Ett samiskt kulturlandskap – kulturhistorisk forskning i Vattme

Samtidigt som skogen i Vattme är en av Sveriges mest värdefulla naturskogar så är den också ett mångtusenårigt samiskt kulturlandskap. Skogen är full av spår efter samiskt landskapsutnyttjande som ackumulerats under mycket lång tid. Området består av samiska lappskatteland där olika familjer har betalat skatt till den svenska staten för rättigheten att använda ett visst område. Inom Vattme finns härdar (karakteristiska samiska eldstäder), gamla träd med spår efter barktäkter (där man skördat tallens innerbark som föda) och bläckor med inristningar. Det finns också lavstubbar (fällda träd för att ge renar hänglavar), kåtaplatser med björkskog, fiskeflottar i tjärnar och sjöar, jaktstigar markerade i blockfälten och skördeområden för Båssko (kvanne). Det finns också mycket gamla renstängsel som byggts av döda träd och som löper kilometervis genom området. Det finns också träd med inristningar som sannolikt haft en magisk eller religiös betydelse. En del av alla dessa spår som de karakteristiska barktäkterna är lätta att se och tolka medan andra som till exempel de hemilghetsfulla trädristningarna är mer diskreta och svårtolkade.  

Även om det kanske kan låta motsägelsefullt att en ekologiskt värdefull naturskog också är ett kulturlandskap så är det inte så konstigt egentligen. Här har samer levt och utnyttjat olika naturresurser under mycket lång tid. Antalet personer som levt inom Vattme har varit få och avtrycket av deras landskapsutnyttjande har varit begränsat. Den långa tid man levt i området betyder ändå att spår successivt ackumulerats i skogen. Men eftersom man utnyttjat naturresurser men aldrig exploaterat eller överexploaterat dem så är naturskogens speciella särdrag kvar idag.  

Här kan du läsa om

Lappskattelanden och de samiska bosättningarna i Vattme (på engelska och svenska)

Liedgren, L, Östlund, L & Josefsson, T (2009) Samisk byggnadskultur: timrade kåtor och exemplet Bläckajaur. Arkeologi i Norr 11:115-143. https://res.slu.se/id/publ/27113

Josefsson, T., Bergman, I., Östlund, L. (2010). Quantifying Sami Settlement and Movement Patterns in Northern Sweden 1700–1900. Arctic, 63(2), 141–154. http://www.jstor.org/stable/27821959

Östlund, L., Liedgren, L., & Josefsson, T. (2013). Surviving the Winter in Northern Forests: An Experimental Study of Fuelwood Consumption and Living Space in a Sami Tent Hut. Arctic, Antarctic, and Alpine Research, 45(3), 372–382. https://doi.org/10.1657/1938-4246-45.3.372

Samiska barktäkter inom Vattme (på engelska och svenska)

Rautio, A-M., Josefsson, T, Östlund, L (2014) Sami Mobility Patterns and Resource Utilization: Harvesting Inner-Bark in northern Sweden. Human Ecology, 42  (1):137-147

Josefsson, T., Gunnarson, B., Liedgren, L.G., Bergman, I. & Östlund, L. (2010) Historical human influence on forest composition and structure in boreal Fennoscandia. Canadian Journal of Forest Research. 40(5): 872-884. https://doi.org/10.1139/X10-033

Rautio, Anna-Maria (2014) People-plant interrelationships. Diss. (sammanfattning/summary) Umeå : Sveriges lantbruksuniv., Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 1652-6880. https://res.slu.se/id/publ/61767

Barktäkter och kulturspår i träd i norra Skandinavien och i Nordamerika (på svenska och engelska)

Östlund, L, Bergman, I. & Zackrisson. O. (2007) Träd som föda – samiskt skogsutnyttjande och kulturspår i träd under 3000 år. Forskning & Framsteg 5:52-55. https://res.slu.se/id/publ/17193

Östlund, L., Ahlberg, L., Zackrisson, O., Bergman, I., & Arno, S. (2009). Bark-peeling, Food Stress and Tree Spirits – the Use of Pine Inner Bark for Food in Scandinavia and North America. Journal of Ethnobiology, 29(1), 94–112. https://doi.org/10.2993/0278-0771-29.1.94 

Östlund L, Bergman I, Zackrisson O. Trees for food – a 3000 year record of subarctic plant use. Antiquity. 2004;78(300):278-286. https://doi.org/10.1017/S0003598X00112943  

Bergman, I., Östlund, L., & Zackrisson, O. (2004). The Use of Plants as Regular Food in Ancient Subarctic Economies: A Case Study Based on Sami Use of Scots Pine Innerbark. Arctic Anthropology, 41(1), 1–13. http://www.jstor.org/stable/40316604

Östlund, L., Ericsson, T. S., Zackrisson, O., & Andersson, R. (2003). Traces of Past Sami Forest Use: An Ecological Study of Culturally Modified Trees and Earlier Land Use Within a Boreal Forest Reserve. Scandinavian Journal of Forest Research, 18(1), 78–89. https://doi.org/10.1080/0891060310002363

Östlund, L., Zackrisson, O., & Hörnberg, G. (2002). Trees on the Border between Nature and Culture: Culturally Modified Trees in Boreal Sweden. Environmental History, 7(1), 48–68. https://doi.org/10.2307/3985452

Rautio, A-M., Norstedt, G. and Östlund, L. (2013) Nutritional content of Scots pine inner bark in northern Fennoscandia: analyzing its role in the traditional Sami diet. Economic botany. 67(4). https://doi.org/10.1007/s12231-013-9254-3

Lavstubbar inom Vattme (på engelska)

Berg, A., Josefsson, T., & Östlund, L. (2011). Cutting of lichen trees: a survival strategy used before the 20th century in northern Sweden. Vegetation History and Archaeobotany, 20(2), 125–133. https://doi.org/10.1007/s00334-010-0275-x 

Renstängslen i Vattme (på engelska) 

Norstedt, G., Rautio, A.-M., & Östlund, L. (2017). Fencing the forest: early use of barrier fences in Sami reindeer husbandry. Rangifer, 37(1), 69–92. https://doi.org/10.7557/2.37.1.4222 

Det samiska bruket av kvanne (på engelska)  

Rautio, A.-M., Linkowski, W. A., & Östlund, L. (2016). “They Followed the Power of the Plant”: Historical Sami Harvest and Traditional Ecological Knowledge (Tek) of Angelica archangelica in Northern Fennoscandia. Journal of Ethnobiology, 36(3), 617–636. https://doi.org/10.2993/0278-0771-36.3.617

Den samiska förkristna religionen och hur träd har spelat en viktig roll (på engelska)  

Bergman, I., & Östlund, L. (2022). A Sacred Tree in the Boreal forest: A Narrative About a Sámi Shaman, her Tree, and the Forest Landscape. Human Ecology : An Interdisciplinary Journal, 50(6), 1023–1033. https://doi.org/10.1007/s10745-022-00365-x

Bergman, I., Östlund, L., Zackrisson, O. & Liedgren, L. (2008) Värro mourra – the landscape significance of Sami sacred wooden objects and sacrificial altars. Journal of Ethnohistory, 55 (1)1-28. https://doi.org/10.1215/00141801-2007-044