Landsbygdspolitiska temaområden
I materialet från smedjorna framträdde två sorters teman. Den första sorten är genomgående områden som återkom genom hela tematiken. Dessa teman var överlappande och bestod av frågor om demografi, migration och integration. Beredskap, hållbarhet och klimatförändringar samt den svenska landsbygdspolitikens relation till övriga politikområden såväl som en internationell kontext.
Hållbarhet och klimatförändringar ofta beskrivet genom den konfliktfyllda termen “grön omställning” förväntas öka trycket på landsbygdernas markanvändning, förändra arbetsmarknaden och potentiellt påverka miljöer och ekosystem genom bevarandeprojekt och kolsänkor.
Utöver dessa genomgående teman identifierade vi 10 stycken teman som framträdde i de diskussioner som förts under smedjorna. Vi konstruerade dessa teman genom att fånga upp återkommande resonemang kring ett särskilt ämne, snarare än att sortera temana sektorsvis (det vill säga, ett tema för civilsamhällesfrågor, ett för kommunala utmaningar, och så vidare). Även i den här tematiken fanns det tydliga tankebanor som knöt samman idéer och utmaningar, men vår målsättning var att göra avgränsningar så att de går att behandla i sammanhållna diskussioner.
De tio landsbygdspolitiska temaområdena
Tema 1: Landsbygdsutvecking: frågor om utveckling, perspektiv och politikområde
Smedjan ägde rum 21 oktober kl. 10:30-12:00
Det här temat handlade i grunden om vad utveckling innebär, vad som omfattas av en utvecklingspolitik och vem som bär ansvaret för dess genomförande. Centralt för temat har varit antagandet att utveckling är tätt sammanlänkat med ekonomisk tillväxt, även om detta också problematiseras i diskussionen. För att kontrastera tillväxtparadigmet lyftes frågor om kultur, klimat, hållbarhet och livsvillkor som betydelsefulla aspekter av en utvecklingspolitik, inte minst i relation till landsbygderna. Deltagarna menade exempelvis att landsbygderna ibland lämnas utanför diskussionen om hur lösningar i omställningsarbetet ska se ut. Man pekade också på en rådande norm där utvecklingspolitiken främst handlar om tillväxt riskerar bidra till att andra aspekter och värden på landsbygder, såsom livskvalitet och folkhälsa, hamnar i skymundan. Vidare diskuterades det hur tankar om grön omställning ofta ser förbi de redan existerande lösningarna som finns på landsbygder och som skulle kunna skalas upp/integreras på nya sätt som klimatlösningar i större skala. Det kan till exempel handla om metoder för hållbara lantbruk, biogasproduktion, agroekologiska metoder, cirkulära ekonomier, lokala livsmedelsinitiativ, lokala projekt för att restaurera viktiga naturområden.
Tema 2: Territoriella olikheter och regelverksanpassning
Smedjan ägde rum 21 oktober kl. 10:30-12:00
Näringsliv och civilsamhälle efterfrågar en generell förenkling av tillsyns- och tillståndsprocesser för företag och föreningar i landsbygder. Vissa deltagare under tankesmedjorna menade att förutsättningar och tillämpning av regelverk behöver standardiseras för att se likadana ut i alla kommuner och regioner, men desto fler deltagare diskuterade att det behövs territoriella anpassningar för att uppnå likvärdiga förutsättningar för företagande och civilsamhällesorganisationer i landsbygder. Finansiella strukturer och tillämpning av regelverk behöver anpassas för att möta förutsättningarna hos mindre företag och föreningar. Man diskuterade också att det behövs andra typer av regelverksanpassningar eftersom regelverk och samhällsplanering ofta upplevs utformade med städer som norm. Det handlar till exempel om strandskydd och bostadsbyggande, där man önskade mer flexibilitet och lokal kontroll för att möta landsbygdernas behov och skapa bättre förutsättningar för landsbygdsutveckling. Här ansåg man att regelverk och samhällsplanering är utformade med städer som norm, vilket hämmar landsbygdernas utveckling.
