Regional miljöövervakning av småbiotoper, gräsmarker och våtmarker (Remiil)

För att samla in data, inventerar vi landskapet med hjälp av flygbilder och fältbesök. I fält registrerar vi även växtarter.

Regional miljöövervakning i landskapsrutor (Remiil) startade 2009.  Resultaten från övervakningen kan bidra till att följa upp de regionala miljömålen för Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.  Övervakningsprogrammet leds av länsstyrelsen i Örebro och flera andra länsstyrelser deltar. SLU, genomför övervakningen samt sammanställer och bearbetar resultaten.

Småbiotoper i åkerlandskapet

Småbiotoper är viktiga livsmiljöer och spridningskorridorer för många arter. Vi följer småbiotopernas antal, kvalitet och mångfald samt var i landskapet de ligger.

Aktuella småbiotoper är:

• Åkerholmar    
• Småvatten/märgelgravar      
• Diken      
• Vegetationsremsor    
• Markvägar/brukningsvägar    
• Blommande och bärande träd och buskar
• Stensubstrat/stenmurar/gropvallar      
• Artrika ängsfragment
• Allérader och alléträd
• Skyddsvärda träd

Först avgränsas åkermarken i landskapsrutorna genom flygbildstolkning och därefter gör vi en totalkartering av småbiotoperna längs åkerkanter och i åkermarken. För varje typ av småbiotop noterar inventerarna läge, solexponering, igenväxning, trädarter med mera.

Gräsmarker

För att veta om vi når uppsatta miljömål om biologisk mångfald i och utanför odlingslandskapet, behöver vi tar reda på hur arealer och kvalitéer för gräsmarker utvecklas över tiden. Vi vill också veta hur gräsmarkerna ligger i landskapet och om det finns spridningsmöjligheter för växt- och djurarter.

Redan från starten 2009 valde vi att, förutom de allra finaste ängs- och betesmarkerna, även inkludera andra gräsmarker i jordbrukslandskapet. Sedan 2011 har vi arbetet med att ta fram förslag till hur man ska kunna utvidga övervakningen till att omfatta ännu fler gräsmarkstyper. Dessa marker kan vara viktiga som livsmiljöer för många arter och för att binda samman landskapets värdekärnor.

Aktuella gräsmarkstyper:

• Brukad åkermark (Avgränsas i flygbildstolkningen. Endast kontrollbesök i fält.)
• Åkermark och tidigare åkermark som är obrukad eller har permanent bete/slåtter
• Betesmark/äng
• Strandäng och våtäng
• Åkerkanter
• Jordbruksområde (gårds- och åkermarksnära anlagd mark)
• Extensivt skött gräsklädd mark (t.ex. större åkerholmar, ruderatmark)
• Våtmarker

För att kunna se om vi når uppsatta miljömål för våtmarker behöver vi veta hur arealer av olika våtmarkstyper och kvalitéer för biologisk mångfald utvecklas över tiden. Vi vill också veta i hur hög grad våtmarkerna utsätts och påverkas av olika typer av ingrepp.

Under den förra programperioden 2009-2014 ingick endast våtmarker med torvbildande vegetation och/eller annan torvmark med mer än 30 cm torvdjup. Från och med 2015 ingår även andra icke-torvbildande våtmarker – inte minst för att fånga upp de mer eller mindre fuktiga-blöta gräsmarksmiljöer som finns i landskapet, främst runt stränder. I och med att dessa nu ingår så blir det inte någon ”lucka” mellan våtmarks- och gräsmarksövervakningen.

Flygbildstolkning ger information om utbredning av våtmarkstyper, träd- och busktäckning samt olika typer av ingrepp i våtmarkerna. Genom att även tolka äldre flygbilder kommer vi att kunna visa på utvecklingen från 1980-talet och fram till idag.