Om NILS
Nationella inventeringar med syfte att samla, analysera och presentera data om svensk natur. I inventeringarna ingår vanliga såväl som ovanligare naturtyper.
Syftet med inventeringarna
Inventeringarnas syfte är att samla, analysera och presentera data om hur landskap och natur i Sverige ser ut och förändras över tid. Inventeringarna fokuserar på havsstränder, kalfjäll, gräsmarker och äldre lövskogar. En viktig del av användningen av data är vårt bidrag till rapporteringen av arealer och kvalitet för naturtyper som är utpekade i Annex 1 av EU:s Habitatdirektiv och som rapporteras till EU vart sjätte år. Våra data används även för att följa upp de svenska Miljökvalitetsmålen och som underlag för nationella marktäckedata.
Vi som arbetar med NILS
NILS drivs av avdelningen för landskapsanalys vid institutionen för skoglig resurshushållning, SLU. Vi består av ca. 15 - 18 tillsvidareanställda med specialistkunskap inom stickprovsdesign, fältinventering, flygbildsinventering, fjärranalys, statistisk analys och datasystem för miljöövervakningsprogram. Utöver det har vi 20 – 30 säsongsanställda fältinventerare, från hela Sverige, varje år. Vid har en nära koppling till forskning och samarbetar med bla med Riksskogstaxeringen. NILS är en del av SLU:s verksamhetsområde miljöanalys och inventeringar inom NILS ingår där i program Jordbrukslandskap och Biologisk mångfald.
Uppdragsgivare
Våra uppdrag kommer från Naturvårdsverket och Jordbruksverket.
Våra inventeringar
Nationella inventeringar av landskapet i Sverige – NILS är ett nationellt miljöövervakningsprogram under vilket ett flertal inventeringar samlas. Alla delar av inventeringarna är integrerade inom NILS med samarbeten inom administration, analys, dataflöden, flygbildsinventering, fältpersonal och utbildningar. Det ger synergieffekter och minskar kostnaderna för varje enskild inventering.
Stickprovsdesign
De olika inventeringarna inom NILS har lite olika design.
Fjärils och humleinventeringen utgår från 700 ängs- och betesmarker fördelade över hela landet. Varje år fältinventeras ungefär en femtedel av dessa. Urvalet av ängs- och betesmarker som inventeras grundar sig på ängs- och betesmarksinventeringen som Jordbruksverket genomförde 2002-2004. Ängs- och betesmarksobjekten från denna inventering finns samlade i databasen TUVA. Ett stickprov av dessa objekt har slumpats ut inom de 5x5 km-rutor som även använts av Basinventeringen.
Basinventeringen 2003-2020 stickprov består av 639 rutor om 5x5 km vardera fördelade över alla landmiljöer i Sverige; skog, jordbruksmark, fjäll, myrmarker, stränder och tätorter. Rutorna är systematiskt, men inte jämnt, fördelade över hela landet. Basinventeringen visade sig med tiden behöva utvecklas mot att även kunna inventera mer ovanliga naturtyper och en Basinventering blev flera mer riktade inventeringar.
Inom samma ramverk utvecklades därför en gemensam stickprovsdesign för NILS inventeringar av fjäll, gräsmarker, havsstränder och lövskogar för att kunna inventera vanliga och ovanligare naturtyper bättre. Den gemensamma designen är sedan modifierad för de olika inventeringarna.
Mer detaljerad beskrivning av de olika inventeringarnas stickprovsdesign finns under respektive inventerings designavsnitt.
Bakgrund
När vi levererar data från våra inventeringar vill vi att kvaliteten på data ska vara hög, att det statistiska underlaget för datainsamling ska vara robust och att de resultat vi presenterar uppfyller de krav som efterfrågas, t.ex. vad gäller skattningars precision. Utmaningen att kunna nå de målen både för vanliga och ovanligare naturtyper inom samma ramverk föranledde arbetet med att utveckla en ny stickprovsdesign.
