Kartläggning av forskare
Vårt nätverk om ca 350 forskare består av doktorander, postdoktorer, juniora och seniora forskare och professorer som på olika sätt bedriver forskning inom landsbygdsutveckling eller regional utveckling. Det är forskarna själva som söker sig till vårt nätverk, genom att dem identifierar sitt forskningsfält och forskningsintresse inom ramen för dessa två huvudfält. Oavsett om du är forskare och önskar komma i kontakt med forskarkollegor, eller om du är yrkesverksam och önskar få kontakt med en forskare inom ett specifikt ämne - så hjälper vi dig.
Sammanställning av kartläggningen från 2022
Syftet med kartläggningen
Kartläggningen utgöra underlag för vårt fortsatta arbete med att stärka forskningen kring Sveriges landsbygder genom att förbättra och öka samordningen och samverkan mellan de aktörer som bedriver forskning inom landsbygds- och regional utveckling i Sverige. Vi kartlägger också forskarnas syn på vad som är de största utmaningarna för forskningsfälten och vilka insatser vi bör prioritera att genomföra.
Den geografiska spridningen
Våra forskare finns på alla akademiska positioner, från doktorand till professor. Drygt tio procent av de svarande är doktorander och postdoktorer vilket indikerar att viss återväxt sker inom fältet. Forskarna är verksamma vid 24 olika lärosäten eller forskningsorganisationer, och störst koncentration av forskare finns vid SLU och Umeå universitet. Forskarna är verksamma inom samhällsvetenskapen och forskar inom en stor bredd av ämnen.
Finansiering av forskningen
De flesta forskarna anger det statliga forskningsrådet Formas som sin huvudfinansiär. Formas är ett forskningsråd med inriktning mot miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Övriga statliga forskningsråd som har finansierat forskningen inom fältet är Vetenskapsrådet, Vinnova, Forte, och Mistra. Även statliga myndigheter, regioner och kommuner är betydelsefulla finansiärer för forskningen om landsbygder och regioner.
Samarbeten och samverkan
Vanligast är att forskarna samarbetar med kollegor inom det egna ämnet och på det egna lärosätet. Men ungefär häften av forskarna samarbetar med forskarkollegor vid andra lärosäten, både inom samma ämne men även inom andra ämnen. Forskarna samverkar med aktörer utanför akademin genom forskningsprojekt. Aktörer utanför akademin är ofta knuta till forskningen genom referensgrupper.
Spridning av forskning och kunskaper
Det vanligaste sättet för forskare att jobba med forskningskommunikation för att nå ut med sin forskning till aktörer utanför akademin är genom att hålla forskningspresentationer eller föredrag. Flera forskare försöker nå sin målgrupp genom att skriva populärvetenskapliga texter. Endast ett fåtal av forskarna anger att de arbetar med övriga typer av kanaler så som bloggar, sociala medier eller debattartiklar.
Utmaningar och efterfrågade insatser
Den stora utmaningen i forskarnas arbete är finansiering och resurser, och då i synnerhet långsiktig finansiering. Forskare lyfter också svårigheter att få till medverkan av informanter och deltagare i forskningen, samt att den urbana normen inom akademin är ett problem. Forskare önskar fler forum för de som är intresserade av landsbygds- och regionalforskning att mötas, samt forskningsfinansiering.