Tema 3: Projektifiering, finansiering och långsiktighet
Smedjan ägde rum 21 oktober kl. 15:30-17:00
Kommuner och civilsamhälle upplever en ökad projektifiering där de är beroende av projektmedel för att driva sina verksamheter. De uppfattar att de då tappar fokus på sina kärnverksamheter, eftersom finansiärerna av projekten efterfrågar nytänkande och innovation snarare än att finansiera existerande verksamhet. Detta skapar instabila system och kortsiktiga lösningar och under tankesmedjorna efterfrågas mer långsiktighet och stabilare kapitalinflöde. Deltagarna upplever också mer styrning kopplat till projektmedel och mer konkreta förväntningar på vad man vill ska göras. Detta försvårar för föreningar att söka pengar för sina kärnverksamheter som de vill arbeta med på sina respektive platser. I samband med den ökade projektifieringen och jakten på finansiering har det också uppstått en konkurrenssituation där större och ibland offentliga aktörer gör anspråk på samma medel som civilsamhället. För civilsamhällets organisationer ses detta som en ojämlikhet i systemet när man måste konkurrera med aktörer som har bättre förutsättningar för att skriva ansökningar (till exempel avlönad personal). Men också mellan de offentliga aktörerna upplever man en konkurrenssituation om projektmedel, där större kommuner och regioner har större möjligheter att lägga tid på projektansökningar.
Tema 4: Samverkan, styrning och ansvarsfördelning
Smedjan ägde rum 21 oktober kl. 15:30-17:00
Relationen mellan ansvar, frihet och detaljstyrning återkommer ofta i diskussionerna. Här finns ett överlapp till diskussionerna om vem som bär ansvaret för att implementera landsbygdspolitiken och vilket utrymme det finns för att tolka och anpassa målsättningar efter lokala behov och möjligheter. Inom samma samtal lyfte man även frågor om samverkan mellan aktörer, som både behöver stärkas upp, samtidigt som roller och ansvar hålls tydliga. Representanter från myndigheter efterfrågade under tankesmedjorna tydligare uppdrag och klargörande i ansvarsfördelning, både mellan olika myndigheter och olika nivåer. Många beskrev att landsbygdsutveckling inte riktigt har en given plats i deras arbete idag, och att tydligare uppdrag från politiken som definierar att man ska arbeta med landsbygdsutveckling, och vilka delar den egna myndigheten ansvarar för, skulle lösa detta. Samtidigt behöver tydligare uppdrag och ansvarsfördelning komma på plats parallellt med bra strukturer för samverkan, för att minska risken för att myndigheter, men också avdelningar på kommuner och regioner, fastnar i sina egna stuprör. Under tankesmedjorna betonades också att detaljstyre och kontrolladministration försvårar deras arbete och minskar handlingsutrymmet, både för myndigheter, företag och civilsamhälle.
Tema 5: Markfrågor, målkonflikter och exploatering av naturresurser
Smedjan ägde rum 23 oktober kl. 10:30-12:00
Markfrågor och exploateringen av naturresurser ansågs ha stor relevans för landsbygdsutvecklingen och omställning. Man diskuterade att kommuner och regioner vill få tydlighet i hur de ska prioritera när det kommer till markfrågor och särskilt tryck från energiproduktion vs livsmedelsproduktion, skogsbruk och gruvdrift vs renskötsel. Markfrågorna diskuteras återkommande i termer av målkonflikter, där flera intressen gör anspråk på samma resurs och att det saknas kunskap/förståelse om hur kumulativa effekter av marktryck påverkar landsbygderna, inte minst inom Sápmi. Här diskuterades också beredskapsfrågor, där landsbygdernas markområden ansågs få en alltmer framträdande roll, inte minst för att kunna säkra livsmedelsproduktion. I takt med att landsbygderna får en tydligare roll i beredskapsarbetet så behövs också strukturer för att de värden som produceras på platsen också delvis tillfaller produktionsområdet, till exempel inom energiförsörjning. Markfrågor och naturresursfrågor och konsekvenser av användandet av dessa kan behöva hanteras över administrativa gränser, och utifrån ett bredare landskapsperspektiv.