De grundläggande principerna för den gemensamma stickprovsdesignen beskrivs här. Hur stickprovsdesignen sedan är modifierad för de olika inventeringarna beskrivs under respektive inventering.
Behov av en modern stickprovsdesign
En stor nytta med miljöövervakning är när den kan bidra med långa tidsserier som säger något om hur ett fenomen förändrats över tid. Samtidigt finns många svårigheter med det: Vilka fenomen vi är intresserade av att följa ändras över tid, var de finns förändras över tid (så vi kan inte enbart följa platser där de finns nu), och teknologiska framsteg förändrar förutsättningarna för övervakningen. För att ge våra nya inventeringar bästa möjliga förutsättningar att bidra med långa tidsserier framöver vill vi göra dem så flexibla att de går att anpassa när förutsättningar för och behov av dem ändras. Där kommer vår nya stickprovsdesign in.
Generellt ramverk som kan anpassas efter hur ovanlig en naturtyp är
Stickprovsdesignens flexibilitet behövs redan idag eftersom våra inventeringar ska kunna leverera data på såväl vanliga som relativt ovanliga naturtyper. För att vi ska kunna rapportera resultat även regionalt, t.ex. för kontinental region till EU:s Artikel 17-rapportering, så kan samma system användas för att regionalt kunna använda tätare stickprov vid behov.
NILS fjäll-, gräsmark-, havsstrand- och lövskogsinventeringar följer alla samma grundläggande principer för stickprovsdesign. I ett första steg väljs ett stickprov av trakter och i ett andra steg väljs provytor/linjekorsningspunkter för fältbesök baserat på fjärranalys. Utöver en design med två steg inbegriper stickprovsdesignen även ett antal andra statistiska metoder som tillsammans skapar en mer flexibel, långsiktig och hållbar inventeringsmetodik. De flesta av metoderna har använts tidigare i olika inventeringar, här kombinerar vi dem inom samma design.
Styrkan i designen
Två steg där fjärranalys används som grund för urval av ytor att besöka i fält ökar inventeringens kostnadseffektivitet. Ytor som garanterat saknar eftersökta fenomen identifieras med hjälp av fjärranalys och behöver inte fältinventeras. Det gör att vi kan använda täta stickprov för att inventera ovanliga naturtyper. Det gör också att vi kontinuerligt kan fortsätta att utveckla och förbättra vår inventering när nya underlag och metoder för fjärranalys utvecklas, utan att det påverkar vår inventering negativt eftersom det ingår som en del i vår stickprovsdesign.
- Balanserat urval av gör att stickprovet blir mer representativt.
- Koordinerat urval av trakter ökar inventeringarnas livslängd.
- Hierarkisk design där glesa stickprov är delmängder av tätare stickprov. Den hierarkiska designen ger en flexibilitet och skalbarhet vilket gör det möjligt att enkelt välja eller kombinera stickprovstätheter utifrån behov och budget.
Figur 1. En schematisk figur över de steg som ingår i stickprovsdesignen och hur de används inom gräsmarksinventeringen. I det första steget väljs trakter (A) slumpmässigt ur urvalsramen, med hjälp av ett koordinerat balanserat urval. Provytorna inom trakterna klassas genom fjärranalys, i gräsmarksinventeringen är det en flygbildsinventering (B). Klasserna från fjärranalysen kombineras därefter till urvalsklasser. I det andra steget görs ett slumpmässigt koordinerat urval av provytor (C) för fältbesök. Även för havsstrand- och lövskogsinventeringarna så består fjärranalyssteget framförallt av flygbildsinventeringen. I fjällinventeringen så används istället bl.a. satellitdata i modeller för att klassa provytor.
Fältinventering
Fältinventeringen ser lite olika ut för de olika inventeringarna och beskrivs mer i detalj under respektive inventerings fältinventeringsavsnitt. Gemensamt är att det är ett urval av trakter/rutor där fältinventeringen genomförs antingen som i basinventeringen i 1x1 km rutor centrerade i den utvalda rutan eller som i Figur 1 ovan genom först slumpmässigt val av trakter och därefter urval av provytor i dessa trakter.