 har en samverkansöverenskommelse tecknats med Umeå kommun, och de pågående sam­verkans­arbeten som SLU har med Uppsala och Lomma kommun, Region Uppsala, Region Västerbotten, Västra Götalandsregionen och Region Skåne har fortsatt med respektive part.
• SLU medverkar i Sidas bilaterala program för ökad nation­­ell forskningskapacitet i Bolivia, Etiopien, Kam­bodja, Moçambique, Rwanda, Tanzania och Uganda. Inom programmen bedrivs forskarutbildning med stöd av SLU.
• Under läsåret 2021–2022 genomförde SLU för andra gången SLU Youth Institute i samarbete med World Food Prize Foundation. Syftet är att skapa intresse hos ung­domar i Sverige för de globala utmaningarna med fokus på livsmedelstrygghet.
• SLU Holdings innovationsstöd har haft en positiv utveck­ling under året. Nyinvesteringar har gjorts i fem bolag.

• SLU:s personalvolym har under perioden 2018–2022 ökat med 201 årsarbetare (7 procent). Jämfört med 2021 har antalet årsarbetare minskat med 11 till 3 193. Ökningen i antal årsarbetare sedan 2018 utgörs av 174 kvinnor och 26 män. Medelantalet anställda uppgick till 4 034 personer.
• Antalet årsarbetare i den forskande och undervisande personalen är i princip oförändrat jämfört med 2021.
• Antalet professorer har minskat med 25 helårs­arbetare under 2018–2022, vilket motsvarar 12 procent. Minsk­ningen beror främst på att rättigheten att befordras till professor togs bort 2013.
• Av SLU:s 3 193 årsarbetare 2022 utgjordes 55 procent av kvinnor och 45 procent av män.
• Bland den forskande och undervisande personalen har könsfördelningen blivit jämnare över tid; 2022 var könsfördelningen inom dessa kategorier 50/50.
• Bland professorer var könsfördelningen 33 procent kvinnor och 67 procent män. SLU har anställt 8 professorer under 2022 och av dessa är 4 kvinnor.
• Den genomsnittliga sjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående år. Det är fortsatt relativt stor skillnad i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män.

* Administrativ och teknisk personal innefattar även verksamma inom utbildning, forskning och miljöanalys. Av totalt 1 324 årsarbetare i dessa kategorier 2022 var 451 årsarbetare verksamma inom utbildning, forskning och miljöanalys.

• SLU redovisar ett överskott på 74 mnkr för 2022, den balanserade kapitalförändringen uppgår till 625 mnkr, vilket ger ett utgående kapital på 699 mnkr.
• Universitetet har fortsatt en stark ekonomi och ett utgående kapital på 699 mnkr. Det är främst inom forskningen där 587 mnkr eller 88 procent av det utgående kapitalet ligger. Därtill har SLU oförbrukade bidrag på 1 405 mnkr.
• Driftkostnaderna har ökat med 20 procent jämfört med 2021. Ökningen består främst av kostnader för resor, konferenser och konsulter. Detta kan delvis förklaras av att aktivitetsnivå ökat efter pandemin. Den ökande inflationen har ännu inte påverkat driftskostnaderna fullt ut då inflationsökningen främst skett under hösten 2022.
• Universitetet har en ökande externfinansiering de senaste åren och bidrags­inbetalningarna har ökat med 67 mnkr mellan 2021 och 2022. Av SLU:s externa finansiärer är Formas den klart största finansiären. Inbetalningarna från Formas har ökat med 30 mnkr mellan 2021 och 2022.
• Den sista delen i försäljningen av fastigheten Ultuna 2:1 har genomförts under 2022 vilket påverkat avgifts­intäkterna med 30 mnkr.
• SLU har svårt att finansiera större infrastruktur­anläggningar. I det utgående balanserade överskottet på 699 mnkr finns underskott på -152 mnkr avseende två infrastrukturanläggningar, universitetsdjursjukhuset och SLU:s fastighetsförvaltning.

Resultaträkning