Tema 6: Samhällskontraktet: demokrati, rättvisa och tillit
Smedjan ägde rum 23 oktober kl. 10:30-12:00
Samhällskontraktet - relationen mellan stat och medborgare, lyfts upp som ett område som är under omförhandling på landsbygden. Temat är brett och frågan om representation, rättvisa och inflytande i frågor som rör samhällsutvecklingen återkommer under flera tankesmedjor. Mer konkret diskuterades vad man som medborgare kan förvänta sig i områden som välfärd och service, tillgång till räddningstjänst. Hur mycket ska bäras upp av medborgarna själva, genom till exempel civilsamhället, och vad ska ingå i det offentliga ansvaret? Det efterfrågas tydliga svar från politiken kring detta. Inte minst i krympande kommuner kan det finnas särskilt behov av att se över vilka stöd eller verktyg som behövs för att fortsatt kunna utföra de tjänster som medborgarna förväntar sig. Detta blir också viktigt ur ett beredskapsperspektiv, där det finns stora behov av att planera för hur man kan säkra upp att basala verksamheter kan fungera i kris. Man diskuterade även frågor om demokrati och inflytande, om behovet av att ha rådighet i frågor som rör livet i landsbygderna, frågor om miljö och naturresurser samt hur den fysiska närvaron av välfärds- och servicefunktioner omvandlats till ett system som belastar civilsamhället, med en allt mer tilltagande kontroll och detaljstyrning. Det finns berättelser om att vara bortglömd och om socialt utanförskap, vilket kan leda till minskad tillit och tro på demokrati, inte minst bland unga män som i större grad stannar kvar i sina uppväxtorter.
Tema 7: Arbetsmarknad, kompetensförsörjning och utbilning
Smedjan ägde rum 23 oktober kl. 15:30-17:00
Detta tema bygger på samtal kring utmaningarna med ett centraliserat system för undervisning, ojämnheter på arbetsmarknaden och svårigheter att tillsätta tjänster, inte minst i de glesare kommunerna. Både näringslivsrepresentanter, kommuner och myndigheter lyfte kompetensförsörjning som en central utmaning, och pekade på att samverkan mellan utbildningsinstitutioner och näringsliv är viktigt för att möta detta. Migration och integration diskuterades också som helt centralt för att möta kompetensförsörjningsutmaningar i många landsbygder. Arbetsförmedlingens lokala närvaro är också en viktig del för att lösa kompetensförsörjningen, men arbetsmarknadspolitikens räckvidd och närvaro har generellt försämrats de senaste åren. Detta knyter tillbaka till tema 2, och hur statens närvaro är viktig för att skapa likvärdiga förutsättningar på olika platser. Man diskuterade under tankesmedjorna att arbetsmarknaden såg olika ut i olika landsbygder, med till exempel hög arbetslöshet i Skåne och brist på arbetare i stora delar av norra Sverige. Stora skillnader i demografisk utveckling lyftes också som en stor utmaning för kompetensförsörjning och arbetsmarknaden i många regioner.
