Frambenshälta - hur påverkas kons rörelsemönster?
Klöv- och benlidanden orsakar ofta hälta. Det är en av de vanligaste orsakerna till för tidig utslagning av mjölkkor, vilket påverkar både djurvälfärd och ekonomi negativt. Nu kommer nya forskningsresultat från SLU om frambenshälta hos kor.
Det kan vara svårt att upptäcka hälta i tidigt stadium, vilket gör att åtgärder ibland inte sätts in förrän problemen blivit allvarliga.
Den senaste tidens snabba utveckling inom datorseende har medfört nya möjligheter att kontinuerligt övervaka olika hälsoparametrar, däribland rörelsemönstret, hos mjölkkor i lösdrift. För att ett sådant system effektivt ska kunna se tecken på hälta behöver vi dock förse det med gedigna biologiska kunskaper om vilka rörelsemönster som är förväntade vid olika typer av hälta.
Hälta hos kor orsakas oftast av olika klövsjukdomar och det vanligaste är att bakklövarna drabbas. Därför har man aldrig tidigare objektivt studerat förändringar i rörelsemönstret hos frambenshalta kor, trots att frambenshälta enligt klinisk erfarenhet, samt tidigare studier på andra djurslag, ger ett annat rörelsemönster än bakbenshälta. Med detta som bakgrund har forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet utfört en studie vid Lövsta lantbruksforskning. Tolv unga, friska kor utrustades med ett antal så kallade tröghetssensorer, som kan registrera acceleration och rotation hos olika kroppsdelar vid rörelse. Sensorerna är små och lätta och stör inte det normala rörelsemönstret. Varje kos rörelsemönster i skritt mättes under en kort stund före och efter att en mild, fullt reversibel hälta inducerats på ett av frambenen. Totalt 31 olika rörelseparametrar togs fram och statistiska jämförelser gjordes mellan de mätningar som utförts före och efter induktionen av hälta för att se hur parametrarna förändrats.
Studien visade, precis som misstänkt, att frambenshälta till stor del verkar ge andra typer av förändringar i rörelsemönstret än bakbenshälta. Bland annat såg forskarna att frambenshälta gjorde skritten mer ”passgångs-liknande” samt att ryggens rörelse inte förändrades lika tydligt som vid bakbenshälta. Denna kunskap kan bidra till att utveckla sofistikerade, automatiska videoövervakningssystem. Den kan också användas som stöd för att utveckla människors förmåga att visuellt bedöma hältor.
Studien finansierades av FORMAS.
Länk till artikeln
Referens
Leclercq A, Ask K, Mellbin Y, Byström A, Söderlind M, Telezhenko E, Bergsten C, Haubro Andersen P, Rhodin M, Hernlund E. 2025. Kinematic changes in dairy cows with induced, unilateral forelimb lameness during straight line walk. Animal 101482.
Kontakt
-
Person