Tema 8: Bostad, infrastruktur och mobilitet
Smedjan ägde rum 23 oktober kl. 15:30-17:00
Temat binder ihop frågor om rörlighet, möjlighet till bostadsutveckling, behovet av lokaler, den infrastruktur som möjliggör företagande, föreningsliv och hållbart resande. Tillgången till olika boendeformer och svårigheten med att finansiera både nybyggnation, restaurering och lån till befintliga bostäder diskuterades. I samtalet frågade man sig hur man kan se över incitament/regler/risker kopplat till bostadsbyggande. I flera tankesmedjor diskuterades hur infrastruktur (främst digital och transport) styr möjligheterna för engagemang och utgör förutsättningar för demokrati och delaktighet i landsbygdssamhällen. Digital infrastruktur sågs som viktig både för att driva affärsverksamheter och kommersiell service. Fungerande internetuppkopplingar betonades som alltmer viktiga allteftersom samhällstjänsterna digitaliseras. Samtidigt betonades att en utbyggnad av digital infrastruktur inte kan ses som en ersättning för fungerande transportsystem och vägnät. Kollektivtrafik och mötesplatser ansågs vara helt väsentligt för landsbygdernas företagsamhet, ett levande kulturliv samt civilsamhällets engagemang och organisering.
Tema 9: Välfärd, omsorg och offentlig service
Smedjan ägde rum 25 oktober kl. 10:30-12:00
Omsorg och välfärd behandlas inte i någon större utsträckning i konkreta ordalag i materialet, vilket vi tror är en konsekvens av hur vi har bjudit in deltagare. Frågor om åldrande befolkning, om tillgängligheten till offentlig service och hur man upprätthåller viktiga välfärdsfunktioner nämns dock i materialet. Kommunerna efterfrågade en större tydlighet från politiken kring vad som är “miniminivåer” de behöver garantera när det kommer till omsorg och offentlig service, inom hela kommunens område. Detta är också en fråga om fysisk planering, och handlar om huruvida det ska finnas exempelvis äldreboende, förskolor och grundskolor på flera platser, eller om de möter dessa miniminivåer genom att endast tillhandahålla detta i centralorten eller tätare orter. Särskilt i kommuner där man saknar en konkret landsbygdsstrategi eller motsvarande blir det särskilt viktigt med tydliga direktiv från nationellt håll. Förskolor och grundskolor är grundläggande, och demografin och kommunernas ekonomi kommer att göra frågan mer aktuell under kommande år. Både vad gäller kvalitet och tillgänglighet. Skolnedläggningar påverkar framtidstron och riskerar att leda till samhälleliga brytpunkter. I relation till detta betonar man också att man från politiskt håll måste erkänna eller acceptera att upprätthållandet av dessa miniminivåer kommer kosta olika mycket på olika platser. Skillnader i befolkningstäthet mellan olika regioner påverkar förutsättningarna för att tillhandahålla service och välfärd, och att till exempel upprätthålla vissa nivåer av offentlig service kommer kräva olika mycket resurser på olika platser.
Tema 10: Kommersiell service, företagande och näringsliv
Smedjan ägde rum 25 oktober kl. 15:30-17:00
Tillgång till kommersiell service lyfts också som en förutsättning för livskraftiga landsbygder. Även när det kommer till kommersiell service finns det exempel på när civilsamhället, eller kommunen, går in och tillhandahåller service som på andra platser bedrivs av näringslivet, när privata aktörer saknas. För vissa glesare landsbygder där privat näringsliv inte bedriver dessa verksamheter kan det behövas stödstrukturer eller resurser för att andra aktörer ska kunna tillhandahålla dessa tjänster, såsom dagligvaruhandel eller drivmedelsstationer. Detta är också ett led i en stärkt beredskap, eftersom dessa punkter bidrar till resiliens, robusthet och trygghet vid kris. Förutsättningarna för företag kommer in i flera andra teman, till exempel tema 2 om territoriella olikheter och regelverksanpassningar. Under tankesmedjorna menade man att landsbygdskommunernas förmåga att skapa förutsättningar för företagande behöver stärkas. Det handlar bland annat om att arbeta för regelverksförenklingar. Det finns en önskan om att regelverken ska främja innovation, vilket kan innebära att man skapar utrymme för experimenterande och nya affärsmodeller, särskilt inom områden som social innovation och hållbar utveckling. Man diskuterade också om att det behövs näringslivsutvecklare även i mindre kommuner, men också att det behövs resurser för att dessa ska kunna möta näringslivet på olika platser.